Higge Erövraren

Jag hade god lust att lite i smyg filmdokumentera fikamötet, vid vilket vi tog det där tvivelaktiga beslutet om att bilda en gatumusikantgrupp, med namnet "Hälsningsarmén". Jag gjorde det dock ej, eftersom Olefin har en film med mig i riksgränsen där jag sitter i en husvagn och sjunger "Staten och kapitalet". Jag önskar att den inte fanns, den där filmen. Som den kalla borgarlakej hon är, så har hon dock inte bara vägrat att radera filmen, hon har även hotat att visa den för en massa folk om jag gör något dumt.

Men jag kan ju försöka återge några glimtar av vad som hände. Flickorna satt redan vid ett bord när jag kom.

Jag: Tjena tjena, hur går det?
Olefin: Heeeej, vi har redan köpt fika.
Gäby: Hej din gamle skåning.
Jag (till Gäby): Har du klippt dig?
Olefin: Neeej, det har hon inte.
Gäby: Det var ju längesen, du har ju sett mig sen dess!
Jag: Men det är något annat... (intensifierar blicken på hennes hår)
Gäby: SLUTA! (sätter upp händerna för att dölja håret)
Jag: Hehe, har du haft mössa?
Gäby: NÄÄE NÄÄE, DU TYCKER JAG ÄR FET OCH ÄÄÄCKLIG, OCH ATT MINA KLÄDER ÄR FULA! MII-MII-MII-MII MII-MII!!!
Jag: Nej nej, inte alls, nej, varför skulle jag tycka det, oj oj!!?? (tittar istället åt Olefins håll, rädd att göra Gäby och hennes hormoner upprörda)

Resten av mötet handlade mest om vilka låtar vi skulle spela och vart vi skulle spela dom. Gäby tog automatiskt befälet utan våra protester, då vi var rädda att hon kanske skulle bli arg, och skada oss eller sig själv.

Gäby: Vi måste klargöra vem som ska spela vad! Jag spelar gitarr, Olefin, du får spela maraccas... Higge, spelar du din Guitalele? 
Jag: Jo, men jag kan ju inget än...
Gäby: Vi övar!
Olefin: När ska vi vara klara då?
Gäby: 31 Mars!
Jag (med lätt darrande underläpp): Men jag hinner ju inte, jag måste hinna till Gällivare och öva med Izze först, och så ska jag ju sjunga med kören i stora salen den 27e april.... 
Gäby: I April då!
Jag: Umm... okej då...
Olefin: Jadå, det blir jittebra ska ni se! Jiittebra!
Jag: Men varför spelar du inte sax, du kan ju det?
Gäby: Då ska jag spela "Careless Whisper"!!! I'M NEVER GONNA DANCE AGAIN GUILTY FEEL I GOT NO RYTHM BEE DOO BEE DOO BEE DOO
Jag: Usch usch, lugna dej! Kan vi inte köra "Die Mauer" av Ebba Grön istället? Så kan du köra saxspelet ifrån den?
Gäby: Men hur går den då?
Jag: Men uh... du vet; "över taggtråden såg jag min livskamrat Susanne stå och gestikulera vi har gått här i 20 år snart men med en k-pist är det svårt att diskutee-eera", och sen kör dom ju den där grymma saxe, så det låter falskt, du vet; "Biidibiiiiiiiii bidibidibidibiiiiiiiiiiiii bi bi"
Gäby: Äh, jag gillar inte Ebba Grön riktigt.
Jag: VAA!!?? Hur kan man inte gilla dom?
Gäby: Nääe, jag vet inte...
Jag: Men vi kan väl köra lite "Imperiet iaf"? "Du ska va presidäääänt du ska va miljonäääär" eller "Var e vargen, var e vargen var e vargen vi trodde va döööö-ööd den vilda världens huuuunger lämnar aldrig dej" (sjunger lite diskret, och kompar med luftgitarr)
Olefin: Haha, varför måste jämt killar göra sådär när de ska sjunga något sånt där?
Gäby: Hihi, jag vet inte!
Jag: För att vi har själ, Olefin!
Olefin: Va? Hur menar du?
Jag: Nä just det! VI HAR SJÄL, SJÄÄÄÄL! (klappar mig på bröstet, för att visa vart själen sitter) Innan ni kommer och (gör en vridande griprörelse mot Olefins bröstkorg, och låtsas kasta bort och trampa på det jag fick ut)
Olefin: Vad knäpp du är!
Jag: Mmm...

I helgen åker jag till Gällivare, och Guitalelen följer med. I Kommentarsfältet säger Olefin att tills i morgon ska vi ha vars tre nya låtförslag till repertoaren. Min förslag blir vanligen ratade, men jag tänker bestämt föreslå verk utav Stefan Demert; "Balladen om den kaxiga myran" samt "Till far och mor", och "Torgnys svettiga ansikte" utav Eddie Meduza.

Nu verkar jag kanske väldigt skeptisk till allt det här, men så är det inte. Klart att Gäby ska få en gatumusikgrupp om hon vill ha det. Fast jag tänker inte göra det nykter, och jag tänker inte göra det i Luelå. Nu sätter jag ner foten! I Boden kan jag göra det för där har folk ingen livsglädje, och folk utan livsglädje har inga krav.

Damien: Panflöjt? Det måste vara ett jävla lätt instrument, har jag fått för mig.

Sandra: Det fanns inga husdjur här som motsvarade det jag hade tänkt mig, plus att burarna var svindyra. Jag letar vidare.