Higge Erövraren

Gäby ska simma Vansbrosimmet. Men först ska hon föda ett barn till! Men till sommaren, då ska hon göra Vansbrosimmet, den kortare versionen. "Då hänger jag på och simmar det också!" hasplade jag lojalt ur mig när hon kungjorde skojigheten.



Då mitt ego förbjuder mig att ställa upp på den kortare sträckan (varför jag undviker att någonsin öht ställa upp i någonting alls) så ska jag simma alla de 3000 meterna. "Medströms 3 km med en massa svagsinta masar som värmer upp vattnet åt en, det är en baggis" tänkta jag. Nu har jag dock fått veta att det endast är 2000 meter som simmas medströms. 1000 meter ska simmas motströms i Västerdalälven.

Fan!

Jag är en van simmare, faktiskt något av ett vattendjur. Men särskilt snabb är jag inte alls. 2 kilometer i pool simmade jag på ungefär 40-45 minuter innan jag skulle in i lumpen. Nu är jag dock i bättre kondition. När jag snorklade i Malaysia hamnade jag i väldigt kraftiga havströmmar vid ett rev utanför Perhentian Islands. Fenomenet men kraftiga strömmar i havet var helt nytt för mig, så jag ägnade mig roat åt att simma en hel del i dom. Jag upptäckte att jag var så pass stark i min simning att jag under ganska lång tid faktiskt kan simma mot strömmen, och komma framåt.

Men en kilometer? Och hur stark är strömmen i Västerdalälven?

Dessutom går ju loppet i Juli, så jag tänker inte ha någon jävla våtdräkt som "rekommenderas" heller. Fryser man så är det för att man simmar för sakta. På 50-talet simmade dom utan, så då gör jag det också! Enligt uppgift ligger vattentemperaturen vanligen mellan 16 0ch 22 grader, så det är ju rena semestervärmen.

Och skulle det mot förmodan bli för kallt så kliver jag ur, förvandlar mig till Johnny Skan, hoppar tillbaka och simmar i mål.

Nå, hur som helst ska jag köpa kort på något badhus här, för att återigen lägga mig i simträning. Det kommer förmodligen att resultera i en ganska radikal viktminskning, och jag borde vara helt slimmad till jul med den här utvecklingen.

För nu ska ni få se alla siffrorna (jag har ju tidigare bara sagt hur mycket jag gått ner, inte vad jag vägde från början, eftersom det var så pinsamt och äckligt). För två år sedan vägde jag uppskattningsvis mellan 123 och 125 kg (jag vet inte exakt, för jag ville helt enkelt inte väga mig längre).

Jag la om till LCHF-kost den 1/9 2008, och segade mig ner till 93-94 kg. Alltså typ 30 kg. Sedan började jag träna, och gick upp några kilon. Sedan låg jag still på strax under 100 tills den 11 juli i somras. Då skärpte jag matrutinerna (jag har egentligen aldrig brutit matreglerna mer än planerat och kontrollerat för enstaka händelser) och började gå ner i vikt igen. Och sedan jag flyttade till Stockholm den 21/8 har jag gått ner minst 1½ kilo i veckan. Jag "försöker" inte ens längre, istället går allt på rutin.

Jag har ingen vidare aptit, men jag kan ändå äta tonfisk/fetaröra tre ggr om dagen utan att ledsna. I kombination med alla små promenader man tar i Stockholm (jag undviker rulltrappor också) så har detta resulterat i att jag nu väger 90,3 kg. Ofta varierar jag kosten med att testa en ny korv på något ställe i stan. Detta för att hitta bäst korv, och för att lära mig hitta ordentligt i stan. Jag ger mig alltså ut på små "korvpromenader" i Stockholm, köper en korv (favoriterna än sålänge är korven "Pusta" från "Pölsemanden" på Medborgarplatsen, samt chilikorven hos "NK korv och glass" vid NK) utan bröd och utan senap eller ketchup.

T.o.m. jag själv ser skillnad på mig själv nu. Jag har fått köpa ett par nya jeans, 33 i midjan. Jag tror inte jag haft det sedan 90-talet. Jag kommer alltså med all säkerhet att passera under 90-strecket i veckan, och med simträning kommer ytterligare kilon att rasa.

Det känns helt enormt, fullständigt otroligt. Lyckligtvis hann jag stoppa svineriet i tid också, så jag slipper ha de där stora sjoken överblivet utsträckt skinn hängandes, som de har kvar i "Biggest Loser".

Jag måste verkligen sova nu, svarar på de politiska kommentarerna senare.

Sarah: Jodå, jag gick hem ensam. Inte ska du vara orolig; jag är en skåning i Stockholm, ett Lejon bland Får, en Guillou bland Linusar på linjerna.