Higge Erövraren

Det finns faktiskt trevliga Stockholmare. Ja, det finns nog ganska många faktiskt, även om de är lite eljest. Bor man i Stockholm blir man nog ganska miljöskadad, och det där lite pretentiösa hoppar nog på en vare sig man vill eller inte. I vilket litet skitkonsum man än klampar in på i hufvudstaden, så finns där ju en mejeridisk som har askad chévre och fem olika parmesansorter.

I fiskdiskarna hittar man inte sällan både Marulk och Röd Snapper, och i frysdisken finns de väsentligaste smakerna från världens bästaste glassfabrikant, "Lejonet och Björnen" (äpple & kanel är min favvo. Öht är nog äpple och kanel den bästa kombinationen alla kategorier sedan "Ål och rök", "malt, humle, jäst och vatten" eller "drule och vulva").

Sist jag själv bodde där så spatserade jag ner och köpte nån vällagrad hårdost, nån luftorkad skinka av nåt slag, fikonmarmelad och nybakt bröd. "Åh fy fan, kanske man ändå skulle kunna bo här nere" tänkte jag då vid frukostbordet. Efter en promenad på stan bland pundare och gamla inpyrda fossiler i päls, kom jag dock på bättre tankar igen. 

Men ändå! Kvällslivet på Söder kan få vilken ölpimplande och genuin människa som helst från en småstad att känna avund.

I fredags hade jag privilegiet att medan Bob var på jobbet, köra till Kiruna med hans pedantskötta gubbmerca och hämta två Stockholmare på flyget. Det var Bobs gamla nerflyttade kompis Maja, och hennes infödde (tror jag) stockholmskille Olof.   

Jag hade bara träffat Olof som hastigast innan jag och Bob stack till Thailand -05, och Maja träffade jag senast julen -06. Vi har under helgen delat på Bobs lägenhet, vilket visade sig vara en för mig ganska fin lösning. Maja gjorde äggröra och bacon till frukost, och de är båda utomordentligt trevliga människor. Huruvida de var lika nöjda med mig förtäljer dock icke historien. Jag är ju en inbiten snarkare, i vissa lägen. 

De två var några utav deltagarna på den 30-årsfest för vilkens skull jag åkt till Gällivare i helgen, och jag minns bl.a. en diskussion som jag kraftfullt förfriskad hade med Olof.

Jag: Hördu, om du fick välja en film... öh... ett album, musikalbum och en maträtt, att ha med dig på en öde ö, vad skulle det bli då? Alltså, du skulle nöja dig med dom resten av livet!
Olof: Oj... öh... En film, en maträtt... och vad var det mer?
Jag: Öhm, ett album, musikalbum!
Olof: Ja, filmen skulle nog bli "The Big Lebowski" (här är jag osäker, men jag vill liksom minnas att det var den han sa)
Jag: Ojojoj, mycket fin!
Olof: Jaja, visst! Album var det sen va... hmm... det var svårare. Jag måste nog säga nåt av "Smashing Pumpkins"...
Jag: Åh fan?
Olof: Ja... men vilket album vet jag inte riktigt. Fan det är svårt.
Jag: "Mellon Collie"?
Olof: Ja, ja det tror jag nog fan! "Mellon Collie"!
Jag: Ah, najs... Maträtten då?
Olof: Hmm... Leverkorv tror jag!
Jag: Va? Leverkorv?
Olof: Ja, det är i dom här avlånga vita korvarna, som man skivar och steker, liksom... Så jävla gott...
Jag: Ja, jag vet ju vilka du menar... men tycker du verkligen det?
Olof: Ja, jag gillar det.
Jag: Leverkorv alltså... ja, jag har ju hört fler som brinner för dom där korvarna faktiskt... coolt!
Olof: Men du då, vilka säger du?
Jag: "Den Gode, den onde, den fule" på film...
Olof: Ok
Jag: "Hooray for boobies" av The Bloodhound Gang på album!
Olof: Va? Bloodhound Gang? Är du seriös?
Jag: Jajjemen, ja för fan!
Olof: Det hade jag aldrig trott... Varför det?
Jag: Jag tröttnar aldrig på den skivan... asså, texterna är helt geniala, och basgångarna är ju så jävla sköna.
Olof: Nja... det är inget för mig det där... alltså det är ju så uttjatat, man har ju hört den där "Burn Motherfucker" och det där "do it like they do it on Discovery Channel" så jävla mycket!
Jag: Jaja, jojo, men det är bara två låtar. Asså, jag e ju inte less på dom, men jag förstår att andra är det. Men de är helt geniala på att trolla med ord i sina texter, de saknar motstycke!
Olof: Jasså?
Jag: Jaja visst för fan, asså, bara ett exempel; Det fanns en gubbe som hette Jim Jones, han ledde en sekt nere i Guyana i sydamerika, och i en låt sjunger dom "Like the Jim Jones cult, I'll take you out with one punch" för han tog livet av sina sektmedlemmar med förgiftad bål, alltså "punch", men det låter ju även som man slår ner nån med ett slag, förstår du? Å så där är det hela tiden i deras låtar, hela tiden! Helt sjukt bra!
Olof: Jaha... ja okej... maträtten då?
Jag: Sushi!
Olof: Sushi? Verkligen?
Jag: Javisst... fast nu äter jag ju inte ris, så jag vette fan vad jag ska säga istället... Det finns så mycket ju...

Man skulle egentligen kunna skriva en hel jävla bok om bara fyllekonversationer. Se bara på "Rocky", några av de bästa stripparna grundar ju sig i fyllekonversationer.

Ingvar: Du är klok som en bok, min vän.

Xrim: Specialen, är det den med mos i? "Dannes" är fan rikskänt för sin superba skräpmat, hur faen hittade du dit? 

Anneli: Lugna dig nu, annars känner jag mig nödgad att tälja till en käpp! Att ge dig med, över röven. Visst då?

Bäst just nu: Idag när jag vägde mig, visade vågen en förlust på ytterligare 1,5 kg. Det betyder att jag nu tappat 21,5 kg. Detta betyder alltså att jag gått ner mer än hälften av mitt preliminära mål på 40 kg. Nu när allt går som det ska igen, så är jag orubbligen på strålande humör!

Bäst just nu2: Om två veckor flyger jag alltså till Stockholm för att ta hand om lite grejer. Det är dags att investera lite, och höja livskvalitén ett snäpp. Jag behöver en  ett  och en nysen är jag nog lycklig. Fast man skulle kanske haft en  så man kunde skaffa några .

Bäst just nu3: Den mustiga oxsvansgulasch som nu sjuder på spisen.

Sämst just nu: "Nemi". Jag upphör aldrig att förbluffas över att en serie som så effektivt motverkar skratt, kan ha blivit så populär. Hon dras till hårdingar (HAHAHAHA? Nej.), hon måste ha choklad när hon menstruerar (HAHAHAHA? Nej.), killar blir snyggare när hon dricker (HAHAHAHA? Nej.). Usch! Jämfört med "Rocky" är det inte ens värt smutsen under en bortslängd förhud.