Higge Erövraren

Jag har alltid betraktat Finland som en svår plats. Människorna är bleka och hålögda, försupna och utan stil. Unga blekfeta män ses ofta i kombinationben lilafärgat hår, taskiga joggingbyxor, skinnjacka och boots, alt. snowjoggers. Språket är svårt, och liknar ingenting annat.

Det känns som en slags blandning mellan Sibirien och Säffle, kan man säga. Varenda gång jag är där och besöker "Alko" (d.v.s. finnarnas "Systembolag) för att köpa hem lite billig sprit, drabbas jag då jag kommer ut ur affären, av svår ångest. Husen är fula och kantiga. De känns liksom extremt östtyska, och allt i övrigt ger ett grått och trist intryck.
 
Då måste jag in i bilen fort som fan, och köra över till svenska sidan. Annars är jag rädd att ångestdemonerna ska driva mig till självmord. Just då alltså, rätt upp å ner på Alkos parkeringsplats!  

Känslan påminner lite om den jag fick när jag vaknade i en fyllecell i Piteå, fast starkare. Jag vet en kille som blev riktigt full i Umeå en gång. Hans sista minne är alltså att han somnade där. När han vaknade, befann han sig i en fyllecell i Vasa, Finland. 

Jag tror aldrig jag hade hämtat mig från en så fruktansvärt traumatisk upplevelse.

Jag klarar förresten inte ens av att se mumintroll på tv. De ger mig rysningar, ångest och ängslan. Jag måste genast byta kanal, eller stänga teven och gå och tröstäta/hämta en nypa frisk luft. De är ju fruktansvärda. Jag är inte rädd eller så, men det är något jävligt deprimerande över de där uttryckslösa trollen.

Och jag vill slå ihjäl Lilla My för att hon är så bittert arg och trist, och jag vill slå ihjäl den där jävla Snusmumriken. Han har ju smalare känsloregister än David Caruso i "CSI Miami". Och varför kallas Hemulen för "Hemul"? Är inte han också ett mumintroll?  

Vad jag vill komma till, är att Finland känns som ett sånt där land där det är stränga straff, och svåra förhållanden i fängelserna. Ni vet; "Fy fan vilket U-land, här vill man inte hamna på kåken!" 

Så är dock inte fallet. Nu ska de där släpphänta finnpajsarna släppa Juha Valjakkala  fri efter bara 20 på kåken, varav vilka flera år var på diverse lågsäkerhetsanstalter.

Ifrån Sverige är han utvisad på livstid, trots att man ifrån Åmseles älgjaktlag (platsen där han 1988 avrättade tre personer i en familj, på en kyrkogård) varje år skickar inbjudan om att vara med på älgjakt till honom. Personligen hoppas jag att han ska nappa på erbjudandet, så de kan få skjuta honom och gräva ner honom i nån myr. Jag tror det hade gjort gott för byakänslan.

Som man säger i Västerbotten; "Skjut, Gräv och Tig!"

Bäst just nu: Mitt nya keramiska bryne.

Sämst just nu: Jag lämnade in min Omega  till urmakarn idag, och hade en kostnadsångestgivande konversation med snubben i kassan.

Jag: Hej, jag tänkte lämna in den här för rengöring inuti, och reparation. Det är något som har lossnat i den.
Snubben: Ja just det, ok.... tittar på klockan och skriver en lapp, ifrån vilken han river en mindre lapp och ger till mig.
Jag: Jag behöver ett armband också!
Snubben: Du kan välja ett sen när den är färdig, vi har ju orginal, och så har vi ju fina egna också, i ödleskinn å så.
Jag: Vad kostar ett orginal?
Snubben: Oj, det går loss på flera tusen.
Jag: Verkligen? Då skiter vi i det. Klockjäveln är ju inte värd mer än ett par tusen, vad fan har dom gjort remmarna av? Adolf Hitlers Favorithund? Skinn av intelligenta norrmän?
Snubben: Ja, mäster ska kolla på den sen, och så ringer vi om priset.
Jag: Kan du ge en uppskattning på vad det kan gå på?
Snubben: Ja, med rengörning och så så blir det nog mellan 800 och 1300, och så beroende på vad som har lossnat i den.
Jag: Ok. Helvete, Fanjunkaren gjorde ju samma med sin, och det gick på 500 med nytt glas och allt. Har jag hört fel? Eller gick han till nåt annat ställe?


Nu väntar jag en smula irriterat på samtal.