Higge Erövraren

Jag har inte bloggat på ett bra tag nu, trots att jag varit hemma sedan i tisdags. Men nu återkommer jag i nygammal form med ett rykande färskt inlägg, för att stilla er oro!

Jag har nämligen haft feber och varit förkyld. Sedan i torsdags har jag även pinats av värk i ögonen, och sedan fyra timmar är jag även magsjuk. Dessutom har febern kommit tillbaka efter att ha varit borta i över 24 timmar, vilket jag finner ganska märkligt. Sedan magsjukan kom har jag inte heller vågat ta cocillana, eftersom det inte bör intas på tom mage. De senaste gångerna jag har tagit det så har nya bieffekter visat sig innan välbefinnandet slår in; hallisar, ledvärk, svettningar, oro o.dyl. 

Jag säger som Rick James sa då han uttryckte sig om Kokain en gång: "It's a hell of a drug" Hehehe.

Jag är alltså i ett ganska bedrövligt skick. I mellan "o.dyl." och "Jag säger som Rick James" här ovan, så var jag åter tvungen att kura ihop på golvet över spyhinken. Jag hade lite optimistiskt druckit en kopp "Schweppes Indian Tonic Water" som blivit kvar sedan nyår, och den kom nu åter upp. Under häftiga kramper kände jag hur läsken kom upp tillsammans med gammal varm choklad, och fångades i mustaschen där den blandades med svett och tårar.

Jag är trots detta vid ganska gott humör, eftersom jag inte är så plågad utav det här med att spy. Jag tycker snarare det kan vara ganska soft och befriande, om man har bra grejer att spy upp. Sådana börjar det dock vara ont om här hemma, och det är i såna här stunder man önskar att man hade mer sällskap än två halvdöda fikusar och Bohman. Senast jag mådde så här, kom Olefin förbi med massa coca cola och glass och grejer, och allt blev bra igen.  Jag har saknat henne de senaste dagarna. Jag skulle behöva någon att snacka med om de demoner som pinat min själ likt ett fragilt fruntimmers den sista tiden, och just nu i kräkandets stund känns det extra tungt.  

En bil skulle väl iofs också underlätta, får kanske göra något åt den saken.

Jag har inte känt mig särskilt kompatibel med livet den sista tiden, men en bra sås reder sig själv, och jag kommer väl över det här också.

Robin: Skrev jag vaddar? Jag menade förstås klaffar. Jag kommer inte ihåg dina provsmakningsplaner så detaljerat, kan på rak arm bara säga Avocado. Kolla med din syster, vi är tjenis på facebook. Jag skulle skickat dig en förfrågan, men bilden på killen som har ditt namn får mig att tveka. Någon slags syndromansatt sadist?

Xrim: "Kurt Sune med Berits" (KSMB), "Kriminella gitarrer" (från Klippan), "Slaskfittorna", "Per Bertil Birgers Orkester", "Perverts" ( Dessa har gjort den bästa låten som någonsin spelats in i Göteborg, med texten; "Jag drömmer varje natt, om brudar som jag tatt, att jag var stark och inte vek med balle som en ek, och jag ligger ner och tänker, och ronkar så det stänker, men allt var ju bara en dröm, fy fan vad jag är dum, släng bort idealen och strunta i moralen, och ronka när du känner för det, alla gör det, alla gör det") eller "Stratoanus", listan över skojiga namn kan göras hur lång som helst. Låten du syftar på är en trevlig bit, och går väl typ: "Alla tjejer dom är dum i huvet, själv har man endast ett fel; man är en jävla idiot. Labil, frigid lättretad, kan ej dricka sprit vad är det för fel? Lätt att lura lura svår att bli av med; quinna! Lätt för att sura in i det sista; quinna hora!". Den förgyller vilken fest som helst, men jag måste medge att texten är en smula nedsättande. För det är ju rätt kränkande att generalisera alla män och säga "man är en jävla idiot".

Anonym: Här hade jag verkligen ett fantastiskt svar angående Danny, som var väldigt grovkornigt och anstötligt på ett kul sätt. Men jag tror att det skulle såra eventuella läsare som jag känner och kanske läser det här, så jag nöjer mig med att vara tyst.

Men Ronnie Sandahl på bilden till höger, är resultatet av att gammal spunk runnit ur en otäck skrutta efter ett lortigt samlag, slevats bort från arslet med smutsiga naglar, kastats på sittringen i en hepatitstinn offentlig tunnelbanetoalett, sedan kapillärkraftat sig hela vägen upp i äggledaren på nästa toalettbesökare, förvandlats till embryo, skrapats ut med en rostig stålgalge 8 månader senare, och helt mirakulöst överlevt på en kost utav vänsterkollektivsopor och proggfloskler.

Elin: (om du ännu läser det här inlägget, din klena emetofobiker) Jag måste erkänna att din åsikt om att man kan "läsa min kvinnosyn i pannan på mig" faktiskt hade sårat mig om det inte vore för det faktum att det är 10 år sedan vi sågs senast, samt att du är ensam om den åsikten. Jag föredrar t.ex. kvinnliga chefer m.m. Hur det faktiskt ligger till skulle jag kunna försöka förklara här, men det skulle nog bara likna nån jäkla Meatloaf-ballad, och sånt är bara jobbigt. Jag vet ju att du egentligen är en god och fin människa, så jag låter dig leva ifred med din villfarelse.

Bäst just nu: Jag slurkade en skvätt cocillana under skrivandet och har fått behålla den, och nu har ögonvärken lättat. Inge direkt negativa effekter heller. Nacken blev lite ostadig bara, och så fnissar jag lite. Speciellt åt det där om Sandahl, det var jävligt kul skrivet. Nu ska jag se "Family Guy"-snuttar och fnissa mig harmynt.

Hoppas just nu: Att illamåendet håller i sig tills Konsum ("Coop Nära" my ass) öppnar, så jag kan köpa glass och får spy sötlödder.

Sämst just nu: Det är så segt att få hem "Dirt"-avsnitt.