Up up, and away!
Midsommarafton blev ungefär som jag förutspådde. Vi var ett bra gäng, och jag kommer att i detalj skildra händelseförloppet när jag kommer tillbaka. En kul detalj var att det dök upp tre amerikaner på natten, varvid jag drabbades av akut mundiarré. Aldrig förr har jag varit inbegripen i en så splittrad men samtidigt engagerad och informativ diskussion. Amerikanerna var tre syskon, två bröder och deras storasyster. Vi kan kalla dom Joe, Jim och Sarah. Jag minns faktiskt inte vad dom hette.
Här är utdrag ur samtalen.
Jag: Clint Eastwood is GOD!
Joe: Really?
Jag: Yeah, fo'shizzle! He is the greatest, no question about it. You could say I've got two american heroes, and that's Clint and Anthony Bourdain, the chef who wrote "Kitchen Confidential". You know of him?
Jim: Yeah, sure.
Jag: He was in Stockholm and made an episode of his show, and visited a Harley motorcycle club.
Joe: Ok?
Jag: There he tasted this, and loved it! (tar fram min flaska med turkisk peppar)
Sarah: Oh, what's that?
Jag: This is THE shit!
Micke (killen som tagit med amerikanerna): That was a big thing in the ninetys. I love it!
Sarah: Oh really?
Micke: Yeah!
Jag: Absolutely, this shit is the ninetys in a bottle! I've made it myself!
Sarah: But what is it?
Jag: Crappy polish vodka, and salty licorice, called "Turkish peppar"
Sarah: Salty licorice?
Jag: Yeah! There's only two countries in the world were you can get salty licorice, and that's Sweden and Denmark.
Fanjunkaren: Men i Finland finns det väl?
Jag: Nääe, så är det inte! (slår upp ett snapsglas åt Sarah)
Sarah: So I just drink it now?
Jag: Yeah, and sing "BOTTEN OPP Å RESTEN I HÅRET!"
Sen var jag tvungen att berätta ett par sanningar för amerikanerna.
Jag: I'll tell you one thing, those god damn Norwegians are pure evil!
Sarah: Really? I didn't know that!
Jag: Damn right. They smell like crap, they're stupid as hell and want to destroy us!
Joe: Hehe, like those Canadians?
Jag: No, no I tell you, they're not even like Mexicans!
Igår fyllde jag 29, vilket inte var mycket att fira. Emelie kom hit med en mumsig tårta, sen for vi hem till henne och spelade "Geni" och såg "Göta Kanal". Emelie är en alldeles ny bekantskap som visat sig vara fantastiskt mysig. Förutom att hon är väldigt söt, så är hon både slug och rolig. Dessutom måste man helt enkelt beundra en flicka som har "Sleepy Hollow" och "From Hell" i filmhyllan, Bob Dylan i skivsamlingen och ett 8-bitars Nintendo ovanpå dvd-spelaren.
Maua: Jo, fast jag vet inte hur man gör...
Bäst just nu: Emelie.
Sämst just nu: Min optiska mus är kass, så nu sitter jag här med en IBM-tillverkad mastodontmus från -86 med kula, och känner mig som Gworgh, grottrunkarn.
Sämst just nu 2: Den där kvinnan som är radiaopratare på P3, som pratar Rosengårdskånska med kraftigt rullande r. "Sekrriv ti maij, ijog forrsokerrr lesa alla maijl!". Man skulle göra ett satirprogram med henne, Bengt Frithifson och Björn Ranelid, så kunde dom sitta där och våldta mitt språk med sina vidriga rullningar.
El Beundran Grande!
I likhet med många andra länder, där man lider av stora problem som vi i Sverige tack vare hårt arbete, stark integritet och självbehärskning inte behöver oroa oss för i någon högre utsträckning (krig, korruption, tuberkolos, smog, gatubarn, rabies, svält, katoliscism, äkta kvinnoförtryck och salmonella), har man i Spanien ett stort och gediget fotbollskunnande. Detta i samarbete med en svårt efterbliven kommentators uttalande i slutminuterna ("Det känns rätt härligt nu") ledde till att Sverige råkade förlora matchen mot Spanien.
Fram tills allt sket sig var det en ganska intressant match, som bjöd på fina överraskningar. Lagerbäck uppträdde (om än orakad) i kostym, Zlatan lyckades sätta ett mål och passade dessutom senare en fri Henrik Larsson. Varken det ena eller det andra är något man ser särskilt ofta.
Kim Källström blev hör och häpna utsläppt ur Lagerbäcks fängelsehåla, och fick faktiskt spela en liten stund. Han såg visserligen lika vilsen och överraskad ut som jag måste ha gjort när man släppte ut mig ur fyllecellen i Piteå, och jag försökte ta ut riktning mot tältcampingen. Men ändå!
Nå till slut sket det sig som sagt, trots att vi alls inte var så underlägsna som alla skeptiker och latinofiler hävdat.
Det som jag då blev förundrad, ja rent av lite rörd över, var hur detta tappra folk då gav utlopp för sådan glädje. Vart hämtar dom kraften? Jag skulle inte klara det.
Tänk er själva. Ni vaknar upp i slummen av en stad där slummen utgör de finare kvarteren; Madrid. Ni vaknar av att råttorna flinande pissar er i ansiktet, och slår upp ögonen i en samhällstruktur som är en nödlösning av det som blev kvar efter Francos fascistregim. Kulturen är snudd på matriarkal, och vuxna män tvingas att likt dibarn blint lyda sina mödrar hela livet.
Den högsta auktoriteten är den katolska kyrkan, vars präster är gamla lakejer åt Franco. Med ena handen håller de krucixet och manipulerar folket till lydnad genom att älta synders börda och eder om hettan från skärselden, samtidigt som de smeker korgossar med den andra.
När ni behöver äta, så upptäcker ni att någon jävel stulit er sista bit usel föda; en lufttorkad bit salmonellasmittat svinkött. Har ni tur kanske ni lyckas fånga och hålla fast en gathund just så länge, att ni lyckas nafsa åt er lite torr soptunnepaella som fastnat i jyckens mungipor.
Himlen är förmörkad från smogen utav nägra utav världens sämsta bilar, samt fabrikerna som fuskar ihop skiten; Seat. Vattnet i de få floder som ännu rinner och inte torkat ut, är för tjocka för barnen att simma i, men för tunna för bönderna att plöja. Bakom hörnen står självmordsbombare beredda att blåsa er till Dantes inferno, för att er korrupta regering inte vågat neka till att gå med i Bush's koalition.
Ni har utav näringsbrist berövats varannan tand, och håret faller av i tussar. Utvecklingen har varit så usel, så fortfarande fixar ni frisyrerna med flott och pomada, och vattenbristen tvingar er att försöka dölja lukten utav härsken transpiration med billig parfym.
Men så har ni ett intresse, som är fotbollen! Ni hör dessutom talas om att man i fjärran länder spelar med bollar utav skinn och syntet, som är helt runda! Ni finner lite hopp i vardagen genom att spela med hemmagjorda bollar utav överkörda katter, ihoplimmade med getsnor och tamponger.
Sen hör ni kanske talas om att det ska spelas ett väldigt mästerskap långt börta i ett fjärran land, där man trots kyla och hårda alpvindar marscherar i khakishorts och perfekt snelugg året om. Ni ringer dit och frågar hur man ska göra för att få komma dit och uppleva detta härliga EM, denna enorma fest.
Ni erbjuds källartjänst hos ett Österrikiskt herrskap en tid innan EM, mot att de betalar resan dit åt er. I källaren pinas ni svårt och utsätts för den ena styggelsen efter den andra, helt utan ömhet eller lubrikation. Kosten är usel; möglig knödel och glykolspetsad Riesling. Desserten är inte sällan sobrilmarinerad Apfelstrudel med Saurkraut unt gemsflens!
Så blir ni utsläppta och får gå på match, och se era hjältar spela mot ett gäng resliga och vältvagade gossar. De är märkligt fria från bristsjukdomar, men verkar sakna den glöd i spelet som man bara får av att försöka spela sig upp ur smuts och misär.
Räcker verkligen vinst mot dessa halvengagerade killar för att skänka verklig glädje åt människor som lidit på detta vis?
Ja tydligen, och så roligt det var att se.
Bäst just nu: Mitt "Fortress of Solitude"
uppe på gamla LV7, där jag idag fick ligga ostörd och lapa sol i mossan i nästan två timmar.Sämst just nu: Säkert den polska vodka jag hittade på systemet, som ska få utgöra basen i midsommaraftonens turkiska peppar. Men billig var den!
I väntan på El Beundran Grande.
Sämst just nu: Liza Marklund. Grattis Liza, med ditt utspel om att dubba bränslepriserna så är du nu en av de personer i Sverige som suger mest röv.
Bäst just nu: Bada bada bada bam bam badabadam!
Att vara eller inte vara?
Vad värre är så kommer jag i sommar att vara datorlös ungefär varannan vecka. Om bloggen överhuvudtaget överlever det, så är det nog bara några irl-kändisar kvar som läser här då.
Visst kan drastiska åtgärder tas för att höja besöksfrekvensen, det är bara att ställa till ett jävla liv i några kändisars kommentarsfält så är saken biff. Men vad vinner man egentligen på det?
Nä, nu är det tungbloggat. Fotbollsinlägget gick lätt att skriva, som alltid om man bara ska kasta dynga på tacksamma offer. Men kan man göra det hela tiden?
Men jag försöker ett tag till. Inatt har jag t.ex. ett lysande tillfälle att samla inläggstoff. Jag ska jobba natt, och tänkte låna något på bibblan att läsa. Jag har tänkt mig något riktigt vidrigt, av någon verkligt vedervärdig författare. Nu gäller det bara att bestämma vilken av dom som kan tänkas vara tillräckligt vidriga?
Björn Ranelid
ligger för närvarande högst upp på listan. Om man inte blir tillräckligt upprörd av att se fanskapet, så blir man det när man hör honom. "Nej Björn, antingen så slutar du försöka prata skånska, så r:en passar, eller så slutar du rulla på r:en och skorrar som man ska i skånska" vill jag förklara för honom, och sen slå honom med en käpp tills han för djävulen lär sig!Kerstin Thorwall
ligger också högt upp. Kanske finns det någon motbjudande skildring av hur hon köper sex av minderåriga gossar i afrika, eller något annat snask.Moar: Midsommar är den enda högtiden som är genuint okomplicerad och rolig. Ska jag spara där, för att sedan som vanligt halvt ruineras på julafton som är årets djävulsfas, så kan jag ju lika gärna börja gnaga på handlederna på en gång.
Bäst just nu: Midsommar kommer närmre, det är vad jag kan komma på. 30-årsfest på lördag som garanterat kommer bli väldigt trevlig, men jag har jobbhelg och ska ta det piano. Grattis Svempa, här på bloggen mest känd som Herr Gäby.
Sämst just nu: Take a pick.
Higge kommenterar EM (i fotboll)
Ja, för oss mindre intresserade kan det ju lika gärna vara EM i bongvattendrickning eller runka bulle, ehuru dessa två sällan utövas utanför Nederländerna. Jag skummar Aftonbajsets sportbilaga på nätet, och ser att Sverige tydligen lyckats vinna mot Tjetjenien (eller var det Grekland? Det ska vara fan till att skilja på alla dessa 25-örestater. Kvinnorna är förtryckta, männen är korrupta, samtliga kör som jävla arslen och maten ger en rännskita. Så Tjetjenien eller Grekland? "Well, I really don´t give a flying fuck!" som dom säger i Amerika).
Detta var ju skoj. Grattis till Petter Hansson (vem fan det nu är), som satte det ena målet. Grattis även till en blind höna som hittat ett korn; Zlatan. Han har tydligen inte gjort mål i landslaget på 1110 minuter, vilket förbluffar även mig. Jag visste ju att han var dålig, men inte att han så monumentalt sög kolossalröv av heffaklumpiskt ärkeformat.
Han är dock värd det, för trots att han kan välja mellan att köra till kneget i en AMG-Merca eller en Ferrari, och dessutom får spänna på Helena Seger när han kommer hem från kneget, så hejar hans kockjävel i lönndom på Juventus och ollar hans Prosciutto varenda morgon. Det tycker jag är en smula magstarkt.
Givetvis var "Ibra" assisterad av Henke Larsson, fotbollens Jörgen Jönsson (lika hårt arbetande, jämn och bra alltså, inte lika ful).
Aftonbladets sportkrönikör Jennifer Wegerup säger att "det var stort att se hur lycklig Zlatan blev". Jasså? Jag ställer mig verkligen helt oförstående till detta. Bra gjort av Zlatan förvisso, men kan inte löjepressen bespara oss alla snuttifierade (jag vet fortfarande inte vad uttrycket betyder, men det låter för härligt!) pissfloskler?
Då jag bläddrar vidare läser jag följande rubrik; "Svenska fans rånade i Salzburg". I samma ögonblick far två tankar omedelbart genom skallen.
"Jahaaa... EM är i Österrike?" samt "Hehe, hoppas de svenska fansen rånade polacker, det skulle vara en bit på vägen mot kompensation för alla gräsklipparstölder i bärplockningens fotspår"
Men de svenska fansen hade ju inte rånat, utan själva blivit rånade. Händelsen beskrivs som en "chock". Verkligen? Åker folk de facto till Österrike i tron att ingenting otrevligt kommer att hända? Österrike, landet där våldtäktsoffer i källare förekommer lika frekvent som burmarsvin i Mellerud?
Vidare läser jag att de spelare i Österrikes lag som gör mål i de avslutande gruppspelsmatcherna belönas med fri ölkonsumtion - livet ut.
Nyheten mottogs med glädjetjut av 50% av det Österrikiska laget. Av övriga spelare undrade 25% om de inte kunde få slippa betala för ketchupen på MacDonalds istället, 10% ville införliva Österrike med Tyskland och invadera Tjeckien, 5% var inte närvarande vid beskedet, utan uppehöll sig på toaletten där de pissade bredvid och kedjerökte på äkta U-landsmanér. De återstående 10% bad istället att få varsin bakbunden 13-åring levererade till sina källare.
Bäst just nu: Jag har bidragit till att reducera fördumningen i landet, genom att redigera på Wikipedia! Ni ser det längst ner på wikipediauppslaget om Syfilis. De sista raderna lyder; "Namnet Syfilis kommer från personen Syphilus i en av Girolamo Fracastoros dikter. Det anses att syfilis hemfördes av Columbus män från den 'Nya Världen' i slutet av 1400-talet."
Innan jag redigerade, så löd de sista raderna; "Namnet Syfilis kommer från personen Syphilus i en av Girolamo Fracastoros dikter. Det anses att syfilis hemfördes av Columbus män från den 'Nya Världen' i slutet av 1500-talet."
Eftersom Columbus "upptäckte" Amerika 1492 (varenda riktig människa vet ju dock att det egentligen upptäcktes utav Skåningen Leif Eriksson) så förutsätter jag att Columbus män var alldeles för döda vid slutet av 1500-talet för att ge någon Syfilis.
Bäst just nu2: Det sexpack Heineken "Folke Bengtsson" som jag hittade i kylen. En snus på det, sen mår jag som lort på en fransyska.
Sämst just nu: Nej, jag är rätt nöjd.
Midsommar-agenda i planeringstadiet.
HURRA! Jag ser alltid fram emot midsommar mycket kraftfullt! Nu är det nära, och jag tror starkt på att det kommer att bli en dag fylld utav förträfflighet, fryntliga eskapader och förbrödrande fylleri! Då jag samtalat med min likasinnade kumpan Fanjunkaren, får jag intrycket av att han puttrar och sjuder av samma mysiga förväntansfullhet.
Vi kommer att börja med samkvämet redan på dagen, men för mig börjar det tidigare än så. För mig som skapat en alldeles egen religion utav det bästa ur Buddhismen och Asatron, och Fanjunkaren som vurmar starkt för nationalromantiken, så kommer det in andra värden som måste bejakas i bilden.
Jag har försökt få en bild av hur dagen kommer att te sig, för att kunna förbereda mig på bästa sätt. Jag har en relativt klar bild av hur dagen kommer att se ut fram till ungefär 21:30, sen kan vad som helst hända.
ca. 10:00 Jag kliver upp, duschar och gör mig iordning. Packar ner nödvändigheterna; Sprit, öl, sill, kött och deras tillbehör.
ca. 10:30 Jag plockar upp den av spritflaskorna igen, som innehåller "Turkisk Peppar" (hemgjord, inte systemets bleka variant) och smakar på den med eftertryck.
ca. 11:00 grenslar jag mopeden och börjar den 3 mil långa färden mot Brändön. På vägen försöker jag hitta en lämplig varelse att blota till Frej. Helst någon blodfattig som inte gör så mycket motstånd, och som inte kommer att saknas utav samhället. Det kan t.ex. vara en rödhårig, en finsk zigenare, eller kanske någon utav stadens centralafrikanska prostituerade transvestiter.
ca. 11:30 kommer jag förmodligen tvingas ge upp sökandet efter ett lämpligt blot-offer, och kör i vredesmod till campingen för att visa röven för norska pensionärer och barnfamiljer.
ca. 11:45 stannar jag på vägen mot Brändön för att urinera. Jag tvingas koncentrera mig för att inte pinka på shortsen, ovan ståkissare som jag är.
ca. 12:00 stannar jag i Örarna för att försöka fånga en bondkatt i ett sista försök att finna ett blot-offer.
ca. 12:10 är jag framme. Fanjunkaren ger mig bannor för att jag kommer utan blot-offer. Jag kallar honom "vagina" och blotar lite av hans sprit.
ca. 12:30 Lindblom ber mig att försöka bete mig inför barnen.
ca. 12:31 Jag försöker blota Lindblom. Fanjunkaren menar att det är en ganska bra idé, och ger sitt bifall.
ca. 12:35 Lindblom rivs och bits, men blir nergjord.
ca. 12:40 Lindblom räddas efter viss tvekan av sin kvinna, den starkare av de två. Vi ollar hans glasögon.
ca. 13:00 Sillunchen avnjuts under relativt lugna former. Jag minns gamla förolämpningsgåtor från åttiotalet, och frågar Lindblom vad "två hål i ett hål är?". Jag "vevar" även upp ett långfinger.
ca. 15:00 Vi promenerar mot Brändöns hamn, var jag först dominerar rummet, för att sedan nesligt somna på en gräsmatta.
ca. 16:30 Man får liv i mig, och vi beger oss tillbaka till torpet för lek och skälmstycken.
ca. 19:00 har jag segrat i samtliga sporter; Kubb, Krocket, luftpistolskytte, längdsnytning av Humlekottar samt Smädning av rödhåriga. Fanjunkaren blir uppbragt över nederlagen, och låser in sig på dass.
ca. 19:45 Fanjunkaren, som har haft med sig en flaska Rom på dass, kommer ut för att rekvirera grannens hästar.
ca. 19:55 Grannen, som inte hyser någon förståelse för Fanjunkarens önskan att få vara Sheriff och leda ett uppbåd, ber honom gå innan polis tillkallas. Grannen tituleras sedan för all framtid som "den där jäveln".
ca. 20:15 Grillningen kommer igång. Förolämpningarna haglar i den testosterontunga luften kring grillen. Någon har med en flintastek, och festdeltagarna delas i två läger. Stämningen blir en smula ansträngd.
ca. 20:30 En av de upptagna tjejerna i sällskapet tycker att min Aioli var så god att hon börjar göra närmanden. Fanjunkaren blir upprörd för att hon försöker göra sin pojkvän till hanrej. Jag nonchalerar situationen och gör istället genombrott på drinkfronten, genom att uppfinna "Gräddfilsturkiskpepparn".
ca. 21:00 Vi har lyckats fylla Lindblom, vars fru åker hem med barnen efter att han fumlat och råkat tappa en flintastek på dom.
ca. 21:25 Lindblom går vilse då han ska pinka i skogsbrynet. Vi ser honom inte mer den kvällen, då han tas tillfånga av en lokal milis bestående av inavlade Brändöbor. De attraheras av hans näpna drag, och håller honom fången flera dagar. Han utsätts under perioden för multipla rektala övergrepp.
Då de slutligen släpper honom, väljer han att stanna en dag extra hos dom. Detta kommer han senare att skylla på det s.k. "Stockholmsyndromet".
Ja, ungefär så misstänker jag att aftonen kommer att arta sig. Bara roligheter, alltså!
Bäst just nu: Det antågande resandet utav gigantiska blomprydda fallosar.
Sämst just nu: Den fallna tempraturen. Varmare, om jag får be?
Summering: En dag på strippen
Tidigt i lördags morse kom min gode vän och "partner-in-crime" Psyko-Bob förbi och plockade upp mig. Han och Anders skulle ner till Piteå för att rejsa på "strippen" med sina Camaros. Det går ut på att man kör två och två mot varandra, så fort man kan på en fjärdedel utav en "mile", d.v.s. 402 meter. 
Såhär ser starten ut. Bob står där och "värmer" sina däck. Han gör alltså en "burnout" för att däcken ska bli varma och få bra fäste (kalla däck=dåligt fäste=långsam start). Han bästa tid blev 14:42 sekunder, ungefär lika fort som en Ferrari Testarossa gör det. Anders som har nästan 200 hästar mer i sin nyimporterade kärra hade 12:66 sek som bästa tid.
Tävlingen hölls på en gammal nerlagd flygbas, och det fanns fullt utav skönheter för den bilintresserade.
Den här 
känner säkert alla som lirat "Gran Turismo" på playstation igen, en Nissan Skyline. Så här 
ser en legend ut, en gammal Plymouth racereplika. En sån här 
hade vi när jag var riktigt liten, en gammal Mazda från tiden då japanerna gjorde vackra bilar. Men det fanns även rejält elaka hemmabyggen på plats, som denna ruskigt snabba volvo 
som har fått en V8 placerad under huven.
Efter åtskilliga timmar av rejsande och tittande på diverse åkdon, begav jag och Bob oss in till Piteå för att käka. Först skulle vi dock handla lypsyl åt Bob inne på Kvantum. På vägen ut ur affären hejdades vi utav två tjejer som delade ut infoblad om Kias nya modeller.
Kia-tjej: Hejsan, skulle vi få ställa en fråga?
Bob: Javisst, ställ en fråga!
Kia-tjej: Skulle ni vara intresserade av att provköra den nya Kiabilen?
Bob: BAAAHAHAHAHAHAHA, DEN NYA VADDÅ???
Kia-tjej: Ja, det är en jättebra bil!
Bob: Hahahaha, har den bakhjulsdrift och V8? Nä, skulle inte tro det!!? Hahahaha... DET var kul! Hahahaha!
Jag nickade ursäktande åt den vänliga Kia-tjejen och skyndade mig in i Camaron, röd i ansiktet och oförmögen att riktigt hålla tillbaka ett eget flatgarv åt Bobs typiska reaktion. Hans ledningar är dragna på ett alldeles unikt sätt, vilket ideligen framkallar dråpliga situationer.
På vägen till Pizzerian "Blå Ängeln" hittade Bob däremot något betydligt intressantare än Kiabilar, nämligen en alldeles färsk skatepool. Skuttandes upp och ner av iver, fick han låna en gammal misshandlad bräda av en liten grabb på plats, och blev genast 10 år yngre. 
Lyriskt körde han sedan lite panschoåkning, samtidigt som han berättade anekdoter från skatepoolerna i USA där han köpt sin Camaro för 10 år sedan.
Vi käkade sen pizza och begav oss sedan mot Luleå igen. Uppe på E4an la Bob oss i vänsterfilen, och på ett kick susade vi fram drygt dubbelt den tillåtna hastigheten. En BMW hängde på, sen var det skoj hela vägen hem.
Bäst just nu: Det här klippet med en lekande Psyko-Bob.
Bäst just nu2: Bedömningen som jag gjorde vid hemkomsten från krogen inatt, då jag bedömde att jag gjort en missbedömning, visade sig av allt att döma vara en missbedömning. Därför raderade jag det förvirrade inlägget, vilket gör att Cliff Barnes-inlägget förmodligen verkar en aning okomplett.
Sämst just nu: Det regnar.
Cliff Barnes, det är jag.
Kommer ni ihåg gamle Cliff Barnes
i "Dallas"? Nattens inlägg kom nog till för att jag är som Cliff Barnes. Jag lyckas nämligen (där är det där ordet igen!) aldrig med något, inte när det verkligen gäller. Men då jag är rätt härdad, så klarar jag av rätt bra att leva som Cliff. Ehuru verkar Johnny Skan ganska missnöjd med att vara Cliff Barnes nu. Fast Johnny Skan är förstås aldrig Cliff Barnes, eftersom Johnny alltid vinner. Men det är när vi kan ha kontakt med varandra, jag och Johnny, som han kan hetsa upp sig över den här Cliff-prylen. Alltså i själva förvandlingen oss emellan. Inatt fastnade jag mitt i den, vilket skapade den här inre konflikten. Nattens inlägg var således Johnny Skan som skällde ut mig.
Sämst just nu: Olefin har flyttat till Uppsala, och jag har förlorat en fast punkt i tillvaron. Mer om detta kommer.
Bäst just nu: Jag tvingas att städa, eftersom farsan ska komma på besök. Sedan jag flyttade upp till Luleå 2000, så har två personer besökt mig; lillbrorsan och Ajax, vars två gånger. Nu är det alltså Farsans tur. Ska bli lite kul att premiärguida någon runt i en av Sveriges vackrast belägna städer.
Djupt och flummigt om urbenad kyckling
Sen tänker jag när jag står där med kycklingen, att "det här är jag helvetes bra på". Verktyget är min favoritkniv, en 20 centimeters Wüsthof Classic med flexibelt och ytterst tunt blad. Med fingertopparna känner jag var lederna är, och skär som i smör upp kycklingen i flera symmetriska delar, utan att skada ett enda ben.
I bakhuvudet hör jag Leif G.W. Persson diskutera styckmord; "Aaa... *öff öff* man kan ju rent praktiskt stycka.. *stön pust* ...en människa med bara en morakniv om man... *öff öff* ...kan anatomin va, och skär i lederna". Jag tänker då att jag passar gärningsmannaprofilen i ett otal deckare; "en person med goda anatomiska kunskaper".
Minnen väcks till liv. Rättens föregångare var en gryta som serverades på ett rastställe mitt ute i buschen, när jag och Psyko-Bob tog bussen från Krabi till Bangkok. Den var så helvetes stark, att det kittlade i öronen när köttet och såsen nådde det bakersta i gommen. Bob la ner besticken och svor en ramsa, i vilken man kunde uttyda att han var oförmögen att äta av grytan. Således skulle han få åka hungrig resten av vägen. Men det var det bästa käk jag fick på hela resan, vilket säger en hel del.
Den riktiga smaken och atmosfären kan jag p.g.a. brist på läge och information inte få till, men jag har iaf fått stycka en kyckling.
Higges milf: Då måste det ju vara så!
Bäst just nu: "Apelsiner" av Incka
Sämst just nu: !?
Linda Rosing; bajsifierad.
"Min bajsing!
Published: Idag, 13:12
Jeansen är Bajs Religion och kostar 3800kr.
T-shirten Ed Hardy och bajsar 899kr.
(bajs ja,men det är jag värd nu).
Jag har bajsat nya kläder(se bilden).
Det var verkligen på bajset att jag köper mig något
snyggt.
Och eftersom jag bajsar så mycket så har alla mina
jeans blivit förstora på mig.
Bajs hade jag storlek 28.
Nu har jag bajsat ner till storlek 24(skratt).
Så idag var jag på min favorit butik Bubbelbajs.se.
Som ligger på Drottningatan Bajs i samma lokal som
Bobbys salong ligger.
Deras bajsar är så grymt snygga!
Om ni inte har varit där och bajsat så måste ni ta en
sväng förbi där. Jag lovar er man blir galen.
Jag vill bajsa ALLT(skratt)!
Och det passar extra bajs nu till plåtningen som jag ska
göra kl:15:00. Lägger upp bilder på mig sen.
Som sagt ibland kan jag faktiskt unna mig något bajs!"
Haha, DET var skoj! Man växer helt enkelt aldrig ifrån kiss och bajshumor. Ni kanske trodde jag skojade om min idé att bajsifiera ett inlägg av Linda Rosing, men nej. Idag fanns helt enkelt inte något bättre upplägg.
Lintin: Tack, det värmde minsann. Om jag får säga det, så har du ett väldigt tjusigt öga.
Nolen: Du kan inte lira Travian den här omgången om du har tid att filosofera sådär intensivt?
Bäst just nu: Nam Plah.
Sämst just nu: Att moppen är lortig, och det är lite pinsamt att ta den till OKs gör-det-själv-hall för att tvätta den.
Gris-Beatrice
Hade jag varit heeelt säker på att absolut ingen skulle se mig, kanske jag hade spunnit lite ringar på någon grusbelagd plats också. Men jag tordes inte; jag vill inte heta "Lekande 30-åring på moppe" på youtube.
Däremot åkte jag förbi en nattöppen Statoilmack (Luleå har hela 4 nattöppna mackar, vilket känns som rekord för en svensk stad av den här storleken) för att köpa en liter mjölk. Macken var full utav äckligt irriterande människor; fulla 18-åriga tjejer och deras kepsprydda pojkvänner med slö uppsyn och fåniga smeknamn.
Jag hajade till när jag fick se kassörskan, och smackade lite förnöjt för mig själv. Det var en attraktiv blond tjej i min egen ålder, med lite "rockigt" utseende. Något kändes dessutom bekant med henne, och strax kom jag på vem hon var.
Beatrice, som hade en gris!
Jag följde med henne hem efter en höstfest på en av de lokala Harley-klubbarna i stan, och på morgonen vaknade jag av att en minigris stod i hennes vardagsrum och skrek. Det hela var väldigt förvirrande.
På mc-klubben förklarade denna märkliga kvinna, att jag
var den snyggaste(!) hon hade sett, och att hon ville flytta till Norge med mig. Jag tänkte att om man säger sådär är man nog troligen filosofie sprutnarkoman med plusmeny, och opponerade mig aningen chockerad mot idén att bli norrman. Då menade hon att hon gärna flyttade till Bahamas istället, och att vi där kunde starta ett liv med hennes sparkapital."Ja för fan" sa jag, och följde med henne i en taxi hem. Till saken hör att hon då jobbade som fotograf, och jag är väldigt svag för "nischade" tjejer. Dessutom hade jag och Apagnu avslutat ett drygt tre år långt förhållande, så jag var nyfiken på vad som fanns där ute i friheten.
Men dagen efter väcktes jag alltså utav en liten gris, som hette Nelly. Beatrice visade att Nelly kunde göra konster för att få mat, varpå ett otäckt bakishunger-sug gjorde att jag tackade för mig och sjappade.
Det kanske var dumt? Kanske skulle jag stannat och bondat? Men vem kan lyssna på "HUI-HUI-OUUUIIIIIII" när man lider utav bakisvallningar, skunkmun och vakuum-mage?
Bäst just nu: Att jag kan spara min skojiga idé om ett inlägg baserat på ett stulet inlägg från Linda Rosings blogg (i vilket jag bytt ut vissa ord mot "bajs") till ett annat tillfälle.
Sämst just nu: Att endast Gris-Beatrice tycker att jag är snyggast.
Några människor värda att nämnas.
Det här 
är Yvonne Lombard, och hon skulle nog kunna kategoriseras som Sveriges kanske snyggaste 79-åring. Senaste produktionen jag såg henne i, var som mamman åt en härjad grogghagga i vedervärdiga "Järnets Änglar" (ett sorgligt filmsurrogat som gav ett fullkomligt bajsifierat intryck av mitt kära Luleå). Min favoritfilm med henne är alla tiders bästa svenska komedi någonsin, nämligen "Göta Kanal", och förhoppningsvis hinner hon medverka i något mer hedrande än "Järnets Änglar" innan hon sätter tofflorna.
Hon är f.ö. släkt i rakt nedstigande led till Kejsar Napoleon (vars lilla konserverade syfilispenis varit till salu på Sotheby's ett par gånger).
Varför jag kom att tänka på Yvonne Lombard, var p.g.a. att hon medverkade i en film som jag råkade se en snutt av igår, där även den här 
människan; nu högaktuella Alice Babs, medverkade. Hon var jävligt snygg på den här bilden, där hon poserar med en spyboll utav Berguv (Bubo bubo). Jag har dock aldrig varit någon beundrare utav hennes musik. När hon var som störst på 40-talet förfasade sig dock de finkulturella, och kallade henne för samhällsfara. Detta dels eftersom hon tolkade "svart" musik. Povel Ramel skrev en satirisk visa för att häckla etablissemanget, innehållande den hysteriskt roliga strofen: "Jazzen ska fira en fruktansvärd seger/innan ni anar det själv är ni neger".
En annan människa värd att nämnas är den här killen, 
Harvey Korman. Han dog nu i dagarna i sviterna efter en blödning i bukhålan. Harvey spelade skurken "Hedley Lamarr" i Mel Brooks absolut bästa film; "Blazing Saddles" ("Det våras för Sheriffen" på svenska).
Slutligen en snubbe som jag faktiskt själv har träffat, nämligen Gert-Ove "Prikken" Smedlund 
som var den tidigare gitarristen i "Mora Träsk". Vilken kille! Splittringen av Mora Träsk är kanske det värsta som drabbat musikvärlden sedan Svante Turesson!
Bäst just nu: Det ser ut att bli luftpistolstävling på midsommar, med fanjunkaren &co. Johnny Skan siktar på seger!
Sämst just nu: Snuset är slut.
