Nu är det på det här viset...

Ja, jag får väl börja med att avverka ämnena på inspirationslappen i byxfickan; "Tilde de Paulas tuttar" och "Alone in the wild".

Tilde har efter tre ungar nu köpt nya tuttar. Då jag i ett svagt ögonblick såg första avsnittet av "Kändisdjungeln", lade jag märke till att den ena nippeln pekade uppåt höger, medan den andra nippeln pekade mot golvet i 45 graders vinkel. "HIHIHI, kolla, den ena är upp, å den andra e neråt!" sprang jag fram och förevisade på Fanjunkarens flatscreen.

Det var bra att jag fick nåt nöje av det hela, för jag blev nämligen lite arg när programmet började! För när skiten påannonserades, sades det att någon "Tilde" skulle vara med och leda programmet! "Tilde Fröling", utropade jag lystet och började tänka på världens kanske vackraste kvinna. Mmmmmmm... Tilde Fröling...

Hon är galaxens mumsigaste!

Så dyker istället det där sinnesförvridna spöket upp i rutan, med sitt Runarhånglartryne och den där lame snubben bredvid, han som är typ Peter Magnussons förhud, eller nåt.

Jag vredgades tills jag såg Tildes tuttar och Jannike Björlings läppjobb.

En annan snubbe som är ute i skogen på strapatser är skotten Ed Wardle i nya överlevnadserien"Alone in the Wild". Han är ensam i Alaska i 3 månader, och trots att han är utrustad med både proviant som havre och ris, och dessutom har två gevär med sig, så sitter han ofta och gråter och snörvlar. Han är jättehungrig, och jätterädd för att Nalle ska komma. Han tror Nalle äter beniga skottar.

Den stackarn är en usel jägare, och det snabbaste han lyckats skjuta hittills efter två avsnitt var ett sketet Piggsvin, som dessutom satt fast uppe i ett träd. Men det är väldigt underhållande!

Vad jag tycker är konstigt är den här björnskräcken hos alla de där survivorsnubbarna. Har de aldrig sett "Wild boys" med Steve-O? Där var de ute och åkte båt, och så fick de syn på en Svartbjörn (Ursus Americanus) på stranden. Då hoppade några lokala förmågor i land och sprang efter björnen, och hoppades att den skulle fly upp i ett träd. Det var nåt slags sport. Det var ju dessutom nåt program för ett tag sedan om en gubbe som lämnade sin fru halva året för att gosa med Svartbjörnar, slog dom på nosen och var med när de födde ungar.

Nalle ÄR generellt inte farlig, nalle är snäll. Farlig blir han när senile Bengt-Fjörulf, 78, lägger ett sneskott i röven på honom och skiter i eftersök. Och det har jag förståelse för. Om nån gubbajävel skulle försöka skjuta mig i kantarellsöket skulle han vara tacksam om jag bara bet ihjäl honom.

Jag måste göra en sån där survivorgrej tror jag. Jag hade varit svingrym! På sjunde dagen hade jag vilat, helt bufféstinn och lingonsvullen, med lätt svampförgiftning och kraftig björnförstoppning. Och då ändå endast utrustad med kniv å massa rena kalsonger.

Keyser: Sarah Silverman har några relativt roliga stand-up akter, men vem skulle inte lyckas ha åtminstone några bra skämt om de var judiska kvinnor? Snacka om guldläge. Som jude kan hon spy obehindrat med galla på vilka minoriteter hon vill, och sånt är alltid kul. Och som kvinna har hon även verbalt carte blanche, och kan säga hur fula ord som helst, för man får nämligen aldrig ifrågasätta en kvinnas frigörelse och hennes sätt att uttrycka sig. 

Men jag föreslår att du försöker se hennes program "The Sarah Silverman show" som är lite som om dålig buskis våldtagits av världens tristaste tjejhumor. Endast tjejer med dålig humor och självförtryckande garderobsbögar gillar skiten. Jag såg ett avsnitt och avsvor mig henne för evigt. Om någon var tvungen att dö för att göra den serien ogjord, vore det inte ett för högt pris. Hon är i bästa fall en blind höna, som hittar något korn ibland.

Matt Damon är en kul kille. Han verkar väldigt trevlig och insiktsfull privat, och han har gjort några riktigt bra filmer. Jag gillar Matt Damon. Problemet är dock att han spelar på precis samma sätt i alla filmer. Han är en osäker (även som supertränad megaagent) pajsare som nästan konstant har blicken sänkt snett ner i marken framför sig. Det är inte särskilt dominant, och det är inte hur Clint hade gjort det om man säger så. Delvis kanske det beror på hans överskjutande panna á la Lou Ferrigno i "Hulken", men han flackar väldigt mycket med blicken. Det blir störande. Sen kanske jag stör mig lite på hans krampaktiga bokstavskombinationsgarv också.

Sen ska det sägas, att jag avskyr, ja rent av hatar få saker så intensivt och tvärsäkert som kameraarbetet i de två senare "Bourne Identity"-filmerna. Det är fruktansvärt. Inför varje actionscen börjar kameran skaka nåt så in i helvete, så tittaren inte får ett hum om hur fan fighten artar sig. Och notera i tvåan, när det är biljakt med nån rysstaxi. Gör mig till en lycklig människa och ge en logisk förklaring till varför kameran skakar som om den hölls av ett parkinsonoffer som just håller på att få stryk, EFTER att bilarna varit stilla i flera sekunder?

Herrejävlar vad jag hatar de där två filmerna... Och ettan som är så jävla bra. Som vanligt är det mest störande med alltihop att jag är den ende som verkar ha den här insikten. Ledsen om jag är skarp i min kritik här, känner att jag vill höja blodtrycket där i la Casa de Keyser lite.

Sarah: Ibland, när du reflekterar över insikter jag trodde jag var ensam om, så tänker jag att du är en av de klokaste tjejer jag träffat. Vi tyckte tydligen även exakt samma om "Marley & Me" också. Och så rolig du kan vara sen! Visst, du kanske fnissar ohämmat åt otäck nödbuskis, men du har även kommit med några av de bästa "That's what she said" någonsin. Och så kommer du med något sånt här? Skriver såna saker?

Jag blir så ledsen. Och så jämför du Clint Eastwood med Christer Henriksson? Visst, Clint har länge varit känd som mannen med det hårda stenansiktet med den mördande blicken, men han kan vara så nyanserad och bra. Clint kan le, vara öm och bli ledsen! Clint kan älska!

Christer Henriksson  (här med sonen "Leakim"(!?) som han förresten ser ut att ha fått med just Matt Damon) spelar som om något kört upp en liter lugnande i röven på honom. Han är så uttryckslös, trött och slö. Ibland vet man inte om det är Krister som är i bild, eller om någon bara ritat ett "frownie face" på en gammal utbankad högrev och marinerat den i Botox.

Kanske tiden låter mig förlåta det här? Vi får se....

Elin: Jag har inte varit så rörd av något du sagt eller gjort sen jag fick den där stora chupa-chupen på skolavslutningen i trean. Tack!

Sämst just nu: Det kanske jag måste skriva på min speciella hemliga "ältblogg" som jag planerar att kanske skaffa!

Bäst just nu: Mmmmmm....

Kommentarer
Postat av: Keyser Söze

Ja, det var hårda ord...Jag känner mig nästan lite ledsen :o( Kanske kan en film om en man och en orangutang pigga upp mig.

2009-09-25 @ 08:32:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0