Vad är det för fel på dalmasar?
Någonting står inte rätt till i Dalarna. Jag kan t.ex. på rak arm inte komma på ett enda tillfälle då jag sett en timid och ödmjuk mas vara med i tv (undantaget kändisar som Björn Skifs, Gunde Svan och "Trafikmagasinets" Carl-Ingemar Perstad).
Nåväl. När man ser dalmasar i teve, så är de alltid antingen upprörda (vanligen över något rovdjur, eller något som centralmakten i Stockholm ställt till med) eller så jäser de självbelåtet över sin (självupplevda) förträfflighet och/eller ståndpunkt i någon fråga. De pekar med hela handen, och nöter på fraser som "Ja dä får stå för dig, dä!", "Man ä väl ekonomiskt oberoende!", "Du ska väl för fan inte komma här och...", "Det är så jävla lätt för dej att säga, som sitter där i stockholm och..." samt "Du ä ju dum i huvet!". De lider vanligen av fetma, och ikläder sig gärna flanellskjortor med matchande "den där snubben måste det vara något fel på"-mössa.
De lider även alltid av något slags jävla machokomplex, vilket yttrar sig i att dom tvunget vill skjuta ihjäl något. Vanligen är detta dom vill skjuta ihjäl något fabelvidunder, som "Stora stygga vargen" eller liknande. Varför? Jo, dom är alltid rädda för sådant. Hur stort och manligt de än försöker blåsa upp sig, så förefaller de märkligt nog inte vara annat än rädda, dumma småpojkar på insidan.
Därför var det aldrig någon tvekan om vilken landskapsnationalitet det var frågan om vad gäller mannnen i den artikel jag nyss läste på expressen.se.
Det här är Per-Erik. Per-Erik är rädd. Per-Erik som jobbar i skogen, påstår att Nalle ska komma och ta honom om han inte får tillåtelse av Länsrätten att bära revolver i syfte att försvara sig. Vad Per-Erik egentligen borde frukta, är en hjärtinfarkt när han och hans breda röv springer mellan kylskåpet och vattenklosetten. Men som alla manliga män i Dalarna är han rädd för rovdjur, och vill visa sig barsk genom att döda dem.
Det är ett beklagligt och infantilt beteende, att ständigt ventilera denna mordlystnad som vår lurvigt fetlagde vän delar med sina imbecilla fränder. Vad detta beror på vet jag inte. Kanske är bara masarna överlag lite dummare, eller så kanske man i de mer skogsnära dalatrakterna lever efter mottot "Spänn på din mor, bli far till din bror!".'
Hos indianer var det förr ett prov på mod att springa fram och slå en björn med handen. Inte särskilt smart kanske, men det är en mer respektfylld och jämlik handling, än att bara skjuta ihjäl djuret med förklaringen att man är en fegskit som inte ens försöker läsa eller kommunicera med djuret.
Nej, även om inte Per-Erik lär få tillåtelse att ha en 357 Magnum med sig när han jobbar i skogen, så har han ändå jaktvapen. Vilket återigen bevisar att det är alldeles för lätt för idioter och efterblivna att få licens i det här landet.
Frida: Tack tack!
Bäst just nu: Nu "Men of War" med Dolph Lundgren.
Sämst just nu: Mitt ekonomiska läge. Nu blir det åtgärder.
Nåväl. När man ser dalmasar i teve, så är de alltid antingen upprörda (vanligen över något rovdjur, eller något som centralmakten i Stockholm ställt till med) eller så jäser de självbelåtet över sin (självupplevda) förträfflighet och/eller ståndpunkt i någon fråga. De pekar med hela handen, och nöter på fraser som "Ja dä får stå för dig, dä!", "Man ä väl ekonomiskt oberoende!", "Du ska väl för fan inte komma här och...", "Det är så jävla lätt för dej att säga, som sitter där i stockholm och..." samt "Du ä ju dum i huvet!". De lider vanligen av fetma, och ikläder sig gärna flanellskjortor med matchande "den där snubben måste det vara något fel på"-mössa.
De lider även alltid av något slags jävla machokomplex, vilket yttrar sig i att dom tvunget vill skjuta ihjäl något. Vanligen är detta dom vill skjuta ihjäl något fabelvidunder, som "Stora stygga vargen" eller liknande. Varför? Jo, dom är alltid rädda för sådant. Hur stort och manligt de än försöker blåsa upp sig, så förefaller de märkligt nog inte vara annat än rädda, dumma småpojkar på insidan.
Därför var det aldrig någon tvekan om vilken landskapsnationalitet det var frågan om vad gäller mannnen i den artikel jag nyss läste på expressen.se.
Det här är Per-Erik. Per-Erik är rädd. Per-Erik som jobbar i skogen, påstår att Nalle ska komma och ta honom om han inte får tillåtelse av Länsrätten att bära revolver i syfte att försvara sig. Vad Per-Erik egentligen borde frukta, är en hjärtinfarkt när han och hans breda röv springer mellan kylskåpet och vattenklosetten. Men som alla manliga män i Dalarna är han rädd för rovdjur, och vill visa sig barsk genom att döda dem.
Det är ett beklagligt och infantilt beteende, att ständigt ventilera denna mordlystnad som vår lurvigt fetlagde vän delar med sina imbecilla fränder. Vad detta beror på vet jag inte. Kanske är bara masarna överlag lite dummare, eller så kanske man i de mer skogsnära dalatrakterna lever efter mottot "Spänn på din mor, bli far till din bror!".'
Hos indianer var det förr ett prov på mod att springa fram och slå en björn med handen. Inte särskilt smart kanske, men det är en mer respektfylld och jämlik handling, än att bara skjuta ihjäl djuret med förklaringen att man är en fegskit som inte ens försöker läsa eller kommunicera med djuret.
Nej, även om inte Per-Erik lär få tillåtelse att ha en 357 Magnum med sig när han jobbar i skogen, så har han ändå jaktvapen. Vilket återigen bevisar att det är alldeles för lätt för idioter och efterblivna att få licens i det här landet.
Frida: Tack tack!
Bäst just nu: Nu "Men of War" med Dolph Lundgren.
Sämst just nu: Mitt ekonomiska läge. Nu blir det åtgärder.
Kommentarer
Trackback
