Herren Sebaot!

"Herren Sebaot" var en snubbe vi sjöng om i domkyrkan på julkonserten ikväll. Ett textstycke i sången löd: "Vilken är densamme ärones konung, viiiiiiiiiiiiiiiilken?" Och tydligen var det "Herren Sebaot", för det fick vi sjunga; "Det är herren, Herren Sebaot, som är mäktig och stark i striiiiiid!"

Vem fan är han? Är det ett av Jultomtens alias? Jag tror tomten har så många olika identiteter, för jag har hotat knivhugga honom och sodomera nissarna. Fast i år är jag på lite bättre julhumör, så han har som sagt amnesti.

Så tagga ner, skäggfetto!

I år skulle vår kör ansvara för att kollekten togs upp, och gissa vem som var en av dom som blev tvungna att gå runt med håven? Exakt! "Higge Piggelin, stor som ett litet svin".

Jag accepterade motvilligt uppdraget, men tänkte att det kunde ju vara lite roligt att befria jesusrussinen från sina hårt beskattade stålar. Knappt hade jag hunnit börja fara runt med snylthåven förrän den blivit tung som en munkpung, och jag undrade hur all deg skulle få plats i den.

Men vi var några som hjälptes åt, så det gick vägen. Sedan prästen välsignat all degen, grävde vi över den från håvarna i små svarta väskor. Flera tusen var det, i hundringar, tjugor och tunga små tior.

"Fan, man borde kanske starta en kyrka!?" tänkte jag högt till körtanterna, som fnissade och höll med.

Nu har jag ju visserligen "Buffismen", men den är bara för rättrogna. Fast man kan låna tankar från den, och skapa en frikyrka för att stjäla över halvsenila kollektdrällare från de andra frikyrkorna. Man tar lite av buffismen, lite av den gamla vanliga Jesushistorien, och så lite av de där provsmakningsborden på Ica. Det hänger ju åldringar kring dom som flygfän på stjärtljummen hundbajs.

"Kyrkan av Sista Måltidens Buffé" kunde den heta, och vara helgad åt nattvarden. Jag skulle t.o.m. kunna skriva till ett nytt kapitel i Bibeln.

"Svullgärningarna ur Bufféns bok

Jesus kokte svinet och sade: 'kan icke ock vi äta gris, såsom Danerna, Frankerna och Sodomiterna? Skola vi vara begränsade till att endast förtära get, likt de som rider Kamel?'. Och lärjungarna betraktade svinet, och de sågo att det var gott!

Andreas befallde sin yngre bror Petrus att skicka 'Matza', det osyrade brödet. Jesus hejdade honom då, och sade: 'Hafva icke vi samma rätt till vörtbröd, som våra nordligt boende bröder? Hafva icke vi samma rätt att smörja smöret från Ahmed borta på Turk-Ica, på ett mer delikat och välkryddat bröd?'

Lärjungarna visste att Jesus hade rätt och de nickade instämmande. Sedan togo Johannes, den yngste, allvarligt till orda: 'Herre, jag såg Judas Iskariot snora i smöret nyss'. Ock de andra lärjungarna sågo snoret, och blefvo upprörda. Tomas Tvivlaren bad Jesus om att få anfäkta Judas med sin käpp, men Jesus sade: 'Hafva icket ni snorat? Är detta kanske icke er broders snor?' Jesus såg på den unge androgyne Johannes och sade: 'Hafva skägglösa rätt att gola ner sina äldre, istället för att förlåta, som jag lärt?'

Johannes skämdes, och bad Judas om förlåtelse. Då kommo Filippos in i salen, och blottade en erektion och sade: 'Var är skökan från Magdala, den vi kallar Maria?'

Lärjungarna sågo ståndet, och de sågo att det var svullet. Jeus sade: 'Skola icke dina bröder få avnjuta vår faders gåfvor utan åsynen av din svullna lem?'. Unge Johannes stirrade på lemmen, och sågo att den var vårtig. Han brast ut i gråt och jämrade sig: 'Skola Filippos besudla vår syster med sin vårtiga lem?'.

Men Jesus log och sade: 'Nej mitt barn, ty jag skola byta Filippos mot en oxe, hos gamle juden Goldschein uppe på kullen, så denne får någon som kan fila till rådiamanterna han smugglar upp från Nubien!'

Plötsligt kom Josef från Nasaret, Jesu styfvfar, in i salen och jämrade sig gråtande för Jesus: 'Din mor har gjort mig till hanrej, hon erkände igår att hon blev grafvid med dig efter att hon rökt hasch-hisch, och lagt upp sig för ett gäng gudlösa legionärer på permission från Cypern. En hade gomspalt, och en annan voro rödhårig!'

Jesus strök sin styvfar på kinden, undrade och sade: 'Vem kan man lita på?'. Han ledde sin gamle styvfar till bordet och satte honom på en pall mellan Judas Taddeus och Simon Ivraren. Sedan sågo han på buffén, och han sågo att den var god. Jesus sade: 'Låt oss helga buffén, och vörda dess sanna natur'

Lärjungarna instämde, men Judas Iskariot snorade i såsen. Johannes sågo detta, men förlät honom.
"

Spännande! Sådär kanske det gick till, eller hur?

Så håller man väckelsemöten och bjuder på lite snittar, och håvar in rikligt med kollekt! Klart!

Jonas: Ja, är man inte skevhänt så är det ju en fördel att sköta allt med högern.

Bäst just nu: Immunförsvaret håller trots upptrappning av träning. "Peppar peppar"...

Sämst just nu: Att all snö nu åter håller på att förvandlas till slask.




Kommentarer
Postat av: Fanjunkaren

Jaha, det här med kollekten gör ju att du förlorar en hel del trovärdighet. I fortsättningen kan jag alltid hänvisa till detta i fall vi hamnar i diskussion. I sammanhang där vi träffar nya människor ska jag alltid börja med att berätta att du brukar ta upp kollekten vid "vissa kyrkliga sammankomster"

2009-12-06 @ 16:06:43
Postat av: Sarah

Fan att man inte kan spola tillbaka tiden, då hade jag nog infunnit mig i kyrkan bara för att se Higge i den mest otänkbara situation. Tiggar-Higge. Hihi :)

2009-12-06 @ 21:10:42
URL: http://sarahyj.blogg.se/
Postat av: Nolen

Rostade de aldrig någon slemmig torsk i en brödrost? Eller finns det fler ännu ej kända kapitel av detta gastronomiskt rättfärdiga sätt att leva?

2009-12-07 @ 07:45:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0