Higge Erövraren

"Fjäpp fjäpp fjäpp fjäpp fjäpp fjäpp fjäpp!"

Så låter grannens lilla obstinata byracka stup i kvarten. Tänk om jag slänger in en glykolmarinerad leverslamsa genom grannens brevinkast, då skulle den så småningom hålla flabben! Kanske skulle det t.o.m. räcka om jag skrev en lapp med texten "Tänk om jag slänger in en glykolmarinerad leverslamsa genom ditt brevinkast, då skulle nog hundjäveln snart hålla flabben".

Istället slår jag i väggen och hojtar; "HÅLL KÄFTEN, HUNDJÄVEL!". Men hundjäveln lyssnar inte.

En annan sak som irriterar mig, är att jag inte längre kan säga "negerbulle" eller som man tidigare sa i övriga landet, "negerboll". Det har liksom blivit en för stor grej av det hela. Jag orkar inte med den eventuella situation som skulle kunna uppstå om jag beställer en "negerbulle" på nåt fik. Jag önskar många gånger att jag hade min skönt labile kompis Psyko-Bobs principer och kurage.

Bob på fik.

Bob: Hej, jag vill ha en negerboll.
Kärringen i kassan: Såna har vi inte.
Bob: Joho, dom ligger där! Jag ser dom ju själv!
Kärringen i kassan: Det är chokladbollar.
Bob: Nej, det är det inte, det är negerbollar!
Kärringen i kassan: Isf kostar dom dubbelt så mycket!
Bob: 20 kronor?
Kärringen i kassan: Ja, om du vill kalla den negerboll!
Bob: Här är en tjuga, ge mig en negerboll!

Vidare ser det ut som om jag måste förlikas med att vara snäll. Idag hade min kollega ingen lunch med sig, så hon fick mitt äpple.

Kollegan: Fan vad hungrig jag är!
Jag: Du kan ta mitt äpple, jag har det i väskan.
Kollegan: Åh, schysst!
Jag: Mmm... nää! Jag är inte snäll, det ska du ha klart för dig.
Kollegan: Jo, det är du ju.
Jag: Nej inte alls... jag gör det bara för att... hmmm... samla bra karma!
Kollegan: Jasså? Vad är det för äpple då?
Jag: Ett Granny Smith!
Kollegan: Säkert du inte vill ha det då? Vi kan dela!
Jag: Nej, jag skiter ner mig av dom där! 
Kollegan: Så nu tycker du att jag ska bajsa ner mig?
Jag: Ja, sån är jag! I want you to poop! Jag är inte snäll!
Kollegan: Men vaddå då?
Jag: Ja, du sa ju det en gång, att jag var snäll.
Kollegan: Men jag har inte sagt det till någon annan.
Jag: Bra... håll det för dig själv, jag jobbar hårt på min image.

Enda gången jag blir anklagad för att vara elak, är när Olefin och Gäby blir arga på mig för att jag varit dryg och sagt något dumt, då jag burit mig åt som jag gör med mer hårdhudade polare utav hankön. Fast då är jag ju egentligen mer klumpig än elak, och blir alltid djupt ångerfull och grämer mig i veckor.

Så kanske får jag acceptera den här bördan, att jag är snäll. Kanske kan jag ha nytta av det någon gång. Typ om jag hamnar i en rättsal i rollen som "svaranden", eller så. Då ser man ju gärna att något karaktärsvittne kommer och kallar en "snäll".

K.K: Vilken Cliff Barnes du är. Bara för att du råkat fumla med kleptomankorvarna över tangentbordet och gjort bort dig med att helt obefogat anklaga mig för särskrivning, så ska jag bjuda dig på en text med några klockrena exempel för att du inte ska vara helt ute och cykla och helt tappa ansiktet.

"Bara för att ditt liv kompliceras av häng röv, keso flytningar och asymmetriska blygd läppar, så tycker inte jag att det ger dig rätt att an falla min briljans och stor het med falska på hopp och lögner!"

Lindblom: Du är en sjuk sjuk människa. Ibland tänker jag på det, och blir lite rädd.

Bäst just nu:  Ännu en ny roman om Greve Carl-Gustaf Gilbert Hamilton ute nu. Tack Jan Guillou, din övermaga, jäsande härlige jävel!

Sämst just nu: Jag glömde tjacka senaste numret av "Rocky" idag.