Spellistan.
Musik är rätt intressant så tillvida att man via musiken ofta kan bilda sig en uppfattning om vad för slags människa en person är. Dock icke jag.
Igår satt Jonne och funderade lite över vad jag egentligen är för en typ, men han kom inte fram till något.
Jonne (stirrandes på min nya Wigénskeps): Är det aldrig nån som kommenterat den där?
Jag: Hurså?
Jonne: Ja, folk brukar ju ha åsikter.
Jag: Nej.
Jonne: Vad är du för nåt?
Jag: Uh?
Jonne: Ja, är du en "Pjatt" eller? När farsan var ung var det sånt, "swingpjattar" mot nå andra, vad dom nu hette.
Jag: Nej, jag är ingen "pjatt". Man kan inte sätta mig i ett fack.
Jonne: Nähä...
Jag: Lortige socialist...
Jag kan nog inte sättas i ett fack, och jag är väldigt nöjd med det. Samtidigt får man inte vara för besatt av att inte kunna placeras i ett fack, för då hamnar man nämligen i ett fack. Man blir en jobbig prettoröv. Jag skulle vilja säga att jag "bara är" men det låter också för pretto. Samtidigt får man inte verka för rädd att inte verka pretto, då verkar man för ansträngd. Ni förstår?
Gäby, du har inte kommenterat på jävligt länge, trots ivriga löften. Nu har du din chans, sätt mig i ett fack.
Nåväl, vad jag skulle komma till var att man inte heller via min musiksmak kan stoppa mig i ett fack, och för att illustrera det tänkte jag visa spellistan jag har på min iPod just nu.
1. The Streets Fit but you know it
2. Timbuktu Alla vill till himmelen
3. Imperiet Alltid rött, alltid rätt
4. Annie Heartbeat
5. Sven-Örjans Om du inte vill se mig naken
6. Stone Roses One love
7. Metallica Orion
8. Prodigy Out of Space
9. Nationalteatern Men bara om min älskade väntar
10. Kansas Carry on my wayward son
11. Kate Ryan Libertine
12. Nirvana Heart-shaped box
13. Nine Inch Nails The hand that feeds
14. OMD Walking on the milkyway
15. Imperiet Coca Cola Cowboys
16. Amy Winehouse Back to Black
Där har ni den. Säkert rynkar ni på näsan och tycker att jag gillar en massa banal skit, men fäll några kommentarer då, så ska jag ge svar på tal.
Ibland ger jag drygt svar på tal, och får lite dåligt samvete. Igår gjorde jag det igen.
Det skedde via SMS, och såg ut på följande sätt.
Gäby: Wasabi Motherfucker? Amy Winehouses "Back to black" kan vara bästa låten just nu.
Jag: Vill påminna fröken om att det var undertecknad som redan för 7-8 månader sedan, påtalade Amys storhet för fröken. Att hennes skit är utmärkt är således old news. /The King.
Men det ska erkännas så här i efterhand att jag hade glömt riktigt hur den lät, varför den hamnade på spellistan. Och visst är den helt fantastisk, det har du rätt i Gäby.
Jag har förresten på tal om "The King" försökt dressera Gäby till ett enkelt trick, att utföra när vi är på fest. Det funkar ibland, och går till till på följande sätt; Jag lyckas med något spektakulärt, typ sveper nåt avskyvärt eller sätter ett fantastiskt skämt. Då pekar jag på Gäby, och hojtar: "I AM THE KING", och då ska hon fråga "WHAT KING?" varpå jag ska replikera "FUCKING".
Det är så vackert, det är komedi på så hög nivå. Det ska dock erkännas att jag brukar skratta mest själv åt det, dock ackompanjerad utav Gäbys skamsna fnitter.
Det kommer från någon film, men minns inte vilken. Oftast rynkar hon istället på näsan och skriker "NEJ, JAG VILL INTE", när jag pekar på henne. Den bångstyriga lilla apan.
Bäst just nu: Läget är rätt jävla långt från ok, tack vare regnet.
Sämst just nu: Nämnda regn.
Igår satt Jonne och funderade lite över vad jag egentligen är för en typ, men han kom inte fram till något.
Jonne (stirrandes på min nya Wigénskeps): Är det aldrig nån som kommenterat den där?
Jag: Hurså?
Jonne: Ja, folk brukar ju ha åsikter.
Jag: Nej.
Jonne: Vad är du för nåt?
Jag: Uh?
Jonne: Ja, är du en "Pjatt" eller? När farsan var ung var det sånt, "swingpjattar" mot nå andra, vad dom nu hette.
Jag: Nej, jag är ingen "pjatt". Man kan inte sätta mig i ett fack.
Jonne: Nähä...
Jag: Lortige socialist...
Jag kan nog inte sättas i ett fack, och jag är väldigt nöjd med det. Samtidigt får man inte vara för besatt av att inte kunna placeras i ett fack, för då hamnar man nämligen i ett fack. Man blir en jobbig prettoröv. Jag skulle vilja säga att jag "bara är" men det låter också för pretto. Samtidigt får man inte verka för rädd att inte verka pretto, då verkar man för ansträngd. Ni förstår?
Gäby, du har inte kommenterat på jävligt länge, trots ivriga löften. Nu har du din chans, sätt mig i ett fack.
Nåväl, vad jag skulle komma till var att man inte heller via min musiksmak kan stoppa mig i ett fack, och för att illustrera det tänkte jag visa spellistan jag har på min iPod just nu.
1. The Streets Fit but you know it
2. Timbuktu Alla vill till himmelen
3. Imperiet Alltid rött, alltid rätt
4. Annie Heartbeat
5. Sven-Örjans Om du inte vill se mig naken
6. Stone Roses One love
7. Metallica Orion
8. Prodigy Out of Space
9. Nationalteatern Men bara om min älskade väntar
10. Kansas Carry on my wayward son
11. Kate Ryan Libertine
12. Nirvana Heart-shaped box
13. Nine Inch Nails The hand that feeds
14. OMD Walking on the milkyway
15. Imperiet Coca Cola Cowboys
16. Amy Winehouse Back to Black
Där har ni den. Säkert rynkar ni på näsan och tycker att jag gillar en massa banal skit, men fäll några kommentarer då, så ska jag ge svar på tal.
Ibland ger jag drygt svar på tal, och får lite dåligt samvete. Igår gjorde jag det igen.
Det skedde via SMS, och såg ut på följande sätt.
Gäby: Wasabi Motherfucker? Amy Winehouses "Back to black" kan vara bästa låten just nu.
Jag: Vill påminna fröken om att det var undertecknad som redan för 7-8 månader sedan, påtalade Amys storhet för fröken. Att hennes skit är utmärkt är således old news. /The King.
Men det ska erkännas så här i efterhand att jag hade glömt riktigt hur den lät, varför den hamnade på spellistan. Och visst är den helt fantastisk, det har du rätt i Gäby.
Jag har förresten på tal om "The King" försökt dressera Gäby till ett enkelt trick, att utföra när vi är på fest. Det funkar ibland, och går till till på följande sätt; Jag lyckas med något spektakulärt, typ sveper nåt avskyvärt eller sätter ett fantastiskt skämt. Då pekar jag på Gäby, och hojtar: "I AM THE KING", och då ska hon fråga "WHAT KING?" varpå jag ska replikera "FUCKING".
Det är så vackert, det är komedi på så hög nivå. Det ska dock erkännas att jag brukar skratta mest själv åt det, dock ackompanjerad utav Gäbys skamsna fnitter.
Det kommer från någon film, men minns inte vilken. Oftast rynkar hon istället på näsan och skriker "NEJ, JAG VILL INTE", när jag pekar på henne. Den bångstyriga lilla apan.
Bäst just nu: Läget är rätt jävla långt från ok, tack vare regnet.
Sämst just nu: Nämnda regn.
Kommentarer
Postat av: olof
från en fyra för tre fucking
Trackback
