Hasta luego!

Jag pyser en sväng, vi ser väl när jag uppdaterar. Det kan bli ikväll, det kan bli på tisdag!

Tills dess kan jag underhålla med en vits som jag hörde en väldigt gammal man dra för några dagar sedan.

"Osborn (Vitsar som berättas av halvsenila, utspelar sig utav någon jävla anledning ofta i Göteborg, där alla förr tydligen hette 'Kålle', 'Ada' eller 'Osborn') stod på torget och sålde fisk. Då kommer plötsligt Prästen förbi, som bestämmer sig för att kontrollera Osborns färdigheter i det matematiska.
Prästen: Hejsan Osborn, vad kostar Vitlingen (en torskfisk man tydligen åt förr)?
Osborn: 50 kr kilot!
Prästen: Nåväl, hur mycket kostar då 4 kg?

Osborn vred på sig, kunde inte alls begripa vad svaret skulle bli, men fann på råd.

Osborn: Var det Vitling ni bad om?
Prästen: Ja.
Osborn: Åh herre jestane, jag stod ju och räknade på makrill!"

Man kan ju undra om de verkligen hade råd att ha så jävla usel humor förr, när det inte fanns något överhuvudtaget att roa sig med. Motboken var införd, folk hade typ 1,3 sexpartners på en livstid, inga tevespel fanns, inget internet och ingen jävel hade råd att ha bil.

Var det då lämpligt att dessutom ränna runt och dra kassa vitsar?

Vet ni varför pensinärerna har det så uselt idag? Det är minus på karmakontot efter att ha dragit skitvitsar och inte släppt till ordentligt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0