Higge Erövraren

I brist på grejer att ladda ner så såg jag ikväll en av de bästa västernfilmer som gjorts utan Clint Eastwood, nämligen "Tombstone". Så fort jag ser något som utspelar sig i en annan tid, så börjar jag fundera på när man egentligen hade levt bäst, om man inte levt nu. Det självklara svaret kom till mig när jag satt och glodde på en dokumentär om Pompeji. De hade grävt ut en villa som tillhört en frigiven skrivarslav, som senare skaffat välbetalt jobb som tjänsteman. De hittade dokument som berättade om hur han levt där.

Han hade 240 semesterdagar om året, sexslavinnor och rinnande vatten. Villan var tämligen fet, och utrustad med bl.a. ett atrium, alltså en inbyggd trädgård, även den med rinnande vatten. Han kunde ha buffé varje dag, och hur mycket göka och kröka han ville. Dessutom var samhället väl fungerande och utan unken kristen moral och prydhet.

Det absolut bästa med hela romarriket är att dom hade ett utmärkt system för hur man skulle torka röven efter bajsning. De band fast såna där mysiga tvättsvampar som växer i medelhavet, på en pinne. Med en dylik anordning svabbade man sedan rent i arslet efter att man krystat ut fekalierna. Genialt!

Men det är inte utan att man blir lite avundsjuk på de gamla kåbojsarna också. Tänk att bara rida runt fritt och planlöst på sitt trogna ök, med en Winchester och ett par glänsande revolvrar, kanske skjuta en buffel och halstra filén över sin lilla lägereld. Koka en panna kaffe och rulla en giftpinne i skenet från brasan. Kanske krypa ner med någon bortrövad indianjänta och leka gömma korven. Behövde man sedan slantar så var det bara att skjuta en skurk och lämna in honom till Sheriffen, så fick man deg att bränna på whiskey och poker.

Men det är just det där med att torka sig i arslet. Man måste kunna få utföra en adekvat rentorkning, annars får man för djävulen ingen sinnefrid!

Det är vad som skiljer oss från djuren, och folk i u-länderna. Det enda jag tyckte var jobbigt i Thailand förutom ladyboysen och att vissa hade långa äckliga lillfingernaglar, var att möjligheterna att torka sig ordentligt i arslet efter utfört uppdrag var ganska begränsade. Hålen i toastolarna har helt enkelt inte gjorda för en rejäl svensk skitkorv och papper på samma gång. Och på vissa ställen fanns inte ens papper, bara ett duschmunstycke. Vid första tillfället knöt jag händerna i vredesmod, och tänkte typ "little yellow bastards". Efter det lärde jag mig att alltid ha en rejäl lunta dasspapper i bakfickan.

Förresten undrar jag om någon kan berätta vad de där lillfingernaglarna är till för? Jag har en otäck känsla av att det har just med att avlägsna exkrementer från fisringen att göra. 

Elin: Tack, så förolämpad har jag inte blivit sedan en kille i Gällivare tyckte jag var lik lillbrorsan Randy i "My name is Earl". "Karlsson på taket" den enda av Astrid Lindgrens karaktärer som är riktigt osympatisk, vildvittrorna inräknade (ehuru otrevliga, så visade de ju rattarna. Det ska dom ha credd för). Förutom att han är ful och skägglös, är han förövrigt fetare också. Elaka Elin strikes again.

Gruppchefen: Gruppchef var ju en ytterst symbolisk titel för oss, alla vet ju att det var jag som utgjorde ryggraden på TPC. Den ende som förresten hade bättre värnpliktsbetyg än mig var Dalle, men han ägnade mest dagarna åt rövslickeri och att se dum ut, så det räknas inte. Jag skulle golat den där gången ni snodde min luftpistol och åkte runt i Ängelholm med Caravellen och sköt på skyltfönster, så kanske jag hade fått bli gruppenführer istället. Snacka om lojal vapenbroder!

Xrim: Nä, men nu kommer jag att ha ögonen öppna.

Bäst just nu: Eventuella planer att åka och hälsa på Olefin.

Sämst just nu: Snuspriserna. De känns nu när jag inte jagar kolhydratsdraken längre, utan delkompenserar med snus.