Higge Erövraren

Läs titeln på inlägget. Sug på orden. Vad betyder de? Vad är ett normalt sexuellt beteende? Om man ska tro sexspalterna, så är "ett normalt sexuellt beteende" i princip allting utom pedofili, nekrofili och i viss mån (varning, följande länk är inte normal, och kan uppfattas som rasistisk) tidelag.

Detta gör mig förbryllad och fundersam. Låt mig förklara med att köra en metafor.

Tänk er att vanligt sex, låt oss säga missionären med någon av motsatt kön, med svett, stön och pust, gummifummel och nervositet för att det egna könet ska lukta avskräckande (ni vet, helt vanligt svenssonsex), har sin motsvarighet i matvärlden. Säg att det då är en tallrik köttbullar av blandfärs, med Bobs lingonsylt, ett par lagom kokta King Edward-potatisar, några skivor gurka och en vanlig brun gräddsås, baserad på en buljongsky ifrån stekpannan. 

Tillsammans med hur någon går tillväga då denne äter maträtten, d.v.s. på så vis att några utav tallrikens ingredienser civiliserat placerade på gaffelns baksida, förs till munnen där de tuggas med denna stängd och sköljs ner med någon klunk mellanmjölk, har vi alltså motsvarigheten till vanligt, normalt, och en smula tråkigt, sex.

Ni kan sitta tvärsemot en person som äter köttbullarna på detta vis och aldrig ägna saken en tanke. Ni reflekterar inte över hur personen beter sig, eftersom det hela är helt normalt.

Tänk er att personen, låt oss för enkelhetens skull kalla denna människa René (det är ju könsneutralt och bra), helt plötsligt börjar skära köttbullarna i små sladdriga färsstavar, och föra in dessa i ena näsborren för att få ner dem i halsen, som Carl-Einar Häckner gör när han stoppar in en kondom i näsat och tar upp den i munnen. Sedan häller René lingonsylten i mjölkglaset, rör om, och gurglar det som om det vore munvatten. Gurkskivorna kastar René fast på fönstret, såsen snortas med ett sugrör. Potatisen lägger René på stolen, då denne reser sig och går.

Vad skulle ni tycka om det? Jo, ni skulle tycka att René var helt sjuk i huvudet, eller hur? Ni skulle aldrig gå med på att uppförandet var normalt?

Varför betecknas det då som normalt, att gynekologer ibland får plocka ut leksaksbilar, kryddburkslock och bitar utav frallor ur kvinnor? Och varför betecknas det som normalt att en kvinna plötsligt sticker in ett finger i rumpan på killen under sexet? Varför betecknas det som normalt att runka i partnerns sko, eller med ett par nylonstrumpor på sig? Varför skulle det vara normalt att tycka om att smiska sig lätt på pungen? På vilket sätt är det normalt att låta Fido slicka matte?

För alla de här exemplen har under olika formuleringar på något sätt betecknats som normala i olika sexspalter. Om beteendet är riktigt uppseendeväckande, och insändaren avslutas med "är jag normal?", så kan sexologen t.ex. uttrycka sig i stil med: "Vad som är normalt kan vara en knepig fråga, det här är ju kanske normalt för dig", eller liknande.

Jag kan ta ett exempel ur ett tidigare inlägg här, där jag tog riktiga sexspaltinsändare, och satt egna svar på dem.

"Hej Higge! Det är så att jag är en kille på 17 år som älskar att plåga mig själv. Ibland kan det hända att jag står och slår på pungen i ett par minuter så får jag utlösning. Nu undrar jag om detta är normalt?"

Så här svarade jag då: "Nja, vad är normalt egentligen? Det du skriver producerar ju helt klart löjeväckande bilder i mitt huvud, men å andra sidan så är ju pungen så ful, och producerar så mycket ondska (vi ska komma ihåg att både Josef Stalin och Idol-Kishti härstammar från pungar) så den borde ha stryk."
 
Skämt åsido. Inte fan är det väl normalt? Eller? Men å andra sidan kanske vi borde fråga oss om det kanske är okej att vara onormal, att det liksom är normalt? Ibland i fält så tryckte jag ner några av mina lumparpolare i sina sovsäckar, och bet dom i ryggen tills de tjöt skräckslaget. Detta skedde aldrig oprovocerat, utan alltid i slutet av något skojbråk eller "slagsmål". Frustrationen över att befälen var tröga, tältet var blött, att "toaletten" inte gick att låsa och att det inte fanns några kvinnor någonstans, gav mig en ohygglig lust att bita någon. Jag skuttade morrande runt i tältet i mitt gröna underställ som någon grotesk "Spindelman", och anföll bitande mina kamrater. Lite på skoj, men ändå full av bitbegär.

Men jag var inte den enda som spårade ur i lumpen ibland. Kalle kastade en läskback full med tomglas tvärs över rummet, och "Kungen" kastade mig genom soffbordet.

Normalt? Nej, eller hur? Till mitt försvar kan jag dock säga att jag räddade "Frankencek" med heimlichmanövern en gång på en flygbas i Småland, så jag ville dom ju egentligen inget illa.

Men säger sexologerna till de här sexspaltpervona att de är normala, för att vara snälla? Eller för att inte utlösa någon depression? Den allmänna uppfattningen verkar i princip vara att allt som inte skadar någon annan, är normalt. 

Eller har det med att det är så privat att göra? Vi låter ju ofta folk se oss äta köttbullar, men aldrig ha sex (om det inte är just det man tänder på). Men om vi är helt ensamma, kanske äter vi då köttbullarna annorlunda? Kanske vi snappar åt oss en extra med fingrarna, och smaskar med munnen? Kanske sköljer vi ner den med mjölk direkt från paketet?

Känner ni er träffade? Det skulle jag göra.

Bäst just nu: Ny, oläst Rockybok i ryggsäcken, inför nattens arbete.

Sämst just nu: Den utbredda defaitismen.