Den första fyllan.
Harry Potter. Har ni sett vilka jävla bufféer de äter på Hogwarts? Det gör mig förbannad.
Nåväl, jag hade inte varit inne på Aftonbajsets sajt på länge, fram tills nyss. Faktum är att jag de senaste dagarna inte gjort mycket annat än att komma ikapp i diverse tv-serier, musik och annat nedladdningsbart.
Så vad i profetens arsel får jag då läsa när jag nu väl loggat in? Colin McRae är död, svenskar saknas i Thailand efter flygkrash och någon har sabbat Muhammedrondellhunden. Skit för hela slanten, jag hade sånär deppat ihop totalt, om det inte var för några enstaka goda/skojiga nyheter.
En sådan skojig artikel har överskriften "Jag tänkte att nu är det kört", och beskriver hur en 15-årig pojke vid namn "Axel" trodde han skulle dö, efter att ha vaknat på sjukhus efter en orutinerad fjortisfylla. Han sades ha kommit medvetslös till sjukhuset med 2,2 promille, efter att han och tre andra kamrater "fått tag" på en flaska Gin. Enligt Aftonbajset har dessutom var femte 15-åring druckit mer än en helflaska sprit på en kväll.
Det finns så mycket i artikeln jag inte får ihop. För det första så måste man ju avfärda det sistnämnda som en direkt lögn. Det är helt enkelt inte realistiskt. Vidare måste jag bara undra; När fan började 15-åringar dricka Gin? Jag brukar ha med mig Gin på fest, eftersom man får ha den ifred. Vidare, hur blir en fjärdedel av ett helrör 2,2 promille? Antingen är någon av Axels polare Jesus, och delade ut den enbärskryddade styggelsen likt brödet och fiskarna, eller så är Axel anemisk, och 15 kilo tung.
Jag grips nu utav ett visst mått utav nostalgi, och tänkte därför förtälja några av mina egna episka tonårsfyllor. Därför vill jag börja med att be min arma moder om ursäkt för krossandet av de eventuella illusioner, som hon skulle råka ha kvar vid det här laget.
Jag var en ganska hämmad och bekymmersfylld liten gosse i högstadiet. Därför besökte jag dessbättre väldigt sällan de fester där mina jämnåriga kamrater drack hembränt, sniffade bensin, heilade till "Pluton Svea" och delade på skolans "madrasser". Min första riktiga fylla skedde därför inte förräns i slutet av nian, i bussen längs E-6an hem från Liseberg. En liten fet typ som vi kallade "Viking", var skyldig mig 25 spänn. Istället tog jag dock hans överblivna hemjästa öl, som han spetsat med lite hederlig HB.
Jag sjöng och hojtade, lyrisk över den fantastiska känslan av berusning som fyllde mitt oskuldsfulla sinne. Vid ett tillfälle ropade jag till min gode vän Andersson, som satt några säten längre fram, men fick dålig kontakt med denne. Det visade sig att han var i färd med att få sig en avsugning. Där, mitt i bussen, på väg hem från Liseberg.
Flickan som sög var barnbarn till en religiös farbror utanför vår lilla by Stidsvig, som mest var känd för sina fina julgranar. Hon och jag hade fått god kontakt något år tidigare, under konfirmationslektionerna. Men man upplyste mig om att jag ju inte kunde ha något ihop med henne. Hon hade nämligen ett sånt enormt överbett. "Ja, jo, det är fan sant", instämde jag, eftersom det som betyder mest i den åldern är vad andra tycker.
Hon fattade dock intresse för min kamrat Andersson vid en av alla fester som jag inte närvarade på, och tog under ytterst rock 'n roll-aktiga former dennes oskuld. De blev ihop, och deras beryktade amorösa eskapader avlöste varandra. En inträffade alltså under denna Lisebergsresa, och en annan gång fick sig min kamrat samma service utförd under en skolresa till Malmö, i en av bubbelpolerna på "Aq-Va-Kul".
Nu beundrade alla Anderssons tur, och avundades att han fick göka så mycket han bara orkade, i en ålder man ville så ofta. Ingen noterade längre hennes överbett. Döm själva om min bitterhet.
Nåväl, det var en väldigt odramatisk första fylla.
En av mina värsta alkoholrelaterade upplevelser inträffade då jag var nere i Skåne över sommarlovet -96. Det var byafest i Stidsvig, och jag förklarade för Andersson, hans nya tjej Angela, Ajax och Sigge, att man svinade som fan i Norrland. Vi ställde till skit i Lycksele som man aldrig hört talas om i Skåne. Sigge berättade glatt att han minsann hade en flaska HB som jag kunde få, om jag ville. Sagt och gjort, vi hämtade spriten hos Sigge. Ivrigt och utan att ha grundat ordentligt, svepte jag i mig merparten utav flaskan, och minns därefter inte mer. Men Ajax har ett gott sinne för detaljer, och har fyllt i hela luckan.
Vi bestämde oss för att gå till Mölletofta Wärdshus för att köpa ciggaretter. Det är en stor sexkantig byggnad belägen bredvid E-4an, innehållande motell, restaurang, bensinmack och bar. Då vi anlände var jag den ende berusade, och oj så berusad jag var. Jag vinglade och sluddrade, och skojade i stunder av klarhet. Då man förklarat för oss att inga cigg fanns, och att baren var stängd p.g.a. den sena timmen, klättrade jag upp på ett biljardbord i entréhallen. På detta drägglade jag en fläck, och det föreföll som om jag skulle spy.
Panikartat slet mina följeslagare ner mig, och ut ur etablissemanget. Utanför började jag spy i ett cementrör. Mellan kräkanfallen tittade jag upp, och sluddrade obrydd om Anderssons närvaro, och i grova ordalag, om vad jag tyckte om hans flickväns behag, och vad jag tyckte vi skulle göra tillsammans. "Usch, vad äcklig han är", lär hon ha kommenterat det hela med. På vägen hem förlorade jag så till slut medvetandet och trillade, rullade ner i ett vattenfyllt dike bredvid vägen, och tuppade av. Ajax slet upp mig ur vattnet, och jag gissar att de kollade så jag andades.
Detta var under en tid, då boots var populära igen. Jag hade således ett par dylika på mig. Mödosamt placerade de mig likt en dödad cowboy över en hästrygg, över pakethållaren på Ajax cykel, och ledde på detta vis hem mig till farsans hus 1,5 km längre bort. Bootsen skrapade i marken hela vägen, och blev förstörda. Medveten om vilket liv det skulle bli på farsan, släpade Ajax upp mig på trappan, ringde på dörrklockan, och sjappade fort som en fjärt.
Där hann jag sitta och spy ner mig innan farsan fick på sig kläder och släpade in mig.
Jag vaknade med en fullkomligt vidrig bakfylla, och hann just undra vad fan som hänt, innan farsan slet upp dörren och började hojta om vad fan det var för jävla piller jag stoppat i mig. Inte fan visste ju jag något om vad som hänt, och kunde inte komma med någon vettig förklaring. Jag belönades med straffarbete i trädgården, och en fyratimmars biltur i Porschen längs småvägar i Halland och Småland i olidlig sommarhetta.
Bäst just nu: Mitt diskberg är decimerat, snart utplånat.
Bäst just nu 2: Jag ska nog köpa moppe. Man kommer ju 10 mil för priset av en bussbiljett.
Sämst just nu: Jag måste få iväg saabjäveln innan vintern. Malin, säg åt den där snubben att han får komma och kika på den. "Monica" har mitt nummer.
Dagens fråga: Vilken roll spelar Gösta Ekman i "Sällskapsresan 1"? Moar får inte svara, jag vet att du vet.
*Tillägg, två timmar senare*: Fröken Småland, nu imponerar du lite på mig, även om du fallerade på genusformen i gebitet. Priset är... hmmm... ja, vad önskar fröken? Kan du förresten berätta vad Sjöqvisten gärna vill bjuda flickor på?
Hotellstädare. Vad får jag för pris?
Jag vet inte vad han vill bjuda unga flickor på, men jag antar att det är Sjöqvisten i Åsa-Nisse du pratar om. Två rum och kök?
Ja, klart att karln var städerska på hotellet, men han är ju man, då är han ändå städare :P
Vad fan pratar ni om? Fattar ingenting...