Moralens väktare.
Den här killen 
är ganska speciell. Jag gillade honom rätt bra som komiker, och visste inget om honom som privatperson. Nu har jag svårt för honom. Jag förstår honom inte. Orsak?
Han lever sitt liv efter ett beslut han tog när han var 10 år. Han dricker ingenting, och har såvitt jag förstår aldrig gjort det heller. Jag är väldigt skeptisk till helnykterister. De är som ormar, asociala och lömska. Vad planerar dom egentligen? Vad ska det vara bra för? Vad är det för smutsiga ränker som smids i deras vridna sinnen? Varför är dom så besatta av att tillfredställa sitt kontrollbehov?
Men jag kan acceptera dom. Jag kan t.o.m. umgås med dom om det skulle behövas.
Men Björn Gustafsson är något mer än en helnykterist. Han är en kille som väntade tills han var 20 med att ha sex, för att han ville vara kär i den som det skulle ske med. Vad är det? Sex är sex, och man ska se till att få till det när tillfälle ges.
Om det är något man aldrig ska föeneka sig, så är det chansen att bli en erfarenhet rikare. Det finns ingenting logiskt med att glorifiera något, som rent njutningsmässigt vanligen ligger någonstans mellan att nysa och att skita när man är riktig bajsnödig.
För inte fan äter jag och går och håller inne fekalierna för att kunna njuta ännu mer på porslinstronen? Och inte fan sniffar jag vitpeppar för att få nysa? Det kommer när det kommer, och då tar jag det.
Men Björn Gustafsson är mer än en helnykterist som fånar sig och sätter sex på en piedestal. Han är en hycklare. För någon vecka sedan intervjuades han i stundtals skojiga talkshowen "Robin", och fick då frågan om hur en kvinna ska vara. Hon skulle kunna prata om sig själv, sa han. Hon skulle känna sig själv väl, för det tyckte han var ett attraktivt drag.
Men hur bra känner en kille sig själv, som aldrig vaknat hemma hos en bitter småbarnsmamma och funderat ut en flyktplan? Hur väl känner en kille sig själv, om han aldrig sett sitt fyllealterego?
Nu är han stenhårt i ropet, och hundratusentals kvinnor vill ha honom. Men Björn, han vill vara kär. Det gör mig förvirrad, det gör mig ledsen. För hans fötter ligger en buffé, vars like sällan skådats. Men Björn tänker inte äta av den. Björn är inte hungrig.
Jag förstår honom alltså inte. Men jag förstår 10-åringen Björn Gustafsson. Djupt traumatiserad av att på farsans 40-årsfest ha sett hur vuxna på fyllan beter sig, och skakad över att ha råkat ligga för länge vaken och fått höra hur vuxna låter när de har sex, ville jag i den åldern också avsäga mig allt som hade med dessa ting att göra. Jag hade en klubb som jag kallade "Moralens väktare" och jag var enda medlemmen. Jag uttalade mig svavelosande om sexuella och alkoholrelaterade företeelser så fort jag fick chansen.
Men för bövelen, man måste ju utvecklas! Så skärp dej Björn, och gå för djävulen ut och börja dra över de där brudarna! Det är din förbannade skyldighet, nu när det bara är dig de vill ha! Och sänk en hela Jäger för fan, och var lite Svenne Banan!
Jag säger som Gäby sa när hon sett intervjun; "Han han går bort!"
Bäst just nu: Snart läggdags, skööönt.
Sämst just nu: Inget jag kan sätta fingret på.
Det kanske bara är ett pr-trick för att göra sig själv ännu mer speciell och nästan utomjordiskt magisk? Vad gäller sexbiten så tycker jag att om man kan få sex precis när man vill så blir man inte så desperat efter att ha det. Det ska till något väldigt speciellt, t.ex. kärlek , för att man ska vilja besvära sig med allt tillhörande meck. Men jag har ju å andra sidan också haft min beskärda del av uppvaknanden med flyktplaner och är liksom "färdiglekt". Hmm.. Nä, du har nog rätt i att Björn har lite för mycket av 10-årsmoralen kvar. Men ge honom en månads kändisskap till så ska du se att han börjar ligga runt som den lilla slampa jag vet (läs:hoppas) att han är.
Tyvärr så tror jag nog inte lika starkt som Lintin på att (odågan) Björn är en slampa innerst inne. Nej, vad Björn är förblir en gåta för oss lösaktiga, sextörstande, pilsneröverkonsumenter.
Jag tror han går in i väggen snart. Eller så skäms han för sin lilla, lilla snopp och att han kommer för fort.
jag håller verkligen med dig! vem fan har inte haft traumatiska upplevelser av fylla och sex som barn? jag spydde av ångest en gång när vi var i falkenberg under någon konsert för att det var så mycket fulla människor. men vad fan, jag kom över det. Jag dricker sjukt sällan men det har inte med det att göra, snarare att jag har upptäkt att min kropp mår väldigt dåligt när jag dricker så jag orkar oftast inte. en erfarenhet rikare alltså!
