Kvinnokritik ur ett serieperspektiv.
I ett inlägg efterlyser han någon bra serie att se, och vill ha "smart dialog, garv och snygga människor". När man läser vad folk svarade så blir man bara så deprimerad. Jag tar några av de sämre tipsen, sen ska jag peka på en gemensam nämnare.
"Se "bones", den är sjukt bra
och om du inte sett den ännu finns det 3,5 underbara säsonger att njuta av.
Och snygga människor är det gott om."
"CSI!!! spännande roligt o intressant plus man lär sig en jävla massa."
"BOSTON LEGAL:
Garv - Denny Crane..Denny Crane..(du förstår när du börjar titta).
Smart dialog - Alan Shore
Snygga människor - Hot stuff advokatkvinnor i tajta kjolar who can resist?
Du kommer inte ångra dig..särskilt de två sista säsongerna är helt makalöst underhållande.
Alltså, glöm allt det här tramset ovan. Boston Legal är det du ska se.""Hörru
Har du inte sett Desperate Housewives än så måste du det. Till och med pappsen älskar det. Och han är straight! Så, inga konstigheter."
"Rubrik...
Sex and the city!"
Det fanns 191 kommentarer att välja bland, men jag orkade inte läsa alla eftersom jag fruktade för mitt liv. Jag fick nämligen plötsligt lust att börja karva mig i handlederna med den gamle rakkniven.
Jag har bevistat nätet sedan mitten av 90-talet. Jag har chattat med stora mängder olika människor om många olika saker, på många olika chattar. Det har lärt mig en del saker som människans natur. En av de intressantare sakerna jag lärt mig, är att mellan raderna i en text läsa könet på författaren. I 8 av 10 fall kan jag göra det, och nu kommer vi till den gemensamma nämnaren.
För mig är det nämligen alldeles uppenbart att de som skrivit ovanstående kommentarer är kvinnor. Jag hade alltså vetat det utan att läsa signaturerna (som inte kom med här). För så är det, att hur komplicerade och obegripliga kvinnor än förefaller när man försöker interagera med dom i ett förhållande eller en vardaglig social situation, så är deprimerande många av dom smärtsamt banala i sitt sätt att tänka och uttrycka sig.
Stämmer man av det här mot övriga kvinnoproblem (självsvält, avundsjuka, förmågan att välja samma kategori svin i ialla sina förhållanden m.m.) så är det alldeles uppenbart att det täcka könet har stora problem med logik och analytisk förmåga.
Till att börja med: "Bones" är inte "Sjukt bra", det är en vanlig medioker kriminalserie full med brister, fast med några enstaka höjdpunkter (gästspel av Billy Gibbons och Ryan O'Neal).
"CSI" är något av det mest pöbelfriande och fördummande skit som producerats. Se ett avsnitt, och notera hur en av parterna i en dialog alltid liksom smyger in förklaringar utav vetenskapliga fakta genom frågande påståenden, för idioterna som glor på skiten. Exempel: "Han drabbades av en anafylaktisk chock!" "Inne i rummet? Men varför drabbades han utav en allergisk reaktion där inne?". Och nej, man lär sig inte något av "CSI". Visst, de kanske redovisar ett och annat korrekt faktum ibland, men i serien påstår man även att man bränner sig om man plockar upp en nyligen utkastad tomhylsa från golvet. Hur ska obildat folk som ser skiten kunna sålla bort såna dumheter?
"Boston Legal" är bara ännu en neurotisk produkt från "Ally McBeal"-skaparen David E. Kelly, vars humor grundar sig på företeelser i mänskligt socialt samspel, lika realistiska som Klingoner eller Jedi-riddare. Hans produktioner är likvärdiga med vad man skulle få om man lät mixa avföring från herrar Woody Allen och Marve Fleksnes.
Det finns inga som helst skäl att följa "Desperate Housewives".
"Sex and the City" är opium för kvinnan, och något av det mest vidriga och desillusionerande skit som överhuvudtaget fångats på film. Konceptet: Tre helgknarkande slödderskabb i olika hårfärger och vad som förefaller vara deras blonda, uthorade gamla spermahink till morsa, ränner runt och ägnar tiden åt att shoppa skor samt projicera sin egen otillräcklighet på de män som de ständigt fläker upp sig för. Fast många kvinnor kan förstås relatera till skiten, det får man väl ha förståelse för.
Elin: Ja, det kan ni väl vara även om det tyvärr oftast bara yttrar sig i er fantasi. I handling är ni nästan uteslutande så hämmade och torra att man vill gnaga av sig handen. De enda gångerna ni verkar unna er intressanta utsvävningar är i klimakteriet, otrohetsaffärer som drabbar tredje person, eller under inflytande av alkohol. Jävligt sorgligt, om man tänker på det. Men det är väl kanske tur, egentligen. Hade ni haft samma benägenhet att tacka ja till sex som män, så hade nog ingenting blivit gjort. Jag skulle väl vid det här laget springa runt och försöka hugga ihjäl norrmän med ett illa slött bronssvärd.
Damien: Nja... jag hade gärna provat vara en sån där kabinpersonalperson en sväng. Kan nog bjuda på mycket skoj tills dess att serviceyrkets förbannelse (att behöva försöka hålla folk nöjda) börjar sarga psyket på en.
Bäst just nu: Det som jag fick sagt i det här inlägget.
Märkligast just nu: Jeans passar mig plötsligt. Jag hittar byxor som passar i varenda affär. Det har aldrig hänt, även då jag vägde mindre än jag gör nu. Jäkligt suspekt.
Sämst just nu: Dygnsrytmen, som är helt förstörd sedan flera dagar.
Jag vet inte om du kan kalla detta kvinnokritik, snarare bimbokritik.
Fast jag måste erkänna att jag tycker att det finns ett visst underhållningsvärde i Bones.
