Higge Erövraren

Tog just mark på Arlanda. Klockan är 10:15, och mitt plan tillbaka till Luleå  går 14:15. Vad fan ska jag göra här?

Visste ni förresten att man fortfarande får frukost på SAS morgonflygningar? Det visste inte jag...

Flygvärdinna: Vill du ha frukost?
Jag: Öhm?
Flygvärdinna: Vill du ha frukost?
Jag: Ehe... Är det gratis?
Flygvärdinna: Ursäkta?
Jag: Är det gratis?
Flygvärdinna: Jadå!
Jag: Jamen då kan jag ta det.

Det stank pöbel om hela situationen, men det sket jag i. Gratis är gott, som dom säger.

Planet var en liten Fokker 100, med två blonda flygvärdinnor (eller vad man kallar dom). En ung, bara strax över 20, och en äldre på runt 35. Båda var väldigt söta, men den unga såg lite moloken ut. Den äldre föreföll vara på tjocken. Den unga hette Rebecka, det snappade jag upp av namnbrickan. Jag vågar dock aldrig titta så länge på namnbrickan, eftersom den sitter på ena bröstet. Jag tycker det är pinsamt att behöva fokusera blicken på bröstområdet, för att sedan kanske möta objektets blick när man släpper upp blicken. Kan dom inte ha den på axeln istället?

När jag ser äldre kabinpersonal börjar förövrigt alltid fantasin skena iväg med mig. Nu var den äldre iofs bara runt 35, men när det rör sig om värdinnor i 50-årsåldern, med generöst applicerad make-up och tecken på skönhetsoperationer, då kan jag inte hjälpa det. "Hur många löpmeter pilotschlong har den där hunnit avverka sen -78?" tänker jag.

Man har ju hört hur det var förr i tiden. Rökning var tillåten ombord, piloterna var salongsberusade och flygvärdinnornas rumpor var allmän egendom. Planen landar, värdinnorna letar upp trosorna som flärpts runt i cockpit, eller sitter kring skallen på andrepiloten. Så kliver personalen av och strosar in på flyplatsen, där det satts fram diverse snittar åt dom. Kanske hinner man dra i sig några linor av det vita, och tappar aptiten. Snittarna försnillas raskt av lastare och övrig markpersonal, medan piloter och kabinpersonal körs till hotellet i en gammal förlängd dieselmercedes.

Taxichauffören sitter luttrad bakom ratten, och noterar hur kaptenen och andrepiloten roffat åt sig varsitt lår av den yngsta värdinnan, medan de diskuterar Baleariska luder. Inne på hotellrummen länsas minibarerna, och det dras upp linor av det vita på glasborden. Flygvärdinnorna skuttar fnissande runt endast iförda sina blåa båtmössor. Uppåt väggar och gardiner skvätts det allehanda kroppsvätskor i sådan myckenhet, så en kriminaltekniker med UV-lampa skulle ha krupit ihop och börjat gråta.

Ett smutsigt släkte, flygfolket!

Gårdagen tillbringades av mig och Pepino mestadels i vårt gamla hus, som nu ska rensas ut för att kunna säljas. På uthusets vind låg mängder med bråte, uppblandat med musbajs och smulat papper. Förtvivlade insåg vi att det skulle ta dagar att sortera skiten, varför Pepino ringde kommunen för att fråga vad det skulle kosta att lämna in det som osorterade grovsopor. Kärringen på andra sidan luren lät dock som en riktigt beklämmande gammal surbyråkrat, så han kunde inte låta bli att driva lite med henne.

Pepino: Hej, jag undrar vad det skulle kosta att lämna in osorterade grovsopor på återvinningsgården?
Soptanten: 40 kronor säcken!
Pepino: Det är ju en hel måltid!
Soptanten: Mhm...? Sen måste man ändå sortera ut saker som batterier och sådant.
Pepino: Ja, batterier är där! Men måste jag verkligen sortera ut dom?
Soptanten: Javisst måste du det! Och om där finns färburkar och kemikalier!
Pepino: Färgburkar är där, ja.
Soptanten: Det får du minsann lov att sortera ut iaf!
Pepino: Jasså... det är inget som naturen kan ta hand om då?
Soptanten: Nej verkligen inte!
Pepino: Nähäää? Jamen tack då!
Soptanten: Tack, hej!

Sämst just nu: Att det finns MAX istället för Burger King på Arlanda.

Bäst just nu: Rotböta med Olefin och gänget om ett par veckor.

Och Grattis till lillasyster Agnesius som fyller 11 idag!