Higge Erövraren

Ja, som vissa uppmärksamma läsare upptäckte, så infogade googles annonseringstjänst en liten länk om gaydejting längst ner i mitt förra inlägg.

Många blir förstås besvikna nu, men jag måste faktiskt bekräfta att jag är straight. Men ingen är gladare än jag att de finns, homosarna.  Jag skulle rent av önska att de var fler, många fler. De utmanar t.ex. kyrkan i sin kamp för rätten att vigas som alla andra, vilket gläder mig. Kyrkan är en oerhört förlegad och förslappad institution, och i behov utav åtskilliga reformer.

Men tänk dessutom hur ration mellan brudar och straighta killar skulle se ut, om 4 av 10 killar var gay. Happy days, bitches in da front, and bitches i da back!

Men något som irriterar mig kring gaykulturen är, att individens identitet i så stor utsträckning bestäms dennes sexuella läggning. För en tid sedan kunde man t.ex. läsa i Kenzas blogg att hon träffat "Två söta bögar" som hon hade haft kul ihop med under en utekväll. Var de bara det? Bögar? De homosexuella jag känner/har känt, har allihop varit sociala, intelligenta och bildade. Jag skulle aldrig drömma om att bara beskriva någon av dom som "bög".

Förresten så fick jag en gång frågan om hur jag ser på homoadoptioner. Skämtsamt svarade jag att det nog var bra, fast jag själv aldrig funderat på att adoptera ett homo. Skämtet uppskattades föga, men var inte illa ment. Sanningen är att jag inte har något emot det. Samtliga homosexuella jag har känt, skulle säkerligen vara mycket bättre föräldrar än flertalet av idioterna ur svenssonpöbeln som dagligen besökte "Korvgubben" när jag krängde burgare där, och knappt kunde reda ut hur man beställer en varmkorv.

Jag ska förresten erkänna att jag fler än en gång förbannat det faktum att jag inte är bög. Livet skulle förmodligen vara långt mindre komplext om man kunde kila stadigt med en kille. Tänk att träffa en snubbe med samma värderingar, samma humor o.s.v. En som läser "Populär Historia" och "Rocky", samt gillar snus, bärs, rätt filmer, bufféer, grillning, jakt, fiske och motorleksaker. En människa av helrätt modell, s.a.s.

Tänk att slippa räkna ut hur kvinnor fungerar jämt. Aldrig mer försöka dechiffrera deras antikommunikation, eller bläddra i minnesarkivet över vad man kan ha gjort för fel när man får "den tysta behandlingen". Just när man tror att man lurat ut hur dom fungerar så hittar man en ny, helt unik, och så får man börja om från början. 

Precis som jag inte vet hur tjejer fungerar*, så har tjejer har rent generellt ingen aning om hur killar fungerar, och de vill sällan få det förklarat för sig. En skillnad mellan killar och tjejer här, är dock att killar önskar de visste hur tjejer fungerar, medan tjejer inte alls vill få det förklarat för sig.

Flera gånger har man sett på när en tjej blivit intresserad av en riktig skit. Det har varit lika hopplöst att försöka varna dom varenda gång. De lyssnar inte, och så går de på en nit. Det hade väl varit ok, om de lärt sig något av det. Men nu gör de näppeligen så. Istället går de på nit efter nit, tills de sitter och öser ur sig gallan om sitt livs historia i media, och beskyller hela manligheten för sina inkompetena val. I slutändan sitter man där, och får bara hundhuvudet för några gamla grogghaggor har fått stryk i 8 av 10 förhållanden.

Vad som dessutom är märkligt, är att tjejer själva inte vet hur tjejer fungerar. Man kan t.ex. inte rådfråga tjejer om hur man ska bära sig åt men en tjej man är intresserad utav, då får man ganska säkert ett lika värdelöst som välment råd. Istället ska man rådfråga en erfaren kille. Detta är förmodligen en utav förklaringarna till antalet förhållanden mellan bs/lesbiska kvinnor är så få i förhållande till det antal bs/lesbiska individer som finns, och varför promiskuiteten är så påtaglig i flatkulturen. De har helt enkelt lärt sig att skippa tugget, och går istället direkt på att mumsa bäver. 

En utvecklig att avundas, alltså. 

Jag har filosoferat kring en specifikation av ett annat problem med tjejer, och det är det här; det är i princip omöjligt att  hitta någon med samma humor. Här går den gamla klyschan "Kvinnor är från Venus, män är från Vars" igen. Till en viss del fungerar vår humor ihop. Jag kan få tjejer att skratta, och tjejer kan få mig att skratta. Men detta sker huvudsakligen i de fall då vi försöker pejla in varandras våglängder. Jag och de killar jag känner, roas nästan aldrig av innehållet i ett samtal kvinnor emellan, hur roligt de än verkar ha.

Kvinnor skrattar åt "Nemi", killar åt "Rocky"... eller "Gustaf", "Hälge", "Knasen", "Herman Hedning", "Asterix", "Lucky Luke" eller t.o.m. "Hagbard".

Det är här det riktigt jävliga kommer in; Det finns kvinnor med rätt humor, men det är nästan alltid något fel på dom. Antingen har de dålig intimhygien, eller så är de ännu komplexare i sin kommunikation, eller så har de inget liv och är klängiga.

De bästa kvinnorna är trots allt de som kollar på "Sex and the City" och läser "Nemi".

Alltså: Är man inte bög, tycks det extremt svårt att vinna fullt ut. Men man måste våga hoppas på att ibland få plocka undantagsrussinen ur den bekräftade regelbullen. Hux flux kanske man träffar något härligt mångfacetterat intelligentium, som utöver "Nemi" garvar åt exempelvis "Monty Python". Då trivs man verkligen.

Bäst just nu: Ratioförbättringsajter som den här!

Bäst just nu2: Higge Erövraren levererar ännu ett magnifikt inlägg, drypande av genialitet.

Sämst just nu: Frukterna som brottsoffer får skörda av Mona Sahlins integrationspolitik. Hon borde ställas inför rätta, istället röstas hon in som statsminister om två år. Att hon troligen får sällskap i riksdagen utav SD är rätt åt henne, inkompetenskärringjäveln. All heder åt den här bedrövliga regeringens mest kompetenta minister, Nyamko Sabuni.

* I det stora hela. Vissa delar har jag helt och hållet klurat ut.