Higge Erövraren

Globen ligger i Stockholm, och är världens största sfäriska byggnad. Den ende artist som lyckats fylla globen två gånger inom samma vecka är Robert Broberg. Om man lämnar en vattenkran på där inne så tar det, rent teoretiskt, 42 år för den att fyllas. Det är det en matematiker som räknat ut.

Matematiker luktar i regel illa, och har sällan sex med någon annan än sig själva. Inte ens den sexdebuten är heller särskilt tidig. 

Fast åker man till Borlänge, som enligt "De lyckliga kompisarna" är världens bästa stad, så blir man upplyst om att "Kupolen" är större. Till ytan, ja. Förresten är Borlänge inte alls världens bästa stad, den är bara just lite mindre dålig än Säffle, och något mer dålig än Borås. 

Ikväll på körträningen fick vi förslag om att åka dit och sjunga nästa höst, i en kör på 3000 personer. En dam i kören hade nyss varit där, och tyckte det hade varit en fantastisk upplevelse. I så fall ska vi bo på Zinkensdamms vandrarhem på söder.

Där bodde jag och mina skolkamrater för övrigt på en klassresa i sjätte klass också. Det var en ganska skojig resa, trots att vi inte fick se några heroinkanyler ligga å skräpa på gatorna. Skåningar som vi var, med Stockholmsföraktet djupt förankrat i i våra små själar, var vi nämligen övertygade om att så skulle vara fallet. Fast det kan sägas i förbifarten, att en trasig metadonflaska är mitt tydligaste minne från min första Köpenhamnsresa någonsin.

Jag gjorde min fascistoida skolfröken upprörd genom att i gamla stan köpa en keps med texten; "Kvinnor är som frimärken! Man slickar dom, sätter på dom och skickar iväg dom!". I Rummet på kvällen hade vi grabbar snoppmätartävling. Ett för många vanligt inslag i vardagen under den perioden. Jag diskvalificerades p.g.a. tillfällig impotens. Prestationsångest, i kombination med att mina rumskamrater var utav uteslutande manligt kön, är en trolig orsak.

Vann gjorde Patrik Armbäck; Hälften människa, hälften Gustafskorv.

Nästa år firar även kören 60-års jubileum, varför någon utropade att det ju kunde vara en jubileumsresa. "Nä, där har vi ju pratat om Paris", protesterade någon bland sopranerna. "Paris... nää, där bor det ju för fan fransmän!?" tänkte jag, och började fundera på vart jag har stoppat passet.

Fast i ärlighetens namn ska sägas att det ju skulle vara kul att få åka dit. Om inte annat för att ha lite kött på benen när man svarar; "Ja, och de luktar inget vidare heller" på frågan om fransmännen verkligen är sådär otrevliga som alla säger. En fransk hotellfrukost borde vara ganska njutbar också. De har ju faktiskt tillfört matlagningskonsten en del fina tricks.

Vidare blev jag i lördags lite spontant inbjuden hos grannen två kvarter bort, Macke Lindbom. Det är en kul typ, om än lite väl vänstervriden, och aningen för rödhårig för att kunna betraktas som en riktig människa. Då jag kom dit hade paret Lindbom (han är ännu den ende jämnårige i bekantskapskretsen som gift sig) just inmundigat en måltid i sällskap med Fanjunkaren och dennes flickvän Gullan.

Vad herr Lindbom därefter hade på dagordningen stod snabbt klart. Han ämnade fylla Fanjunkaren. Macke bjöd oss på varsin Gin och tonic, som vi glatt svalde ner. Tacksam, men klar över Lindboms mörka avsikter, tog jag det lugnt. Jag skulle ju jobba på söndagen. Fanjunkaren förstod säkert också vad som stod på värdens agenda, men verkade välja att inte låtsas om det hela.

Han blev under kvällen mycket full. Då ginen tog slut, åkte en flaska 15-årig Glenfiddich fram på bordet. Vi smackade erkännsamt, och berömde spritvalet. Under tiden som Fanjunkarens gestikulerande blev allt yvigare, flinade Macke och knuffade gång på gång demonstrativt våra dricksglas närmre oss, som för att vi inte skulle glömma bort att dricka.

Fanjunkaren blev allt ärligare i sina utläggningar, och vi fick hör många vackra och många hårda sanningar. "Higge, jag skulle säga att du utan tvekan är den intellektuellaste jag känner, men du är så jävla lat... och du din fan (pekandes på Macke) du har ju för faan inga ambitioner". Macke tog det hela med ro, och filmade med ett flin hela situationen med sin mobiltelefon. "Lägg bort den där nu för faan!" protesterade Fanjunkaren någon gång då han uppfattade vad som stod på.

Sedan kom vi underfund med att han under sitt liv blivit ständigt utsatt för sexuella pseudoövergrepp mot sitt kön och ändtarm. Vår hånfullhet visste inga gränser. Speciellt dråpligt var då han skildrade ett utav tillfällena, då en kvinnlig läkare med tyskt påbrå skulle undersöka huruvida han hade blindtarmsinflamation eller inte.

Fanjunkaren: Och så ber kärringjäveln ta av mig kalsongerna, för att hon ska köra upp handen i arslet på mig!
Jag å Macke: AAHAHAHAHAHA!
Fanjunkaren: (Imiterar hur någon drar på sig en trång handske, och sedan tvingar in handen i något ännu trängre, brytandes på tyska) "Zå, nü zka vi ze hier... Ja, Ja... nein..."
Jag: AHAHA, körde hon in hela jävla näven!!??
Fanjunkaren: JA! TRO MIG!
Macke: HAHA, du har ju blivit lurad!
Jag: HAHAHA, JA! Dom brukar ju nöja sig med att trycka en knuten näve mot röven utanpå byxorna, för att kolla reaktionen.
Fanjunkaren: NI TROR MIG INTE!!? HÖR VAD JAG SÄGER, HON KÖRDE IN TRE FINGRAR I RÖVEN PÅ MIG! VARFÖR ÄR DOM ALLTID IFRÅN TYSKLAND!!?
Jag: HAHAHA, det kommer bli ett så jävla bra inlägg i bloggen, det här...
Fanjunkaren: ...näe... det kommer det inte....
Jag: Jo, varför inte?
Fanjunkaren: (liksom allvarsamt leende, med mycket ofokuserad blick) För... för då ska jag fixa dig, din jävel...
Jag: Aj då... Nää?
Macke: Jag läser din blogg.
Jag: Gör du? Fan vad kul!
Macke: Ja, du skriver ju bra. Jag skickade adressen till en polare också...
Jag: Fan vad najs! All heder åt dig.
Macke: Ja... har din tjejpolare där fått se sin killes rövhål än?
Fanjunkaren: Vad är det om? Vilket rövhål?
Jag: Hehe, nej... det är nog tveksamt att hon har...
Macke: Varför ville hon det?
Jag: Hon vill väl väl ha rättvisa liksom...
 
O.s.v.

Kvällen avrundades med att vi tre ostadiga pojkar, fulla utav den djupa insikt som bara 15-årig Glenfiddich kan skänka, stod och lovprisade den manliga vänskapen på Linboms trapp. Varefter jag och Fanjunkaren gav Macke våra hjärtligaste gratulationer, eftersom han förtroligt fnissande berättat för oss att fru Lindbom för bara någon dag sedan, fortfarande ca. ett år in i giftemålet, hade väckt sin make som somnat på soffan efter en arbetsdag, med en avsugning. 
 
Bäst just nu: Tja, det är ljusa tider, känns det som.

Sämst just nu: Snart kommer den jävla snön...

Kanske nästa höst: Hälsa på Jim Morrison på Père-Lachaise?

Grattis till: Greven, som åker till Sidney via Tokyo med sitt jobb imorrn. Grattis, din jävel. För er som är nyfikna på att se Greven på film så rekomenderas "Hundtricket", där han kan ses i röd-vit mössa stå och lasta bagage med Alexander Skarsgård.