Higge Erövraren

Jag sitter och spelar travian, och under tiden som jag väntar svar i diplomatiska förhandlingar med Romare och Germaner, så står det en gryta på spisen och puttrar. Det är renset (dock inte inälvorna) från en 3 kilos lax, som ska bli fond till en rejäl portion laxsoppa.

Då och då är jag och pillar i läckerheten, och snaskar i mig lite av det göttaste. Visste ni att grisen och laxen har något gemensamt? Det bästa köttet sitter i huvudet, jajjemen.

Att äta dylika saker från fiskar förknippas kanske mest med hur man gör i Göteborg. En fryntlig stad, vacker och med påtagligt kontinental känsla. Befolkningen är enkel, mestadels vänstervriden. De heter oftast "Glenn", och tar sig fram med spårvagnar. 

Som kollektivt transportmedel så skiljer sig spårvagnen inte mycket från bussar eller tunnelbana; den är ful, interiören och medpassagerarna luktar oftast urin, gammal fylla, och/eller svett maskerad med billig parfym. Det är dock först när man som bilist i den göteborgska infrastrukturen stöter på dessa rälsgående vidunder, som man på riktigt inser dess vidrighet. Fullständigt livsfarliga!

För att komma tillbaka  till ämnet. Göteborgare äter allt på fisken. Sitter man på något hak i exempelvis Majorna, så är t.ex. diskussioner som den här inte ovanliga att råka på.

Glenn: Dö, de göttaste på fesken, de e la rrröööven?
Glenn: Dö, törsktönga, de e gräjjer de!
Glenn: Jå, vi el la goa göbbar, men du då Glenn, dö ete' la enna fettan på fesken?
Glenn: Jå, de e la som jå alltid sagt; "Jå e från Götet, så jag föredrar skötet".
Glenn: Håhå, de e gött.
Glenn: Sketgött.
Glenn: Dö, gött så in i hällvete!

Hehehehe....