Fuck you, Kajsa!

Världen är full utav fruktansvärda människor, usla i sin avsaknad utav moral och mänsklig korrekthet. Något utav det värsta jag någonsin hört talas om, var ett fall som kom på tal häromdagen.

En singelkille i stockholm hade två killkompisar. Dessa två kompisar har flickvänner, och de umgicks ständigt och jämt i par. Singelkillen (som inte passade in i par-ekvationen och därför hamnade utamnför), vi kan kalla honom "Nisse", var lite trött på detta beteende. Han föreslog därför för sina killkompisar att de tre skulle ha en "grabbkväll". De skulle träffas och göra käk, klämma några bärs och liknande.

Plötsligt skulle utav någon anledning den ena killen ta med sin tjej, eftersom hon fått en fis på tvären eller liknande. P.g.a. detta beslutade då kille nummer två ihop med sin tjej att hon också skulle få följa med ("annars skulle det ju bli orättvist"). Dessvärre kom då de två paren på, att eftersom Nisse var singel, så passade han nu inte in i ekvationen längre. Därför ringde då en av par-killarna upp Nisse och förklarade förljande;"Hej, jo den där grejen på lördag... Tina och Lisa ska ju komma med, och vi tänkte ha en middag tillsammans först, så vi tänkte att du kan väl titta in lite senare?"

Nu var alltså Nisse inte välkommen till samkvämet som var hans egen idé. Hans grabbkväll hade förvandlats till en parkväll utan honom. Det här är bland det vidrigaste jag någonsin har hört talas om. Vad är det här för jävla beteende? Vad är det för obegriplig parpsykos som slagit klorna i folk? Kan det vara ett beteende som kan förklaras med hjälp utav evolutionen? Är det någon slags instinktiv drift att distansiera sig till singlar, för att slå vakt om sina chanser till fortplantning?

Samtidigt så visualiseras här det smutsigaste och mest dunkla i kvinnans sinne; Vilken tjej skulle be sina väninnor att få att med sin kille på en "tjejfest"? Nej, ingen (ja, möjligtvis nån nykär jänta som av lojalitet till sina väninnor inte vill banga en kväll med kompisarna)! Men ändå ses det som en självklarhet att de ska få parkera sina arslen på "grabbkvällar", och sprida sitt jävla par-gift! AAAAAA-AAAAA-AAAAAAAAAHHH!!!!! FÖRBANNELSE!!!!!!

 Ibland känns det som om jag är sista singeln kvar i landet, och när jag hör sånt här gör det mig därför både förbannad, och så in-i-helvete nöjd! Förbannad, därför att vissa tror sig tillhöra någon exklusiv jävla skara bara för att slagit sina påsar ihop och bildat bo, och nöjd för att jag aldrig kommer få världsrekordminus på karmakontot genom att utsätta någon stackars singelpolare för såna här sorgliga svinerier!

Lyckligtvis ingår det inte så här svagsinta surrogatmänniskor i min bekantskapskrets, men man blir ju ändå upprörd.

När jag ändå är förbannad och uppe i varv; Kajsa Anka är en jävla slampa, och det har irriterat mig en jävla massa år nu! Vad vinner hon på att hålla på att spela ut stackars svagsinte Kalle mot den där dryge jäveln Alexander Lukas? Kalle försörjer ju för fan tre systersöner som ensamstående vårdnadshavare, på en riktig jävla skitlön från myntputsningen hos Farbror Joakim. 

Jag tycker hon kan sluta vara en sån själsmördande golddigger, och lämna Kalle ifred. Han behöver inte den där skiten också, speciellt inte sen de där jävla borgarna tog över med sin ruttna jävla "förstöra-folks-liv-genom-att-beröva-dom-snus-och-bränsle-samt-rulla-ut-röda-mattan-för-bolsjevikjävlarna-och-ge-bort-uran-värt-mer-än-Norges-olja-till-Kanadickerna-och-skänka-bort-världens-finaste-spritvarumärke-till-ett-gäng-leversjuka-och-korrupta-grodätare-vars-kvinnor-har-hår-under-armarna-och-vallmofrön-mellan-blygdläpparna"-agenda!

Det är en jävla tur att man är nyfiken på vad man gör om 10 år, annars skulle man ju tagit ett blypiller för längesen!

Förresten vill jag bara säga en sak INNAN fotbolls-EM som kommer att kännas bättre om jag får det sagt nu, eftersom jag vet hur det kommer att bli; Zlatan, vart fan höll du hus? Vi var ju så säkra på att du skulle flyga in på planen, skjuta magiska blixtar ur röven och slakta allt motstånd med klackningar i krysset varje match?

Moar: Du måste ha förväxlat mig med en annan unge, det där känner jag inte till.

Sämst just nu: CSN

Bäst just nu: Att jag lyckades producera ett blogginlägg.

Bäst just nu2: Ordet "Jävla" förekommer 8 gånger i detta inlägg. Känns lite skönt okomplicerat, liksom.

Stidsvigs skola

I sommar ska min gamla skola ha öppet hus, främst för gamla elever och f.d. lärare. Det är byskolan i Stidsvig, och då jag gick fanns där årskurserna 1 till 6. Nu vet jag inte hur det är.

Skolgården var formidabel. Då vi gick i 3e klass revs ett gammalt hus som låg i anslutning till skolan, och dess trädgård integrerades till att bli en del utav skolgården. Runt den stora kvarvarande husgrunden, som omgärdades utav frodiga vinbärsbuskar, blommor, syréner och äppelträd, bildades en skyttegravsliknande miljö. Det var en mysig plats, som inbjöd till skälmstycken och näsblodsframkallande lekar.

Äppelkrigen var vilda och utan nåd. Ingen tillfredställelse var större än den då man träffade någon i skallen från andra sidan husgrunden, med ett omoget Ingrid-Marie. Supervapen forskades fram! Patte hade läst i "Uti vår hage", att man kunde slunga iväg äpplen med hjälp utav pinnar, och således få upp frukterna i förödande hastigheter.

Träffade man någon stackare med en dylik projektil, var det bara att krampaktigt flinande gömma sig i en buske, och be till högre makter att inte Alice Skjöld (skolhistoriens mest respektingivande lärarinna) fick reda på vad som hänt.


Denna våldsamma utveckling utav läget, samt det faktum att undertecknad vid flera tillfällen frihetsberövat fientliga förstaklickare för krigsförbrytelser, ledde till att vi mellanstadieelever blev förbjudna att beträda den gamla rivningstomten. 

En gång om året (på hösten) organiserades en slags friluftsdag då vi pysslade med olika saker, och tog hand om frukten som den gamla trädgården gav. Av äpplena blev det smulpaj, som glatt förtärdes efter pysseldagens lunch. Vid några tillfällen tillsattes rostade mandelflarn och havregryn till smuldegen, vilket jag kommenterade med någon svavelosande ed. "Amen för helvete, ska det vara så jävla svårt att göra en normal pajdeg, utan nötter å mög i !??", kunde det låta.

Ibland försökte man lura oss att finna glädje i ätandet utav skolmaten, genom att t.ex. ha en s.k. "Piratvecka". Vimplar med "Jolly Roger" hängdes upp i matsalen, och mattanterna hängde på sig ögonlappar och liknande attiraljer. Jag och Tobbe Martinsson tog pirattemat ett steg längre, och hade "svärdfajter" med besticken. Naturligtvis kom någon vuxen och kväste vår glädje då vi blev alltför vilda.

Mindre uppskattat var det även då jag ville tillsätta lite realism till pirattemat. Morsan hade berättat att när gammelmorfar var på sjön så var det mask i skorporna ibland, och då knackade man dom i bordet så maskarna skulle trilla av.

Jag: (knackar en knäckemacka i bordet)
Maria J: Higge, vafför gör du så me ditt brö?
Jag: De e mask i brödet, jag knackar väck den!
Tobbe M: Hihi, ja ska åsså knacka väck den! (knackar sin knäckemacka)
Ajax: Fy va äcklit, ja ätorr ju!
Jag: Ah, håll flabben!
Maria J: Frööööken, Higge hållorr på! Han sajjor att darr e mask i knäckebröet! 
Jag: Men ååååh!
Fröken: Higge, nu slutar du med dom dumheterna!
Jag: Men dom hadde ju mask i bröet!!?
Fröken: Vad är det för dumheter?
Ajax: Jaa, sä ti han, han bara hållorr på!
Jag: Darr va mask i piraternas brö, jag gör ju bara som på riktit!

Oresonlighet och brist på humor förföljde mig genom skolgången!

Bäst just nu: Fanjunkaren kom hem från Tunisien idag, och var inte så brun som jag fruktat. Han gav mig även en ask med "Turkish Delights" som souvenir.

Sämst just nu: Att jag ideligen förtränger att avbeställa böcker från Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, varför jag nu sitter här med en bok om SS-divisionen "Wiking" som jag aldrig kommer att läsa, samt en bok om hur den äreförlupne kommendanten Cronstedt gav bort Sveaborgs fästning åt ett gäng försupna kosacker utan strid.

14587


Ett politiskt inkorrekt inlägg.

Obalansen i naturen angår oss alla. Det finns nästan inga Tigrar kvar i världen, och därför satt det igår en Indier bredvid mig på bion då jag såg Indiana Jones. Han var nervös och fladdrig, och så fort det inte var någon direkt action i filmen, så satt han och hoppade med benen som symaskinsnålar. Sånt gör mig väldigt upprörd. Som lök på laxen var det dessutom bara han, jag och hans kompis på hela stolsraden. Då jag bokade min plats var raden tom, vilket betyder att antingen så bokade Indierna platserna precis intill mig med flit, eller så gjorde biografens svagsinta kassörska det.

Man sätter väl för helvete en buffertplats emellan? Jag sätter mig hellre längre mot kanten, än trängs med nåt okänt hjon som inkräktar på mitt lebensraum med sina armbågar. Men neeej, bara för att dom är uppväxta med kollektivtrafik som består av gamla risiga bussar där det trängs 200 människor med sina getter och höns, så tycker dom det är hur schysst som helst att trängas med okända.

Nu kanske ni säger; "Men sluta gnäll, varför kunde du bara inte flyttat på dig om stolsraden var tom i övrigt?"
Nej, för då hade jag hamnat framför ett gäng plattångstajlade antimän med svettband runt handlederna, och varit tvungen att lyssna på lågintelligenta ekonomstudentfloskler!

*djupt andetag*


Mina kära vänner, gör oss alla en tjänst. Indierna är enligt vissa källor över en miljard, och konsekvenserna utav det har nu alltså drabbat mig personligen. Om ni vill vara så vänliga att gå in här och bli tigerfaddrar, så kanske det blir lite fler Tigrar. Tigrar, som då kanske äter upp de där kvinnobrännande kodyrkarna innan de kommer och bajsar på min biografintegritet.   

Sämst just nu: Nonchalansen som präglar produktionen i senaste Indiana Jones-filmen.

Bäst just nu: Nej, ikväll är jag sur. Körträningen var mycket irriterande!


Små turkosa shorts i plysch.

När jag väntade på bussen som skulle ta mig till Olefin, funderade jag som vanligt på hur hjärnan arbetar när man är bakis. Anledningen var att jag utan någon egentlig orsak började fundera på ett par shorts jag hade när jag var ganska liten. De var gjorda i turkos plysch, och väldigt korta. På bensidorna löpte på klassiskt vis vita revärer.

Varför funderade jag på dessa kortbyxor? Morsan tyckte jag var fin i dom, men själv kan jag tycka att jag kanske just i det fallet borde ha protesterat lite envisare än jag gjorde.

Skulle jag idag dra på mig ett par för korta shorts i turkos plysch, skulle jag förmodligen hamna i något slags register. Ty min fysik har på senare år utvecklats till något som bör separeras från för korta och för trånga plagg.

Men jag saknar dom ändå, de där ohyggliga tingesterna. De måste ju ha varit karaktärsdanande, och skulle ju faktiskt därför sättas på min framtida unge (i det att jag mot förmodan skulle råka föröka mig).
 
Bäst just nu: Den svacka som jag en tid varit i, börjar rätta till sig. Det beror mest troligt på sommarens antågande.

Sämst just nu: Bengt Frithiofssons jävla R. Karlfan använder tre sorters r, skorrande, rullande och texas-R. Det känns som att bli våldtagen i örat när man lyssnar på det sluddrande fyllskaftet!

Michael Schumacher

Vad murket det känns i maggen. Igår hade Olefin "avskedsmiddag", eftersom hon har tänkt lämna Luleå för det studentikosa (m)Uppsala. Hon lagade en väldigt god kycklingrätt, och tack vare den tillhörande potatisgratängen så mötte berusningen hårt motstånd. Det övervanns dock utav ett stadigt gäng "Michael Schumachers".

Jag: Jag ska dricka "Michael Schumachers" ikväll! (slår upp Redbull, tranbärsjuice och vodka i ett glas)
Olefin: Sa du inte att du skulle dricka Jäger?
Jag: Jag sa fel, Redbull menade jag.
Olefin: Dricker du inte "Frank's"?
Jag: Vad fan är det?
Olefin: "Frääääänks, Fräääänks", kommer du inte ihåg? Det var ju energidrycken dom drack i Riksgränsen!
Jag: Ja just det. hehe... "Frank's" i dom stora burkarna. Tacky...
Olefin: Frääääänks, frääääänks! Och så blandar man med hembränt, så får man en "Frank's finest"!
Jag: Hohoho! 

Övriga folk på plats var Sanna, Hilda, Svempa och Gäby.

Middagen förlöpte väl. Enda missödet jag kan komma på var när Gäby råkade dutta sin tallrik med de kvinnliga attributen, som för att kunna föda det kommande barnet antagit nya proportioner.

Jag: Uh, Gäby, du stoppar... öh, de där i gratängen!
Gäby: Åh nej...

Efter middagen tvingades vi se Eurovisionschlagerfestivalen, och vi tävlade om att säga politiskt inkorrekta saker om Öststaterna.

Olefin: Inför Järnridån igen för helvete!
Jag: Ojoj, är det här Polens bidrag? Hon ser inte ut som en gräsklippartjuv direkt... mumsfillibabba!
Gäby: Hihi, är dom gräsklippartjuvar? Men vilka är "bärplockarna" då?
Jag: Det är polackerna också, men gräsklipparstölder är deras huvudsyssla.
Gäby: Säljer dom dom sen då?
Jag: Nä, dom plockar reservdelar från dom till sina sketna bilar, hehe!
Gäby: Hihihihi, jasså?
Jag: Jepp. Om din bil blir uppallad och bestulen på fälgarna under bärplockningsäsongen, så går det att urskilja om det är polacker som stulit dom, eller svenskar som passar på att stjäla då det är polacker i närheten för att de ska få skulden.
Gäby: Jasså?
Jag: Jo, om du hade alleminumfälgar på bilen så är det svenskar som stulit dom, men om du hade gamla skitiga plåtfälgar på den, då är det polacker som snott dom, hehe!

Plötsligt noterar Gäby (som utav graviditetsrelaterade hormonrubbningar renderats gråtmild och överkänslig) att det är en stor kudde mellan henne och mig, i soffan där jag, hon och Svempa sitter.  

Gäby: Vad är det här?
Jag: Vaddå?
Gäby: Äcklas du av mig?
Jag: Öööh.. hö? Nej nej, inte alls, inte alls! (anar ett underläppsdarr)
Gäby: Uhm...
Jag: Den låg bara där för att... öh... Olefin städade idag, och så hade hon kuddarna på vädring, och sen när du kom och satte dig mellan mig och Svempa, så tänkte jag bara att jag sätter upp den mellan oss istället, så behöver jag inte lägga den på golvet! Men nu lägger jag bort den, titta! (lägger kudden på golvet)

Min diplomati fungerade, och stämningen förblev fortsatt god.

Lintin: Hehe, det glädjer mig att kunna glädja dig. Och det är ju verkligen tur att du ändrat uppfattning sen första gången du läste något jag skrivit! (notera kommentaren)

Sandra: Damn right!

Christians dotter: Grattis till vad jag gissar är segern i din umgängeskrets; Först in på 90-talet vinner, som bekant. You go girl!

Bäst just nu: Att jag kom ihåg att gratta morsan idag.

Sämst just nu: Alla Michael Schumachers igår.

Sämst just nu 2: Att vissa envisas med att kalla drinken för "Mika Häkkinen". För det första förtjänar Michael äran av att få en drink uppkallad efter sig mer än Mika, eftersom han är en bättre förare. För det andra så är det helt ologiskt att kalla drinken "Mika Häkkinen", eftersom den är röd som Schumachers bil (Ferrari). Mika körde McLaren, som inte har lika röda bilar, samt Lotus, som hade svarta bilar.

kokt Kummel!

Torsken är populärare än någonsin, och jag begriper det inte. "Det är ju så gott" sa dom på morgon-tv i morse. I hela livet har man utfodrats med trist blockfisk ur torsksläktet. "Stuvad torsk", "Mandelpanerad torsk", "Sprödbakad torsk" och min absoluta antifavorit; "kokt Kummel". Kan ni begripa? "kokt Kummel"? Från första dagen i skolan, den där sensommaren 1986, så hade jag min uppfattning klar; Skolmat var inte människovärdig föda.

Fisken var förvisso skit, men dock icke värst. Potatisarna var överkokta, förstörda av för lång varmhållning. Köttbullarna var usla, Järparna smakade päck, och brunsåsen gjorde mig i det närmaste traumatiserad. Okryddad och med en viskositet som flytningar i gammal motorolja, slabbades den dessutom på på fel ställe på tallriken; över köttet. Vilken idiot som helst vet ju att det är potatisen som ska ha såsen. 

Dock för mig som är en såsgourmand/konnessör av rang, och som skulle kunna dricka morsans ambrosialika gräddsås ur grytan, blev mötet med den vidriga såsen så skakande att jag sedermera under hela min skolgång alltid avböjde skiten. Resten av dyngan klafsade man sönder och smetade över tallriken, för då såg det ut som om man "ätit ordentligt". Resterna dolde man under en servett. Sen gällde det att kunna smussla ner skiten i den stora slaskhinken vid utgången, där Maj-Britt stod och höll vakt. 

Upptäckte hon vad det var för rackarspel i görningen så slog hon obärmhärtigt till, och förgrep sig verbalt på oss med "barnen-i-afrika"-floskler och svavelosande predikningar om tacksamhet inför vår herres gåvor. 

En gång då vi gick i 5:e klass, och relativt nyligen blivit livegna hjon under nazifröken Britt, kom en dam från kommunen på besök, för att se vad vi tyckte om skolmaten. Den dagen var det några unkna köttbullar med överkokt potatis och fadd flytningsås, och kärringen satte sig naturligtvis bredvid mig och Ajax, tillsammans med nazifröken Britt. Eftersom jag trodde vi skulle tänka själv och vara ärliga, så gjorde jag fel och fick ovett.

Kommuntanten: Hejsan, vad tycker ni om skolmaten här då?
Jag: Den är vedervärdig!
Nazi-Britt: NEJ HIGGE! Så säger man inte om maten!
Jag: Jamen... kolla då... (petar modstulet på en bedrövlig potatis)
Kommuntanten: Eh... öh...
Jag: Portionerna kostar ju bara 4 spänn per styck!
Kommuntanten: Nej nej, det gör dom inte, nej!
Nazi-Britt: Nej Higge!
Jag: Jamen det stod ju nyss i tidningen...
Nazi-Britt: Man ska inte tro allt man läser!
Kommuntanten: Vad tycker ni andra då?
Ajax: Öh, jag tycker vi ska vara tacksamma för att vi får mat i skolan!
Jag:(mumlar) för helvetes...
Ajax: Jamen det tycker jag!
Nazi-Britt: Ja, det ska vi verkligen vara!
Jag: För det här? (petar på den bedrövlige potatisens kompis, ett uselt köttbullesurrogat) 
Nazi-Britt: Nu är du tyst Higge!
Jag: Jaha...
Kommuntanten: Jamen hej då barn. (vinkar och går med Nazi-Britt)
Jag: Jävla helvetes okryddade jävla pissmat, fyyy faaaan i helvete!
Ajax: Men vaddå då!?
Jag: Hur kan du be å få mer av skiten?
Ajax: Jag e ju hungrig!
Jag: Men den smakar ju SKIT!
Ajax: Men jag får tycka om den om jag vill!
Jag: Åååh!

Nå, för att lämna de allra värsta minnen ur mina tidiga skolår, och återgår till ämnet; Varför denna Torsk-revival? Om jag ber er tänka på hur Lax smakar, så vet ni. Men hur många skulle på rak arm kunna plocka ut Torsken på en tallrik bland Gös, Sej, Lake, Kummel, Långa och Kolja? Den sticker inte ut, den är inte speciell. Den är fiskvärldens Bosse Jävla Ringholm! Folk vill bara ha den för att den börjar vara sällsynt, och nu är svindyr!

Folk beställer den på restaurang, och pröjsar grova stålar för den! Befängt! Det är ju som att gå till ett horhus och tjacka en kram för priset av ett samlag!

Den är inte ens kul att fiska! Hugger den så fajtas den ingenting, den bara väntar på att halas in! Den är lika dum som nötterna som misslyckats med att utrota den; Norrmännen!

Jag tänker inte äta nån jävla torsk!

Bäst just nu: "Johnnys Senap"

Sämst just nu: Svenskt bistånd till Ryssland och en massa dumma afrikanska bluffprojekt!


Hyvää!

Jaha, då har jag slutligen läst lögn-intervjun med Linda Skugge. Lite överraskande visade det sig att det som var minst troligt, nämligen att den skulle haft stalkers, tydligen var sant. Personligen finner jag tanken på att någon ödslar energi på att förfölja den en smula svårsmält. Själv skulle jag eventuellt kunna sträcka mig till att kanske utforska den med en pinne, om jag råkade springa på den på stan. Kanske peta lite försiktigt, för att se om den sprack. 

Skämt åsido. Jag har funderat på det där med kvinnor med befängda och irrationella uppfattningar om saker och ting. Ja, det vill säga ur ett annat perspektiv än det jag brukar ha.

Jag har nämligen noterat att intelligenta och verbala kvinnor (de står nämligen märkligt nog inte sällan att finna i t.ex. vänsterleden, eller bland Sex and the City-publiken) i viss mån attraheras utav motsatta åsikter, om dessa representeras utav en dito intelligent och verbal kille. De tycker alltså om lite mothugg, helt enkelt. Betyder det då att den dagen jag verkligen gör ett seriöst försök att kravla mig ur singelträsket, kanske ska gå till Miljöpartiets lokaler eller Pingstkyrkan för att öka chansen att få napp?


Måhända en teori som behöver putsas lite på, men jag känner att jag är något på spåren. Att t.ex. gå så långt som att kanske stadga sig med en norska vore dumdristigt. Dialogerna i förhållandet skulle förmodligen bli ytterst bisarra.

Norsk kvinna: Akkurat, joddel joddel fjell, kjempetorsk!
Jag: Vad säger du? Vill du gå ut? Vill du kissa? Behöver du bajsa?
Norsk kvinna: Nei, ikke sån!
Jag: Är du hungrig? Jag la ju en fisk i skålen åt dig innan!

Ikväll var jag hos Fanjunkaren och hjälpte honom bära bort en tvättmaskin. "Jag behöver hjälp av en rejäl karl" förklarade han, och jag kände direkt att jag passade in i målgruppen.


Efteråt kollade vi på tjejfilmen "Järnets Änglar" som är inspelad i mitt förrförra bostadsområde här i Luleå, Svartöstan. Det var en traumatisk upplevelse. Filmen kändes som en blandning utav Åsa-Nisse och Pistvakt, regisserad utav Lars Norén. Dialogen tycktes skriven utav ett gäng inavlade gotlänningar, och filmen gav ett ohyggligt skevt intryck utav Luleå. I verkligheten så hör man inte oljuden på järnverket in i husen, och inte heller tjänar man dåligt som knegare på järnverket.

Att en stor del utav folket på vissa av vår vackra stads krogar är uttjänta grogghaggor med uselt ölsinne stämmer förvisso, men så är det säkert även i Sundsvall och Örebro.

Slutligen kan jag konstatera att jag läste en tramsig sak på text-tv innan idag. Det stod att det hade varit en stor brand i Oslo, men att inga människor skadats. Nä, varför skulle människor uppehålla sig i Oslo? Där bor det ju norrmän. Förresten så var det säkert bara nåt fyllo som glömte släcka en svensk flagga innan det somnade. 

Bäst just nu: Uhmm... midsommarfirandet verkar kunna arta sig fint.

Sämst just nu: Ännu inga nya Californication-avsnitt.



Äh, kom igen nu...

Är det ingen som tycker Idde var lik chefsutomjordingen i förra inlägget? Visst vet ni att bilden blir större om ni klickar på den? Jag tycker det är skitlikt.

Okej, den här då! Samma mamma?

"Hagamannen" och... Andreas Mattsson i "Popsicle".
Eller hur? 
 
Äh, jag säger ju att inspirationen tryter! Jag måste verkligen leta upp min lilla bok där jag brukade skriva ner kul ämnen att skriva om. Jag var på stan hela dagen med Olefin och hade hur mycket upplägg som helst, men nu är det väck. Olefin ville gå på stan och jag behövde en ny tröja, så då blev det så.

Jag följde henne från den ena tjejbutiken till den andra, och utförde i egenskap utav polare det smutsgöra som ibland påtvingas pojkvänner. Jag fick alltså vänta utanför provhytterna och agera smakråd.

Olefin: Vad tycker du om den här då?
Jag: Den är ju skitfin!
Olefin: Jag tycker den är lite fin!
Jag: Köp den!
Olefin: Jag kanske köper den?
Jag: Ja för fan, köp den, den är ju snygg på dig!
Olefin: Tycker du?
Jag: Ja för fan, seriöst! Alltså, jag säger det inte ens av den vanliga anledningen som killar brukar säga "köp den" i såna här lägen, d.v.s. att man vill komma härifrån nån jävla gång, utan jag tycker verkligen den är snygg!
Olefin: Ja, jag köper den, det gör jag!
Jag: Hurra!

Sen skulle jag ha en tröja, vilket gick sämre... Olika varianter utav följande konversation utspelade sig i ett halvdussin affärer.

Jag: Jävla skit, var i helvete har dom kläder för folk som inte kan kontrollera sitt ätande?
Olefin: Mäh, som du låter!
Jag: ÄÄH! Det är ju bara kläder för jävla knarkare alltihop!
Olefin: Men den här då?
Jag: Den är för liten!
Olefin: Men prova den!
Jag: För djävulen... jaja...
Olefin: Där är provhytten, gå och prova.
Jag: Hnf... trånga jävla skithytt... jävla skittröja... varmt och jävligt... å fy fan...
Olefin: Vad mumlar du om därinne?
Jag: Ingenting! Fy fan... lilla jävla tröja
Olefin: Hur gick det?
Jag: Den passade inte!
Olefin: Men jag hämtade den här åt dig, den är jättefin! (håller upp en svart huvtröja från "es" med silvrigt tryck)
Jag: Vem är "es" jag känner honom inte!
Olefin: Äh, sluta larva dig! Prova den nu...
Jag: Glittrig å allt... det ser ju ut som om jag ska på Gay Pride-festivalen!
Olefin: Mäh!?
Jag: Jag tänker inte gå dit!
Olefin: Du är som en sur gammal gubbe!

Men till slut hittade jag en tröja, med hjälp av Olefin och hennes fantastiska tålamod.

Förresten, bästa svenska gruppen genom tiderna? De är iaf en av de tre bästa!
 


Bäst just nu: Min nya tröja kanske, som jag köpte idag... Man får vara nöjd med det lilla. 

Bäst just nu2: Vi vann över Norge i hockey-VM, och det är allt som räknas. Jag noterade i kommentarsfältet något om att Kanada var elaka mot Norge i deras match, en match jag inte såg. Det tycker jag var fint av dom, och tar tillbaka allt illa jag sagt om Kanada, om jag nu skulle råkat ha sagt något ofördelaktigt om denna fantastiska nation! Måtte dom plocka Ivan i finalen, och måtte vi mosa mumintrollen i bronsmatchen!


Sämst just nu: Jag har inget snus hemma...


Frihetskäppen

Innan jag verkligen går igång med inläggets egentliga ämne, och frågar "vart i helvete är det här jävla landet på väg!??", så vill jag göra en "samma mamma?" med chefsutomjordingen i Peter Jacksons b-kultrulle "Bad Taste" och Irmas syster Idde Schultz, hon med "Fiskarna i havet" ni vet. Alltså... Samma mamma?

Chefsutomjordingen           Idde Schultz  

Intervju med Idde i min fantasi!

Jag: Idde, varför är du så himla glåmig och hålögd?
Idde: Äh, du vet... jag körar ju bakom Winnerbäck nu, mest hela tiden faktiskt...
Jag: Aj då?
Idde: Jorå serru... folk fattar inte vad det innebär... hur det tär... karljäveln har gjort en enda låt, och döpt den till 2000 olika saker, och gett ut skiten på 50 olika album... om och om får vi sjunga skiten, samma låt, om och om... jag har försökt svälja barbiturater nu i tre år, men jag spyr ju jämt upp dom av att köra samma dynga hela tiden...

Hehe!

Nu till ämnet! Vart fan är det här landet på väg? Och jag menar inte borgarjävlarnas försvarsnedläggning, eller deras enträgna försök att ruinera oss snusare och bensinförbrukare! Jag snackar om att "den svenska synden" är död, stendöd! När blev alla i det här tidigare så frigjorda och fördomsfria landet en flock obstinata moralkärringar?

Jag pratar förstås om kritiken emot Gry Forssells mumsiga outfit i "Körslaget", ett program jag tvingades se på under lördagskvällen. Jag citerar anonym gnällare från Expressen; "Man bör klä sig med hänsyn till tittarna".

Det tycker jag är precis vad hon gjorde. Eller? Enligt Expressens tveksamt pålitliga läsarundersökning tycker dessutom 16 % att urringningen var "stötande". Vaddå "stötande"? Vad för sorts människor blir "stötta" av åsikten av 1/3 utav ett par alldeles utmärkta tuttar? Det blev inget liv om att de visade en blekfet Joakim Cans kravla ner i en badtunna, och han var dessutom luden!

Jag begriper ingenting! Jag är rädd för såna här attityder. Det börjar med några moralkärringars obstinata kacklande, och slutar med att vi har en enorm kristen högerfalang som i USA, vilken förtrycker hela media så man inte ens får säga "Skit" i rutan. Tuttar är inte farliga på något sätt! Jag garanterar er att en tutte aldrig knivat någon på stan, eller sålt droger till barn.

Sedan begynnelsen utav mitt minne tills dess att jag gick i högstadiet, så var min stamstrand i Skälderviken vid Ängelholm fullkomligt nerlusad utav tuttar, av alla modeller och storlekar. Då jag efter min långa exil som gymnasiestuderande i Lycksele återvände till min barndoms saltstänkta boob-a-palooza, så var alla tuttar skylda som om de vore böldiga elefantmän. Något har hänt! Vi går bakåt i evolutionen!

Ska man behöva flytta till Danmark? Allvarligt, det är dags att reagera! Idag är det tuttarna som berövas oss, imorgon är det friheten!

Jag såg en gång en dokumentär om talibanregimen i Afghanistan. På en gata gick en gubbe runt och slog folk slumpmässigt med en käpp. Det tycker jag vi kan lära oss något av. Låt oss anställa såna där snubbar, som går runt i samhället. Hör de någon klaga på att någon är oanständigt klädd; TJOPP TJOPP! Två snabba rapp över nacken, så dom lär sig att uppskatta frihetens sötma!


Sandra: Bättre och bättre.

Maua: Men det vet vi ju inte? tänk om det kanske var ljug?

Lintin: Ingen fara, jag är ganska säker på att mina åsikter är de rätta. Vore de fel, skulle de ju tillhöra någon annan. Jordgubbsvinäger säger du? Hmmm...

Bäst just nu:  Mmmmmm....

Bäst just nu 2: Douglas Murray, svensken som äntligen visar omvärlden att de ska passa sig noga för att jävlas med Svenne Banan! Jag trodde det här VMet skulle suga rumpa, istället så får jag se en helt okänd och underbar snubbe banka lortiga bolsjeviker som självaste Carolus Rex!


Vi förlorade kanske matchen mot Ryssland, men vi fick något mycket värdefullare! Vi fick för första gången på 200 år se Svenne Banan smiska saften ur Ivan Stinkanovitj.


Skämt åsido, inser ni hur extremt hämmade och kuvade utav politisk korrekthet folk är i det här landet? Douglas Murray dyker upp från ingenstans, hinner inte vara på isen mer än ett par minuter förrän han slår ner ett par ryssar och får matchstraff. För detta röstar med klar majoritet folket fram honom som "matchens lirare". Snacka om "The Chosen one", man kan ju lugnt säga att folk väntat på det här.

I decennier har Sverige fått leva med ryktet att Tre Kronor låter sig hunsas på isen. "Chicken Swedes" har dom kallats i Kanada. Aldrig har dom slagit tillbaka ordentligt, trots de eviga påhoppen i varenda jäkla landskamp från ryssar och kanadicker.

Nu säger förstås många "men det är ju så onödigt av honom, att slåss sådär". Jasså? Varför det? Varför ska jämt vi vända andra kinden till, men aldrig någon annan? Då tycker jag det har varit onödigt av ryssar och kanadensare i 40 år. Nu ska vi ge tillbaka!

Sämst just nu: Jag har ett sår i högerörat. Hur har det gått till? Singel och ändå sår i öronen?


Brinkmanns

Jag ber åter om ursäkt och förståelse för dåligt bloggande. Det kommer att bli bättre, tids nog.

Min ömma moder kom med ett förslag på ämne att blogga om, vilket rörde ett nyligt utspel i Aftonbladet av belzebubban Linda Skugge. I en intervju så påstår hon att allt hon sagt i sina krönikor är ljug. Dessvärre så var intervjun i "Plus"-bilagan, och jag tänker inte betala något till Aftonbladet. Därför lever jag nu i ovisshet om vad det där egentligen innebär.

Hur mycket är ljug? Vill jag veta? Orkar man engagera sig? Ser inte ni Satan i denna uppsyn?

Jag är dessutom lite rädd för för mycket information. Om jag lär mig en massa onödigt skit, vad kommer då att knuffas ut ur mitt huvud?

För några kvällar sedan så satt jag och Fanjunkaren och drog oss till minnes karaktärerna i den gamla tyska sjukhusserien "Kliniken". Huvudpersonerna i serien var en familj läkare som hette Brinkmann. Mamman hette Christa, sonen Udo, och vad pappan hette minns jag inte, bara att han var otrogen mot Christa. Udo körde en svart bubbla cabriolet med Ghia-fälgar, och hans flickvän dog i leukemi. På sjukhuset fanns det även en liten fet sköterska, obstinat och nazi-lik, som jämt var tvär och jävlig. Lite som tyska medelålders kvinnor överlag, tänker jag.

Vi hade skoj åt det här, jag och Fanjunkaren. Men det var information som jag liksom inte riktigt visste fanns där inne i huvet. Den där serien slutade produceras 1989, det är ju 19 år sen. Vad mer för obskyr gammal dynga dväljs i mitt huvud? I ungefär samma veva tvingades vi i skolan lära oss om europas berg och floder. Jag minns dock inte hur högt Mont Blanc är längre. Vad har trängt undan den kunskapen?

Är det kanske t.ex. vetskapen om den här   otäcka människans existens? Olinda Borggren, med sina bisarra näbbläppar och sin dumdryga attityd. Jag vet inte, men det gör mig ängslig.

Lintin: Akta dig så jag inte dyker upp med en pava Johnny och en låda Heinisar. Vad feminism beträffar så tror jag att en så slug jänta som du faktiskt egentligen har de rätta åsikterna, vilka än de vara månde.

Elin: Men vad gör du där då? Skulle du inte ut med "Up with people"? Hehe...

Sämst just nu: Det här inlägget sög rätt friskt.

Bäst just nu: Nää!

Österrikare är a bunch of douchebags.

Det är så svårt att komma på något att skriva om just nu... Jag såg nyss "The Bucket list" med Jack Nicholson och Morgan Freeman, och tänkte att jag kunde filosofera kring en lista över saker att hinna göra innan jag dör.

Men så slog det mig att jag ganska säkert gjort en sådan innan, iaf på min gamla blogg.  

Det som är mest intressant i media just nu är iaf den där jävla österrikaren som hade sju ungar med sin kidnappade dotter. Det tredje fallet av liknande art i samma land.

Personligen är jag inte särskilt förvånad, då jag besökt det sumphål till land de kallar Österrike. Jag har säkert dragit det här en gång innan, men isf får jni höra det igen.

Det första som slog mig när jag flög in över skiten, i ett litet vidrigt propellerplan med magra gamla värdinnor i fula uniformer (bolaget var nåt litet skit som jag aldrig hört om), var att det inte fanns några alper. Landskapet var trist och platt, som ett sämre sorts Skåne. Dessutom verkade samhället vara efterblivet, eftersom åkerlapparna och bebyggelsen var placerade på så vis, att "enskiftet" aldrig tycktes ha ägt rum. Det var en enorm reformation utav infrastrukturen och det agrara samhället, och här genomdrevs det redan vid sekelskiftet för drygt 200 år sedan.

En jävla bluff alltså; det finns inga alper i Österrike.

Vidare luktar det piss överallt i Österrike, åtminstone där jag var. Piss, och inpyrd cigarettrök. 

Den manliga delen utav befolkningen tycks uteslutande vara klädd i khakifärgade shorts, men loafers och gråa strumpor, långt uppdragna över anklarna. Till detta bärs en flottig snelugg av det populära "Führer-stuket", vilken vanligen kröner en sällsynt dum uppsyn och en till synes pigmentlös hy.

Det som dock gjorde mig riktigt förbannad, så till den milda grad att jag förfärat uttryckte "AH VA I HELVETTE???" då jag konfronterades med företeelsen, var att man i denna europas blindtarm tar 2 cent för ketchupen på MacDonalds.

Då jag förfärat lät min reskamrat Psyko-Bob höra vad jag ansåg om den vidriga doften, den otäcka befolkningen, den kostande ketchupen, samt det faktum att det inte finns några jävla berg i bluffvinterlandet Österrike, så chockade han mig med att vara politiskt korrekt och oförstående inför mina synpunkter.

Jag: Vilket jävla skitställe! Fatta att suggan i kassan ville ha betalt för ketchupen.
Bob: Mhm...
Jag: Vilken jävla stank här är! Gör de jävlarna annat än att röka å pissa bredvid stolen?
Bob: Ja, det luktar lite sick fuck...
Jag: Kolla på den där jäveln! Han ser ju ut som en stereotyp. Hängslen och khakishorts, till loafers? Och hur kan någon tysktalande någonsin vilja visa sig i snelugg igen? Vilket jävla skitställe!
Bob: Men för fan, du kan väl inte förvänta dig att allt ska vara som hemma? Vi är för fan utomlands, det är det som är vitsen, att det ska vara annorlunda.
Jag: Mmm... men är det för mycket begärt att ketchupen ska vara gratis, att det finns fungerande kösystem och att det inte ska lukta gammalt luder överallt? Och att inte folk ska se ut som hämmade seriemördare?
Bob: Äh, sluta gnäll nu. Vi ska ju för fan till Thailand, hur fan tror du där är?
Jag: Men de är trevliga iaf, och ser inte ut som Adolfs oäkta barn allihop.

Nej kära läsare, jag är inte förvånad över att en stor del utav österrikarna förefaller vara en flock förvridna incestuösa kidnappare. Har man en gång varit där, så glömmer man inte vidrigheterna.

Det fanns dock en positiv överraskning; Flygbolaget "Austrian Air". Det var fri sprit, bra mat, bra filmer och riktigt mumsiga flygvärdinnor. Hade det varit party i mina byxor under flygturen, så hade de alla varit inbjudna! Olika scenarion spelades upp för mig i huvudet, under hela resan.

"Guten abend meine herr, alles gut?"
"Oui, very gut... now I will beissen deine busen, unt deine arsch, UNT MUMSEN UNT GESCHMISKEN!" 

Bäst just nu: Shorts hela dagen i går. 19,5 i skuggan på dagen.

Sämst just nu: Nere i samma svacka än. Med undantag för grillningen hos Fanjunkaren i onsdags, så händer inget kul. Var sugen på att hitta på något i lördags, men alla verkar ha något utom jag. Måste bryta den här skiten med något nytt...

RSS 2.0