Higge Erövraren

I Expressens "Sex & Kärlek" avdelning kunde man igår läsa en artikel med rubriken; "Killar-det här bör ni INTE göra i sängen". Artikeln handlar om 50 fel som killar ofta gör i sängen. Ilskna, antifeministiska kommentarer till Expressen har strömmat in från indignerade killar (som känner sig träffade?). Själv tar jag det hela med ro. För dels gör jag inte fadäserna på listan (även om det skulle kännas rätt ibland), och dels bygger artikeln på en undersökning gjord på människor, som får glädjesprutorna i suveräna serien "I en annan del av Köping" att framstå som "De lärde i Lund".

Japp, det är en norsk undersökning! Nu vill jag ju för det första hävda att själva problemet med norskt sex, är inte att det är dåligt. Nej, problemet är helt enkelt att det förekommer överhuvudtaget. Där lallar de runt, i ett av europas rikaste och vackraste länder, och joddlar som lustgasberoende fåntrattar.

Faktum är att norrmännen höll på att dö ut i början av 1500-talet, men arten räddades av en svensk förrädare! Det var nämligen dansköverlöparen och Linköpingsbiskopen Gustav Trolle som ställde till med eländet. Det var denne smutsige narr som på uppdrag av den mest orene, nämligen Kung Kristian II av Danmark, började åka runt i Norge (då danskt) och hålla studiecirklar i hur man genomför ett samlag. Den danske kungen behövde nämligen folk till sin armé.

Problemet var att en ny fluga från Lofoten som hade börjat sprida sig 100 år tidigare, nu avnjöts i hela det Norska riket. Det handlade om "torskleveroljeonani", och man hör ju på namnet vad det är. De norska männen hade allt mer börjat försumma sina sysslor för denna fiskoljesmorda självbefläckelse, och hela landet var på väg utför. Problemet var dock inte att de norska männen helt valde onanin framför sex med sina kvinnor, nej de ville ändå ha sex då och då. Problemet var, att när de närmade sig sina kvinnor med sina fiskleveroljeluktande penisar, så slutade det alltid på samma sätt.

Norska kvinnor är nämligen förtjusta i fiskleverolja. De älskade smaken till den grad att sexakterna alltid slutade på samma sätt. Man kom helt enkelt aldrig längre än till oralsex i förspelet. När en norsk kvinna slafsade sig fast vid en fiskleveroljesmakande drule, så spottade hon inte ut den förrän all olja var bortsnaskad. Vid det laget var mannen förbrukad för en vecka framöver, eftersom det tar lite drygt en vecka för en norrman (Homo Foentrattus Norwegicus) att "ladda om". Detta kan jämföras med en riktig människa (Homo Sapiens) som laddar om på en halvtimme till ett par timmar, eller en nordvästskåning (Homo Sapiens Superior), som laddar om på tiden det tar att svälja två klunkar Red Bull.

Detta oljesnaskande ledde till att man helt enkelt glömde bort hur man genomförde ett samlag. Norge, som för tiden varit ett hyfsat välbefolkat land, blev nu fort mer och mer glesbefolkat. På hundra år dog nästan hela befolkningen ut. Det var en katastrof för det mäktiga Danska riket.

Kung Kristian behövde manskap för att kunna föra krig mot de svenske, som nu anfördes av sin nye, lysande konung. Han hette Gustav Vasa (eller "Gösta", man gjorde inte så stor skillnad på de namnen förr i tiden) och lika mild och rättvis som han var mot sina undersåtar, lika hård och stark var han mot sina fiender. Kung Gustav tycktes oövervinnerlig, eftersom han lyckats med något alldeles otroligt. Han hade varit ute och åkt skidor en gång, och då hittat en stor och mäktig folkstam långt in i de mellansvenska skogarna.

De var fantastiskt talrika, men otroligt barbariska. Något som det här folket inte hade glömt, var hur man förökade sig. De pökade, gökade och bökade varhelst de stod att finna. Kung Gustav lade märke till att de inte tyckte det gjorde något om man råkade bedriva otukt med ett syskon. Detta inavel ledde till kraftiga genetiska mutationer. Avkomman blev märkligt stor och stark, men fick en mycket pinsam och fånig dialekt. Dessutom lät den skrytsam. Även om någon av dem bara berättade att han tänkte gå och skita, lät det som om han tänkte ge sig på något unikt och omöjligt, som bara han kunde klara!

Han noterade även att de var särdeles förtjusta i att supa sig redlösa. Hur han efter detta beteende döpte folkstammen till det namn den fortfarande bär, kan man läsa i ett utdrag ur hans gamla dagbok.

Så här skriver han; "Öfwertaliga äro dessa hwfildars orgier och dryckesslag! Ofta synes de berusade masa sig fram, skamlöst besudlade af vomering, buföring och onämnbar snusk. Öfwerallt masar de sig i detta tillstånd, över byagator, genom skogsbryn och nerför dalgångarna i detta bergiga landskap. Jag ska kalla dessa hfwarelser "Dalmasar"!"

Så skriver alltså den dåvarande revoltören och blivande landsfadern Gustav Eriksson Vasa. Han lyckades tygla dalmasarna, och gjorde ett stridande folk av dem. Därför kom det sig alltså att danske Kung Kristian skickade ut sin lortige lakej Biskopen Gustav Trolle för att åter få norrmännen att föröka sig. Han hittade några hundra norrmän i familjer som levt i ovanligt svårtillgängliga fjordar och dalgångar, dit nya flugor tog sig långsammare än till Säffle. Han visade dem nya ställningar, som sades vara effektivare vid barntillverkning, samt lovade dem rikligt med lön för varje barn de producerade.

I sinom tid växte den norska befolkningen, och kunde senare åter bistå sina danska herrar i krigen mot Sverige. Men det är en annan historia.

Till eventuella norska läsare vill jag bara understryka att jag skriver denna anekdot i största kärlek till mitt broderfolk i Norge. Vi svenskar har en mer ironibaserad humor, och jag ber er att inte ta illa upp! Vi älskar er!

Till er svenska läsare; Bobarora vovänontota, inonomom enon sosnonaror fofroramomtotidod sosvovepoperor vovårora JoJASoS inon övoveror Nonororgoge, ocochoh vovi fofåror bobärorgoga etotot kokrorigogsbobytote utotavov epopisoskoka poprorpoporortotiononer fofrorånon dode idodiototerornona.

Bäst just nu: Den här historien, som jag i princip trollade fram ur arslet på lite drygt en timme.

Sämst just nu: Nja... Skit samma.