Higge Erövraren

Jag har börjat lära mig ett nytt språk, och inte vilket språk som helst, utan Meänkieli, eller "Tornedalsfinska" som det heter på vanlig svenska. Då tänker man ju kanske först så här; "Finska? Knivskärarnas, hustrutuktarnas, ryssmördarnas, suputernas, blekfetmans och det skrattretande modets folk?"

Nja, nej, utan en annan variant, som talas i Tornedalen utav lite beskedligare folk (svenskar), som klär sig bättre, dricker mindre, och inte pryglar sina kvinnor mer än man kanske gör i exempelvis Säffle eller Mellerud. Varför? Jo, för jag har språköra, men jag har egentligen aldrig gjort något av det. Martin, den förträfflige snubbe vars personlige assistent jag är, är född i Tornedalen. Martin kan inte prata i vanlig mening, utan brukar i regel följa med i samtal med ljud som ibland låter lite som Holländska. Martin är dock varken perverterad eller narkoman.

Martins mor däremot, talar ofta Tornedalsfinska, och nästan uteslutande så när hon är "hemma" i Tornedalen. Därför hoppar det då och då ut en och annan finsk glosa ur munnen. Jag har oundvikligt börjat snappa upp dessa, och eftersom all kunskap är god kunskap, så har jag nu bestämt mig för att lära mig på riktigt.

I övrigt kan jag egentligen bara ett annat språk till fullo, och det är såklart Engelska. Danska kan jag läsa och skriva, förstå och till viss del tala. Detta kommer sig av att jag som skåning är uppfödd med de danska baskanalerna i teven. Ofta visades bättre filmer på danmarkskanalerna, och som liten och ännu okunnig i Engelska, fick jag hänga med i texten som alltså var på Danska. Deras sifferspråk begriper jag däremot inte ett jäkla dyft av, dels på grund av att det faktiskt är rörigt, och dels för att jag hyser en olust inför allt matematiskt. Faktum är att jag räknar bättre på Spanska än Danska.

Min farsas exfru är från Peru och talade det med sin son, varför jag kan förstå och hänga med i lättare samtal på spanska. Jag har dock haft en viss motvilja till att lära mig mer, eftersom de flesta spansktalande stater är lortiga U-länder där man mest ägnar sig åt trams, revolutioner, olagligheter, orenheter, korruption, tjurfäktning, tuppfäktning, lättja, lyssnar på fullständigt usel musik o.s.v. Men det talas av många, och om man räknar bort den Spanska varianten där man läspar hela jävla tiden, och bara tar den latinamerikanska varianten, så är det ju ett ganska vackert språk också. Därför har jag så småningom tänkt fördjupa mig i detta språk.

Tyska har ju så många ord som liknar Svenskans, och så mycket har jag snappat upp så jag åtminstone kan ge sken av att kunna språket, under en kortare tid. Uttalet är skitenkelt, eftersom man i Tyskan, precis som i ärans och hjältarnas språk, Skånskan, skorrar på r:en. Grammatiken blir man däremot inte klok på i första taget. Tyskan är det enda språket utöver Svenska och Engelska som jag i princip kan räkna obegränsat i.

Fransmän är som bekant i regel otvättade, alkoholiserade, otrevliga och inte kapabla att försvara sitt Frankrike (varför man nu skulle vilja göra det). Men deras språk är kul, vackert och även relativt lättuttalat, då man även i denna Syfilismens och Gaykulturens vagga skorrar på r:en. Är man dessutom genuint matlagningsintresserad, är det omöjligt att inte snappa upp en hel radda olika ord och fraser. Julienne, Boeuf, Paté de Lapin, Beurre, Fromage, Pommes de terre, coq au vin, o.s.v. En gång i tiden måste detta ha varit ett rätt schysst och bra folk, eftersom det ju faktiskt är i Frankernas rike man uppfunnit gratängen, paneringen, bearnaisen, pastejen och en massa annat bra. 

Nosrka är inget språk, utan ett samlingsnamn för olika läten som utstöts av en gravt mentalsjuk underart till Homo Sapiens, som uppehåller sig mestadels i västra Skandinavien. Exakt varför dessa uppehåller sig just där, förklarar jag här.

Fröken Småland, något dylikt blir det inte tal om. Du kan däremot vid eventuellt besök norröver bli tilldelad ett specialutrustat exemplar nordvästskånsk byxlevande Spottkobra, (Vipera Ejakularus Scaniensis Deluxe). Nåt annat vete fan!

Lotta: Bomullsbollar mot kinden? Det är urin på IKEAbollarna, det vet ju alla. Förövrigt finns en mer raffinerad asiatisk tortyrmetod som användes på amerikanska soldater i Vietnam och Korea, då man spände offret över ett bambuskott över natten. Vissa bambusorter kan växa flera decimeter på en natt. Fort för en växt kan man tycka, men för de som blev penetrerade på så vis kändes det nog långdraget. 

Dagens fråga: Jag kommer inte på nåt kul. Ni får fråga något?

Bäst just nu: Jag.

Sämst just nu: Det här nya att "tuffa" gatgäng dansar mot varandra för att hävda sig. Det är fullständigt obegripligt och omotiverat! Jag kan acceptera dans som en social företeelse, och ett fantastiskt redskap att kontakta individer tillhörande det motsvarande könet med. Men när två sammanbitna killar går in i någon slags cirkel, och börjar "dansa mot varandra" för att lösa någon slags tvist, då blir jag vansinningt frustrerad. Det är fjolligt, så är det bara! Fjolligt, töntigt och dumt. Att dansa utan syfte att kontakta/besudla en tjej är fullständigt efterblivet. Laddade hem en film utan att veta vad det var, som hette "Stomp the yard" igår. När det gick upp för mig att den handlade om missgynnade individer ur etniska minoriteter som tävlade i tuffhet med dans, klickade jag fort bort skiten till papperskorgen. Vill du träffa brudar, så dansa. Vill du lösa dispyter, så prata, eller slåss.

Har jag fel? (OBS! Frågan är givetvis retorisk. Nej, jag är inte i "felbanschen")