Higge Erövraren

Det händer som bekant en del skoj saker ute i stugorna under storhelgerna, och då speciellt när folk blir på fyllan. Jag tror inte jag har något bättre exempel än det jag redan berättat, det om när min vän Anders hade sex med modern till sina brorsbarn i källaren under familjens julmiddag.

Men det finns fortfarande en del bra. Ett av dessa tillfällen utspelar sig långt efter jul, och huvudpersonen är en av mina närmsta vänner, Björn Ö. Mitt minne utav händelsen är ganska dåligt, men i centrum för händelsen står en julgran, närmre bestämt kommunens stora julgran på torget i Malå, utanför gamla "Stadshuset".

Det var någon gång i Mars 2001, och vi var som vanligt om helgerna bilburna, och på jakt efter action. Eftersom det här utspelar sig i Västerbottens inland, så gäller inte alltid de normer och regler som i övriga, mer tätbefolkade delar utav landet. Jag, Anders och/eller våra kumpaner, kunde t.ex. åka på "dans" i med flit nerlortade nätbrynjor, ge oss till att hoppa in taket på "fiendens" (degenerater från Vindeltrakten) gamla folkvagnsbussar, gräva bort avsnitt utav allmänna vägar med traktorgrävare, spränga olika grejer med bensin, dynamit eller pentyl, varva ihjäl gräsklippare eller köra genom lador med traktorer.

Samtligt under inverkan av alkohol, och detta är bara en bråkdel av våra underbara bravader. När man tänker efter, så är det lite underligt att så få av oss har blivit skadade eller dött (två i den direkta bekantskapen, tre om man vidgar kretsen en bit).

Nåväl, det Björn hittade på var ingen komplicerad, eller ens egentligen särskilt rolig historia, men den är ändå värd att förtälja. Som sagt, det är någon gång i Mars, och vi var på jakt efter action. Ingen utav bilarna som innehöll någon av oss lyckades lämna samhället, då man inte fick tag i någon info om utomsocknes hålligång, så vi fick busa på hemmaplan bäst vi kunde.

Vi höll i gång i en stuga vid skidbacken, och jag och numera framlidne Brännmark hittade en stuga med skolungdomar, för vilka vi spökade och därefter bjöd in oss hos, för att berätta gamla dumheter vi hittat på när vi var "i deras ålder".

Senare på natten åkte Björn i sin bil nere i samhället, och började alltmer förargas över det faktum att man från kommunens sida underlåtit att ta ner den ståtliga julgran som fortfarande prydde samhällets lilla torg. 

Björn: Förbannade helvetes granjävel! Hä ä drygt 4 måna' sen han vart oppstillt härna!  
Fyllechaufför: Jo, hä börj å bli dags å ta ner'n.

Björn, som ju trots allt satt i kommunalfullmäktige, tyckte att han nog var rätt man för uppdraget han nu listade ut.

Björn: Stann'å bil'n. I varde titt i skuffen om i ha' motorschåg'n ve.
Fyllechaufför: Men Björn, va tänk du nu göra? Ska du såg' ner gran?
Björn (rotar i bagaget på sin gamla mercedes): Hä kan du ge dä fa-an på!
Fyllechaufförn: Hähä, men vi varde ställ bil'n nagerst så int' gran fall över'n.
Björn (håller upp motorsågen med ett dumt, brett flin): Hä ä no' klokt, höhö!
 
Herrarna parkerar bilen, varpå den påtagligt berusade kommunalpolitikern Björn, kryper in under den praktfulla julgranen med motorsågen i högsta hugg.

Björn: Hä ä nå schladdar å skit härna!
Fyllechaufförn: Dem (i denna delen av landet använder man dialektalt ordet "dem" på samma sätt som många yngre idag felaktigt använder det i skrift, istället för "de") ha' ju int' töjje bort belysningen!
Björn: Hä skit ja' då i, dem få' skyll sä sjölv!

Han drar igång motorsågen, och fäller efter en stunds fumlande den stora granen ut från byggnaden rakt över torget, vilket den då nästan helt sträcker sig över. Gissningsvis 40 % av belysningens lampor går åt h-vete under tilltaget.

Björn hyllas som hjälta av sina vänner, och blir "okänd förövare" i en notis om händelsen i lokalpressen.

Bäst just nu: Inte vet jag! Jag är sjuk!

Sämst just nu: Den rinnande näsan, samt bristen på näsdroppar.