Higge Erövraren

Nu är jag hemma från Snöskotercross-VM i Malå  igen. Det var två väldigt hårda dagar, som kommer att kännas ett tag. Som jag hade hoppats, så fick jag spelrum att bete mig sådär som man bara kan i inlandet. Ibland då Johnny Skan spelat ut sitt register i Luleå, så blir det allvarsamma ord och förebråelser dagarna efter. I inlandet är det dock betydligt svårare att trampa nån på tårna.

Min kanske mest förstående själsfrände, vi kan kalla honom Ejvind, är en gammal vapendragare gymnasietiden i Lycksele. Ejvind får mitt fylle-alter ego Johnny Skan att se ut som en juniorscout.

Det visade sig dessutom att han lyckats med en ny bravad, då han fyllde trettio. Kompisen Börje berättade.

Börje: Har du hört vad Ejvind gjorde i stugan då han fyllde trettio?
Jag: Nä, vaddå?
Börje: Han klev upp tidigt på morgonen, knölfull  och skulle pissa. Dom andra hörde ju att han klev upp, men funderade inte mer över det. Sen visade det sig att han inte hittade toaletten, utan hade ställt sig i hallen och pissat mot väggen brevid ytterdörren.
Jag: AAHAHAHA, NÄE???
Börje: Jo, och så blev dom ju sura på honom, och skulle leda honom i säng igen. Då påstod han att han var kissnödig och ville på toaletten, men då förklarade lillebror att han ju för fan redan pissat fem liter på väggen i hallen, och inte alls behövde pissa.

Då jag sedan träffade Ejvind undrade han om jag hört om incidenten.

Ejvind: Hörde du vad jag gjorde när jag fyllde trettio?
Jag: Haha, ja, fy fan vad kul! Det var rätt!
Ejvind: Ja, jag kunde ju inte hjälpa det, dom andra bara klagar.
Jag: Äh, skit i det, du fyllde ju trettio. Folk har så mycket åsikter, skit i det för fan. Det där är något jag också skulle kunna ha gjort.
Ejvind: Du är den förste som försvarar mig!
Jag: Jag är alltid på din sida, Ejvind. Det spelar ingen roll vad du hittar på.

Igår var det mer cirkus kring Ejvind igen. Först blev dock Johnny Skan utslängd ur Isladan där det var fest på kvällen, och representerade käckt i insläppet.

Vakt: Hallå där, du ska inte in igen!
Jag: Va?
Vakt: Nä, du ska ut nu.
Jag: Men varför då?
Vakt: Ja, gå ut nu! *föser mig mot dörren likt ett får*
Jag: Jamen jag kan väl för fan gå själv! Fan också!

Slugt väntade sedan Johnny en stund i dörrhålet, och då vakterna verkade upptagan med att stå och snacka  med ett par poliser, så gjorde han sig osynlig och smög kommandosoldatsaktigt in igen. Operationen fick dock ett abrupt slut!

Vakt: DÄR ÄR HAN IGEN!!!
Jag: AH! FAA-AN!
Vakt: Han ska inte in igen för fan! *bryskt knuffade tre vakter ut mig, utan att jag gjorde motstånd. Motsånd gör man aldrig; man förlorar jämt*
Jag: Vad fan har jag gjort!?? *utslängd och med skadad stolthet, bestämde Johnny sig för att säga vakterna ett sanningens ord, dock på säkert avstånd. Likt en katt som vet en bunden hunds linlängd, stod jag med huvudet innanför dörren och hävde ur mig rövbaserade okväden* 
Jag: ÖH! RÖV! RÖVAR! RÖVAPA DÄR! RÖVHATTAR! HÖR NI VAD JAG SÄGER?

Väldigt nöjd med min fina prestation, gick jag en sväng och träffade då på min kompis Bobbo Ohmans flickvän Marja. Hon hade funnit en i princip redlös Ejvind, och vi bestämde oss för att ta hand om den gamle partykillen. Så vi ledde runt honom i ett par timmar, utan något egentligt mål. Först tänkte vi ta oss in på hotellet, men insåg att det inte skulle gå att smuggla in vår sluddrande kamrat.

Plötsligt dök två poliser upp.

Snuten: Jaha, hur var det här då?
Jag: Ah, det är lugnt, bara fint!
Snuten: jahaja... hur är det med honom där då?
Jag: Det är helt okej, han är inte så full som det ser ut... alltså, han är efterbliven förstår ni!
Snuten: Jahaja. Se bara till att ta hand om honom. *poliserna stegar skeptiskt vidare*
Jag: Puh, jävla bylingar. Vi måste värma oss, finns det ingen vi känner som hyrt en stuga här?
Marja: Jag vet inte, vi kollar och ser vad vi hittar.

Efter ett tag fann vi en stuga innehållande en medvetslös bekant från Åmsele, liggandes raklång över köksgolvet. Vi lade Ejvind vid dörren, och jag försökte få till en konversation med åmselebon, som jag känner sedan gymnasiet.

Jag: HA! Det är ju sture för fan! Hallå Sture, vakna nu. Det är ju jag, Skåne!
Sture: Mmmmm?
Jag: Hördu, gamle ligist, fan vad glad jag blev att få se dig igen! 
Sture: Uuuh... mmmm? 

Mödosamt lyckades vi slita upp Sture från golvet, och initierade en avklädning. Då vi lett honom i säng satte jag igång att värma Marjas fötter, som hon tappat känseln i. Efter ett tag bestämde vi oss för att försöka få hem Ejvind till Bobbo och Marja, och anordna efterfest. Plötsligt fick då Ejvind liv, och ville visa snoppen. Vi protesterade, men Ejvind argumenterade glatt men tvivelaktigt på sluddrande och oerhört grov norrländska.

Ejvind: Vill je si skruv'n? *Ejvind gräver upp hela paketet med pung och allt, och hänger den över jeanskanten*
Jag. Va? Vaffan?
Marja: EJVIND, TA UNDAN KUKEN!
Ejvind: HÄHÄHÄ! KOLLA, AGGREGATET!
Jag: USCH! Den är otäck som fan! Ta bort den, ta bort den! Den har varit på hemska hemska ställen!
Ejvind: Jajajaja, Jajaja! Hähähä! Kolla skruv'n Skåne! Ha' du sitt?

Till slut stoppade han unden den, och gick ut på stugans lilla altan. Då vi stod där och gjorde oss redo att gå, smög han plötsligt upp den igen. Med ett lyckligt ansiktsuttryck stod han på trappen, och gjorde likt en nyparad Orangutang segergester med armarna, med sin härjade gamle penis skrumpet klämd i byxlinningen. Det såg ut som man gjort en "Pellefant" i modellera, och lagt den upp och ner. Det var ett vackert ögonblick av genuinitet, men polisen kom runt knuten igen, och det var på gränsen att vi lyckades få Ejvind att stoppa undan sitt kära aggregat.

Till slut kom vi dock hem till Bobbo och Marja, lade Ejvind på soffan och roade oss med att rita på honom och ställa till honom på olika vis. Good times!

Ingvar: Skärpning för djävulen! Jag trodde du var i Stockholm, men Tilas påstod att du var i Umeå! Det var skitkul i Malå, men du förstår säkert att du missat något riktigt bra så jag ska inte strö salt i såren. För att det där med din flickvän och hennes två systrar ska duga som giltig orsak, är det bäst att era aktiviteter innefattade varm honung, lube och gagballs.

Elin: Tantbil kan du vara själv förresten!

Moar: Ingvars hjärna har outsourcat tänkandet till drulen. Jo, det är sant som du säger, visst är det väl så. Det är mitt eget fel. Men å andra sidan är det sällan särskilt små brister folk ligger inne med. I den här åldern är alla mer eller mindre skadat gods, och de otäcka bieffekter som det kan ge upptäcker man sällan i tid. Dessutom är det lättare att säga att man blivit över än att erkänna att man är lat och lite feg.

Honken: Att du blev så traumatiserad av att jag skojade med din bil! Det var ju för bövelen en automat!

Bäst just nu: En kompis berättelse om hur han för att inte somna då han kör plogbil, stannar till ibland och onanerar. I sista stund avbryter han, och blir då tydligen pigg och vaken. Obetalbart.

Sämst just nu: Huvudvärken, som dels faktiskt tillfogades mig i nyktert tillstånd, då jag halkade i backen och landade på bakhuvudet. Nacken är också kaputt, efter att jag släpat runt Ejvind hela kvällen.