Higge Erövraren

Vissa saker i dagens läge gör mig desillusionerad och eller arg. En sådan sak är förtvinandet av den svenska humorscenen. Killinggänget verkar av någon outgrundlig anledning ha förklarat sig passé och givit upp efter storverket "Fyra nyanser av brunt". Robert Gustafsson har hemfallit åt parodi på dansband, vilket i sig är en fullkomlig omöjlighet, eftersom de riktiga dansbanden i alla tider redan överträffat allt vad fantasin kan framställa i fulkulturell vedervärdighet.



Hur gör man parodi på ett gäng, av vilka man knappt ens kan könsbestämma hälften? Killen(?) i mitten ser ju ut som resultatet efter en gangbang med Inga Gill och ett gäng låtsas-elvisar.

Jag köpte boken "Svenska Dansband" på Åhléns i vintras, och höll knappt på att kunna ta mig till kassan efter att ha tittat igenom den. Dubbelvikt, knappt i stånd att ens hålla kontroll på mina kroppsvätskor, kämpade jag för att inte falla ihop på golvet och pissa ner mig i kraftiga skrattkonvulsioner. Jag garvade så okontrollerat att jag började dräggla. Faktum är, att istället för ett riktigt skratt kunde jag bara låta "ÄÄH-ÄH.... HUUUU-ÄÄÄH ÄÄH", för jag fick liksom inte luft. 

Det går inte att parodisera något sådant. Däremot gjorde Gustafsson med "Roland" en suverän parodi på ett stereotypt dansbandsfan i "Torsk på Talinn", för fansen funkar att göra parodi på (Samme harmynte "Roland" har nu alltså fått ett eget dansband att turnera med, och efter vad jag kunde bedöma av prestationen i "Allsång på skansen", så håller det inte. Förhoppningsvis har jag dock kanske fel. Kanske berodde den låga nivån på Anders Lundins närvaro, och att skämten hade tagits fram för att även lyckas roa alla 40-talisterna i publiken).

Det är även där han är som bäst, under Johan Rheborgs regi och tillsammans med de andra i Killinggänget. Ständigt intjatad i "Allsång på Skansen" och alla jävla idrottsgalor (som bara går ut på att låta journalister tävla om vem som får upp tungan längst upp i röven på Zlatan) tappar han storheten, och folk tröttnar. Det är jävligt synd, för ingen har gjort humor som Killinggänget.

Överlag kan man idag klart se en tydlig kvalitetsänkning, där det som är bra får stå tillbaka för det som är medelmåttigt. Varför har t.ex. "Parlamentet" fått ältas i 12 säsonger (eller hur många det nu är), medan "Detta har hänt" bara gjordes 96-98? Varför har man gömt undan Erik Blix på radio P1 (där han visserligen gör stor humor med "Public Service")? Varför minns ingen "Helt apropå", medan "Hey Baberiba" verkar gå hem överallt?

Faller kvalitetshumor på samma grej som demokratin; nämligen att folk är för jävla dumma för att fatta vad som är bra? Eller är det bara TV4s fel, som envisas med att ta fram sån där skit och låta det sändas år ut och år in?

Kan någon t.ex. förklara varför i helvete Peter Magnusson får sånt utrymme i media? Fullständigt talanglös levererar han samma jävla pajasöverspel hela tiden.  Och Johan Glans? Killen som gett nervösa spasmer och handsvetten ett ansikte, och som bara tjejer skrattar åt. Månne av samma mystiska anledning som de skrattar åt "Nemi", som suger röv.

Kanske är jag orättvis nu, visst kan Glans plocka poänger ibland. Kanske färgas min åsikt av att jag ännu har i färskt minne hur han stod och skakade inför en tyst publik i Malmö och misslyckades med tafatta skämt, likt ett sängvätande mobboffer på roliga timmen, som vet att han kommer få stryk på rasten.

Dessutom tycker jag inte "Hipp hipp" funkade alls som film ("Morgan Pålsson" ni vet). I den skrattade jag ungefär 1,5 gång. Däremot tycker jag "Itzhaks Julevangelium" är alldeles förträffligt. Märkligt.

Nu ids jag inte älta det här mer, nu ska jag sova.

Imorrn sticker jag förresten och jobbar fem dagar i glesbygden, så då får ni som vill läsa "Higges mobila" istället för den här rakbladsvasst kritiserande überbloggen.

Bäst just nu: Vädret som var idag.

Sämst just nu: Jag brände mig i solen då jag var ute i skärgården med Fanjunkaren och en gammal kollega till honom. Nu ser jag ut som jultomten med kläder på, utan att ha nägra kläder på mig; Svullen, röd och skäggig. Men Olefin sa åt mig att åka och köpa nån smörja som visst skulle lindra, så det gjorde jag, och den funkade. "Lotion", sånt som dom alltid måste ha när de ska runka i amerikanska komedier, eftersom de berövas sin förhud där borta.

Det är den största nackdelen med USA. Inte sjukvården, inte de korrupta politikerna eller den bakåtsträvande industrin, nej; De tycker det är äckligt att inte vara omskuren. Men det kanske blir så när man inte tror på evolutionen. Förbannad gör det mig hursomhelst, eftersom det egentliga syftet med att stjäla friska, ickejudiska gossebebisars förhud, är att hindra dessa individer från att leka med sig själva då de blir äldre. Men detta problem löser man alltså med "Lotion".

Icke desto mindre gör det mig riktigt sur. Ja, riktigt jävla skitarg, faktiskt. Man ska ju aldrig slå kvinnor, hörrni. Fast om ni nånsin träffar på en som ifrågasätter er förhud så gäller inte det, ta då istället något hårt och ge henne en fet smäll, rakt över truten. Alternativt; leta upp ett gäng östafrikanska kärringar som jobbar med att stympa småflickor med lortiga glasskärvor, och lämna över henne till dom. Så ska vi se hur jävla kul det är med omskärelse!