De e okej å va gay, samt problemen med tjejer.

Ja, som vissa uppmärksamma läsare upptäckte, så infogade googles annonseringstjänst en liten länk om gaydejting längst ner i mitt förra inlägg.

Många blir förstås besvikna nu, men jag måste faktiskt bekräfta att jag är straight. Men ingen är gladare än jag att de finns, homosarna.  Jag skulle rent av önska att de var fler, många fler. De utmanar t.ex. kyrkan i sin kamp för rätten att vigas som alla andra, vilket gläder mig. Kyrkan är en oerhört förlegad och förslappad institution, och i behov utav åtskilliga reformer.

Men tänk dessutom hur ration mellan brudar och straighta killar skulle se ut, om 4 av 10 killar var gay. Happy days, bitches in da front, and bitches i da back!

Men något som irriterar mig kring gaykulturen är, att individens identitet i så stor utsträckning bestäms dennes sexuella läggning. För en tid sedan kunde man t.ex. läsa i Kenzas blogg att hon träffat "Två söta bögar" som hon hade haft kul ihop med under en utekväll. Var de bara det? Bögar? De homosexuella jag känner/har känt, har allihop varit sociala, intelligenta och bildade. Jag skulle aldrig drömma om att bara beskriva någon av dom som "bög".

Förresten så fick jag en gång frågan om hur jag ser på homoadoptioner. Skämtsamt svarade jag att det nog var bra, fast jag själv aldrig funderat på att adoptera ett homo. Skämtet uppskattades föga, men var inte illa ment. Sanningen är att jag inte har något emot det. Samtliga homosexuella jag har känt, skulle säkerligen vara mycket bättre föräldrar än flertalet av idioterna ur svenssonpöbeln som dagligen besökte "Korvgubben" när jag krängde burgare där, och knappt kunde reda ut hur man beställer en varmkorv.

Jag ska förresten erkänna att jag fler än en gång förbannat det faktum att jag inte är bög. Livet skulle förmodligen vara långt mindre komplext om man kunde kila stadigt med en kille. Tänk att träffa en snubbe med samma värderingar, samma humor o.s.v. En som läser "Populär Historia" och "Rocky", samt gillar snus, bärs, rätt filmer, bufféer, grillning, jakt, fiske och motorleksaker. En människa av helrätt modell, s.a.s.

Tänk att slippa räkna ut hur kvinnor fungerar jämt. Aldrig mer försöka dechiffrera deras antikommunikation, eller bläddra i minnesarkivet över vad man kan ha gjort för fel när man får "den tysta behandlingen". Just när man tror att man lurat ut hur dom fungerar så hittar man en ny, helt unik, och så får man börja om från början. 

Precis som jag inte vet hur tjejer fungerar*, så har tjejer har rent generellt ingen aning om hur killar fungerar, och de vill sällan få det förklarat för sig. En skillnad mellan killar och tjejer här, är dock att killar önskar de visste hur tjejer fungerar, medan tjejer inte alls vill få det förklarat för sig.

Flera gånger har man sett på när en tjej blivit intresserad av en riktig skit. Det har varit lika hopplöst att försöka varna dom varenda gång. De lyssnar inte, och så går de på en nit. Det hade väl varit ok, om de lärt sig något av det. Men nu gör de näppeligen så. Istället går de på nit efter nit, tills de sitter och öser ur sig gallan om sitt livs historia i media, och beskyller hela manligheten för sina inkompetena val. I slutändan sitter man där, och får bara hundhuvudet för några gamla grogghaggor har fått stryk i 8 av 10 förhållanden.

Vad som dessutom är märkligt, är att tjejer själva inte vet hur tjejer fungerar. Man kan t.ex. inte rådfråga tjejer om hur man ska bära sig åt men en tjej man är intresserad utav, då får man ganska säkert ett lika värdelöst som välment råd. Istället ska man rådfråga en erfaren kille. Detta är förmodligen en utav förklaringarna till antalet förhållanden mellan bs/lesbiska kvinnor är så få i förhållande till det antal bs/lesbiska individer som finns, och varför promiskuiteten är så påtaglig i flatkulturen. De har helt enkelt lärt sig att skippa tugget, och går istället direkt på att mumsa bäver. 

En utvecklig att avundas, alltså. 

Jag har filosoferat kring en specifikation av ett annat problem med tjejer, och det är det här; det är i princip omöjligt att  hitta någon med samma humor. Här går den gamla klyschan "Kvinnor är från Venus, män är från Vars" igen. Till en viss del fungerar vår humor ihop. Jag kan få tjejer att skratta, och tjejer kan få mig att skratta. Men detta sker huvudsakligen i de fall då vi försöker pejla in varandras våglängder. Jag och de killar jag känner, roas nästan aldrig av innehållet i ett samtal kvinnor emellan, hur roligt de än verkar ha.

Kvinnor skrattar åt "Nemi", killar åt "Rocky"... eller "Gustaf", "Hälge", "Knasen", "Herman Hedning", "Asterix", "Lucky Luke" eller t.o.m. "Hagbard".

Det är här det riktigt jävliga kommer in; Det finns kvinnor med rätt humor, men det är nästan alltid något fel på dom. Antingen har de dålig intimhygien, eller så är de ännu komplexare i sin kommunikation, eller så har de inget liv och är klängiga.

De bästa kvinnorna är trots allt de som kollar på "Sex and the City" och läser "Nemi".

Alltså: Är man inte bög, tycks det extremt svårt att vinna fullt ut. Men man måste våga hoppas på att ibland få plocka undantagsrussinen ur den bekräftade regelbullen. Hux flux kanske man träffar något härligt mångfacetterat intelligentium, som utöver "Nemi" garvar åt exempelvis "Monty Python". Då trivs man verkligen.

Bäst just nu: Ratioförbättringsajter som den här!

Bäst just nu2: Higge Erövraren levererar ännu ett magnifikt inlägg, drypande av genialitet.

Sämst just nu: Frukterna som brottsoffer får skörda av Mona Sahlins integrationspolitik. Hon borde ställas inför rätta, istället röstas hon in som statsminister om två år. Att hon troligen får sällskap i riksdagen utav SD är rätt åt henne, inkompetenskärringjäveln. All heder åt den här bedrövliga regeringens mest kompetenta minister, Nyamko Sabuni.

* I det stora hela. Vissa delar har jag helt och hållet klurat ut.

Avvecklandet utav fobier.

Jag tänker ibland på vad jag är rädd för. Lite skämtsamt brukar jag säga att jag bara fruktar tre saker; höjder, tokiga fruntimmer och skattemyndigheten. Det är en sanning med modifikation, för om jag t.ex. åker fort med någon som uppenbarligen är en orutinerad chaufför, så blir jag ganska åkrädd. Jag skulle inte heller klappa en fågelspindel, om jag inte visste säkert att den var snäll. Som alla normala människor är man såklart orolig för sina anhöriga också.

Men jag kan nog nöjt säga att jag är ganska fobifri. Jag trodde att jag var rädd för hajar, men när de dök upp under snorklingen utanför Perhentian Islands så blev jag bara ivrig. Jag for dock upp i båten jävligt fort när en stor Laticaudus Columbrina  kom simmandes rakt emot mig. Men hade jag varit säker på att det fanns ordentlig tillgång på läkarvård och motgift på öarna så hade jag nog hållt mig kvar i vattnet. Arten ska enligt uppgift vara ganska fredlig, och t.o.m. hugga ett "oladdat" varningsbett om den känner sig trängd. Men jag ville inte riskera att sätta tofflorna i nån muslimsk avkrok, utan sprit och urringningar. Det handlar trots allt om ett av ormvärldens effektivaste gifter.

Förr var jag även rädd för mörka djupa vatten. Den rädslan botade jag dock i den lilla cirkelrunda Odensjön , utanför Röstånga i Skåne. Den får allt vatten underifrån, och saknar helt tillopp. Vattnet är därför glasklart och siktdjupet ligger på runt tre meter beroende på ljuset. Den blir dessutom jäkligt varm, och de översta meterna håller utan problem mellan 25-30 grader en bra sommar. Sjön påstås också vara "bottenlös", men drygt 20 meter ner ska där enligt uppgift finnas en botten.

Jag fick nys om sjön först i vuxen ålder, och körde då dit för att bada. Väl i sjön, tog jag efter ett tag mod till mig och simmade ut i mitten. Där låg jag sen och kikade ner i djupet, tills jag kände att där inte fanns något att vara rädd för.

Hade det funnits Mal i sjön, kanske jag gjort annorlunda. Kanske måste jag åka till sjön Båven i Södermanland för att göra om tilltaget. Båven är nämligen inte bara en sjö som ligger vid Göran Perssons gods, det är även sjön där man dragit upp den största Malen  i Sverige (inte den på bilden). Den ska ha vägt 180 kilo, och varit 3,6 meter lång. Det sägs att man agnade metrevarna med katter förr. Lite läskiga är dom allt, Malarna.

När jag var 10, botades min mörkrädsla. Farsan hade nyss gjort repmånad som hundförare på gamla anrika F5 i Ljungbyhed, så när vår gamla Skyeterrier togs av daga i samma veva, blev den nya hunden en Schäfer. Dessutom skulle den söktränas. Lasso som han fick heta, var extremt sökvillig och mycket duktig. Dock behövdes något att söka efter, och det blev givetvis jag som fick anta rollen som "skurk".

Av olika anledningar kom det sig att de flesta söken skedde på kvällen, långt efter att det blivit mörkt. Jag fick anvisningar om var jag skulle gå och gömma mig, och när farsan trodde jag var framme kom han efter med Lasso. Nu hör det dock till saken att farsan hade ett jävla humör. Därför gjorde jag aldrig någon affär av att jag inte hade någon ficklampa.

Han skulle nämligen börjat leta efter en, men aldrig hitta någon, eftersom ingen fanns. Det skulle då bli ett jävla liv, som alltid när det söktes efter ficklampor som aldrig fanns då de behövdes. För husfridens skull svalde jag rädslan, och gick ut i skogen utan ficklampa. Hade jag tur var det månljus.

Jag fick ofta gå ganska långt ut i skogen, vanligen en eller ett par kilometer. Ibland förstod jag inte farsans anvisningar heller, och gick fel. Då kunde jag få ligga någon timme där i mörkret, och t.ex. fundera på vad som egentligen hänt med 10-åriga Helen från Hörby, som aldrig hittades. Efter ett par gånger hade jag dock lärt mig att det aldrig fanns något farligt där i mörkret.

Det är alltså exponering för "faran" som verkar vara boten för fobier. Endera dagen kanske jag klättra upp i ett träd och blir sittandes ett tag.

Ingvar: Det var snällt! Betyder det att du även hellre skulle bestiga mig än Blondinbella?

Xrim: Är den händelsevis polsk, din penis?

Lindström: Du spelar inte golf?

Bäst just nu: Jag knuffade mitt vrak till moped tvärs över stan idag. Det tog dock bara runt 90 minuter att komma fram till verkstaden. Gubben där sa att inlösning var ett troligt scenario, eftersom moppen var i så dåligt skick. Hoppas på det, för då blir det en vägreggad Yamaha Raptor till våren, om jag hittar en garageplats!  YEEHAAAW! Then I'm going to terrorise this fucking hood.

Sämst just nu: Krabba. Jag köpte en idag, som jag under stor vansklighet inmundigade. Den smakade pööh! 

Nä, så är det inte.

"Vi är alla olika och det ena är inte bättre eller sämre än det andra".

Orden är aftonbladets sexolog Linn Heeds, och de avslutar ett längre svar på en fråga om varför pojkvännen inte uppvisar den där riktigt råbarkade kåtheten, som flickvännen så gärna vill se.

Det där är så typiskt vårt fisljumna och politiskt överkorrekta samhälle. Så där kan man väl för fan inte säga? Är det inte sämre att onanera med sin fasters trosor på huvudet, än över en Playboy? Är det inte sämre att tjata på sin flickvän om analsex än att inte göra det? Är det inte sämre att begå tidelag än att ge fan i hönsen? Och är det kanske inte sämre att ligga med en norrman än en svensk?

Jo, jo, jo! Folk i det här landet måste sluta mähäa med huvudet under armen, och svälja den här "alla lika"-skiten hela tiden. Nu är han ett klent exempel, den där stackaren som inte är råbarkat kåt. Han kan ju ha bra skäl att inte ge sig hän; flickvännen kanske luktar illa, vad vet jag. Baserat på det där är han givetvis inte en sämre människa än någon annan.

Men en 16-årig snubbe som kommer till ungdomsmottagningen därför att han fått en infektion i sitt urinrör, orsakad av avföring som fastnat, efter att ha tjatat sig till ett analt samlag med sin 14-åriga flickvän, är en sämre människa än t.ex. Fanjunkaren.

Jag mötte en gång en gubbjävel i en rondell. MÖTTE! Han är mycket sämre än många jag känner, och hans dumma kärring som inte gömde bilnycklarna redan för 10 år sedan är lika dålig. Ligistjävlarna som stal och vandaliserade min moppe är också sämre människor än de flesta jag vet.

Om jag imorrn läste i tidningen att: "De ligister som slog sönder Higges moped, kördes igår över utav 5ans buss. De sprack som vattenballonger och det flög bitar längs hela Smedjegatan", så hade jag brutit den här jävla kolhydratblockaden och firat med några kalla pilsner. Ja, min egendom är värd mer för mig, än liven som tillhör kriminella människor jag aldrig träffat. Är det så konstigt egentligen? Jag tycker inte det.

Låt mig exemplifiera: Birgit läser tidningen, och skummar igenom världsnyheterna. I Bangladesh har det dött 700 människor i nya översvämningar. Men Birgit funderar inte närmre på saken, hon vet ju inte ens vart Bangladesh ligger. Människorna har alltså inget egentligt värde för Birgit. Men då Birgit senare går ut i tvättstugan, och finner att någon stulit hennes tvätt, så blir hon mycket arg. Bl.a. har en Aubade-bh för 800 spänn försvunnit, samt ett par äkta Victorias Secret-rövfodral, med öppning i grenen.

Att döma av Birgits reaktion, så var den där egendomen värd mer än de där Bangladeshierna (heter det så? Bryr ni er ens?), och jag vågar sätta hårddisken på att samtliga utav er skulle reagera på liknande sätt!

Så skäms inte om ni nån gång tänker att ni är mer värda än någon. Med tanke på vilka ofärdiga praktarslen som upptar vårt livsrum, är oddsen goda att det är sant.

Bäst just nu: Nya avsnitt av Californication ute.

Sämst just nu: Jag måste knuffa mopedjäveln en halvmil till försäkringsbolagets verkstad imorrn.

Bisarrast just nu: Att se Alexander Skarsgård i en av huvudrollerna i HBO's nya högbudgetminiserie om ett gäng marinkårsoldater i Irak. Där går samme Alexander som fick sin handske ollad av Greven på Kallax, runt och beordrar ökenkamouflerade hårdingar att rycka fram med Hummers i terroristkontrollerade städer. Kolla in den; "Generation Kill

Alexander i mitten. Till vänster om honom står "Beecher" från kultserien "Oz". Fanjunkaren har förresten sagt att han inte sett "Oz". "Vad finner en sådan människa för glädje i livet?" kan jag tänka när jag hör sådant.


"By appointment to her Majesty Queen Elizabeth II"

Det är ingenting mindre än ett mirakel. Jag gick nyss in på dammsugarpåsar.nu, eftersom man skröt på en banner om att man hade påsar åt alla som hade svårt att hitta påsar till sina dammsugare. "Nä, det har ni inte!" tänkte jag, liksom uppgivet och självbelåtet på samma gång. Jag har nämnligen en engelsk Hoover 862 Constellation från 1959. Enligt en graverad plåtbit undertill, så har Drottning Elizabeth II haft (har?) en likadan.
 
Den är en helt sfärisk (underredet kan kopplas bort, och därunder finner man även "blåshålet", som de flesta moderna sugare saknar) skönhet,  och jag har aldrig försökt hitta påsar. Jag antog bara att det inte skulle gå.

Hur som helst så ligger det nu en orderbekräftelse i min inkorg, som påstår att det är fem nya påsar plus ett microfilter på väg hem till mig. Det känns fantastiskt!

"Hur fan dammsuger han om han inte haft några påsar då?" kanske ni tänker. Jo, jag köpte en liten själlös dammsugarjävel med kromade fälgar, ställbar effekt och rödglänsande lack. Detta eftersom jag relativt snabbt insåg att det är ett jäkla skitgöra att återanvända Hooverns påse. I samband med flytten för 1,5 år sedan pensionerade jag därför Hoovern, och köpte den röda.

Den röda har dock jävlats från dag 1. Den välter om man drar i den, vilket irriterar djävulen ur mig. Den var ful och plastig, och hade en kort sladd. Så en vacker dag när den irriterade mig riktigt mycket, fick jag nog och skrek till den: "Nu dör du ditt jävla as, jag gräver hellre ren Hooverpåsen än står ut med ditt jävla skit längre! AAAH AAAAH! DÄR HAR DU, ASJÄVEL".

Med armarna i luften likt en nervskadad finne, stampade jag så livet ur den lilla skitsugaren.

Belåten betraktade jag det spruckna liket. Ett hjul hade flärpt av och flugit tvärs över köket, och ur den spruckna röda kåpan tittade en fjäder fram. Sinnefriden och känslan utav seger jag kände, var väl värd de 299 kronorna jag gett för skiten på ICA Maxi.

Och nu kan jag alltså åter ta min älskade Hoover, som ylar likt ett flyglarm och suger som ett dopat mansluder, i bruk.

Zack-hack: Det är ju hans andra långa förhållande sen gymnasiet, dessutom är han farsa. Men vem är du? Patrik? Lill-Fritt?

Bäst just nu: Skäggvaxet luktar Citronfromage.

Sämst just nu: Vestibulit. Det är alltid dåligt. 

Haha?

Ingen tid att blogga nu, allt jag hinner lägga in är en lite rolig vits! I orginalutförandet är språket aningen mindre politiskt korrekt... då förekommer t.ex. "negerjävel", men för att ingen ska ta anstöt är allt sånt borta.

"En förmögen plantageägare i amerikanska södern hade problem att tillfredställa sin kvinna. Han beklagar sig för en vän, och förklarar att han blir för varm och svettig för att hålla på tills frun kommit. Han får då rådet att låta en slav stå och fläkta när dom har sex. Nästa gång det är dags för sex kallar han in en storvuxen negerslav till sängkammaren. Mannen bestiger frun, och slaven står bredvid och fläktar.

Trots fläktandet blir mannen varm och svettig, och frun verkar vara tämligen oberörd. Mannen beordrar då slaven att byta plats med honom. Slaven gör som han blivit tillsagd, och fruns reaktion låter inte vänta på sig. Hon stönar och kvider, ocjh får orgasm efter orgasm.

Då säger mannen: Fattar du nu hur man ska fläkta, dumjävel?"

Elin: Även om man är kort kan man ha korta ben i förhållande till längden på överkroppen! Duh!

Keyser: Systemets ja. Det finns ju "riktig" i Tjeckien, och  på sina håll i Danmark, men dit åker jag så sällan numera.

Bäst just nu: Det fanns tid att koka nya.

Sämst just nu: Jag glömde äggen på spisen.

Penisrelaterad aggressivitet, samt undanskuffade glädjehål! (remastered)

Detta inlägg kommer från min gamla blogg, och har snart två år på nacken. Det handlar om kvinnors och mäns inställning till könsorgan. Bloggen skrevs på ett vulgärare språk då, och med djupare funderingar. Det var nog roligare. Börjar jag bli mjuk i huvudet? Självbelåtenheten i det här inlägget gör mig förresten nästan generad. Men klitorisen måste verkligen avdramatiseras. I "Sesam"-citaten står det att män är rädda för den, vilket jag glömmer att kommentera. Kortfattat kan jag i efterhand bara tillägga att män som är rädda för klitoris är defekta i övervåningen. Den är ju vår vän. Förresten så förekommer ordet "Vagina" en aning för frekvent. Fast det är ett rätt skoj ord...


Jag jagade runt nyss på nätet efter texten till Vaginamonologerna, men försöket var halvhjärtat och resultatet uteblev.
 
Däremot läste jag på sajten "Sesam, på lätt svenska" att: "Nu spelas pjäsen Vaginamonologerna i Lima, Perus huvudstad. Många vill se den och tycker att den är bra. Eve Ensler från USA har skrivit pjäsen. Hon är pjäsförfattare, poet och journalist. Vaginamonologerna handlar om vad kvinnor tycker och tänker om sina könsorgan. Eve Ensler upptäckte att många kvinnor inte tycker om sina könsorgan. De talar sällan om dem. Däremot talar män om sina könsorgan. De talar ofta aggressivt om dem".


Japp, visst talar vi om dem. Och aggressivt, jajjemen.

Vem minns inte Hitlers legendariska ord den 8e april, 1940: "I morgon ska jag och min kuk invadera Danmark och Norge!". Eller Pol Pots löfte innan revolutionen i Kambodja: "Jag och min penis ska döda alla intellektuella, samt alla tandläkare!". Slutligen det kanske mest kända, av Julius Caesar: "Jag segrade med kuken, sen såg jag, och kom!"


Ska vi reformera det här tänkandet och språkbruket, är det viktigt att det sker i rätt följd. T.ex. att om nu kvinnor ska börja tala om sina kön, så bör de först lära sig att uppskatta dessa, tycka de är fina, o.s.v.

Annars kan resultatet bli förvirrande. Tänk om Gudrun Schyman innan valet sagt t.ex.: "Nu ska vi ta makten med Fi, jag och mitt gamla fula geggveck, och då systrar, kommer penisar att rulla!". Nej, dom måste först lära sig att tala väl om sina vaginor, och då kanske man istället hade kunnat få höra någon glad jingel från henne, typ: "Vi ska faktiskt ut i dag, mitt lilla hål och jag, alla tomma vinboxar, näsan å kinderna!".


Vidare kunde jag läsa på "Sesam" att: "En av de tre skådespelerskorna spelar en äldre kvinna. Den äldre kvinnan har aldrig tittat på sitt könsorgan. Hon har aldrig haft orgasm. Hon börjar gråta när hon upptäcker sin klitoris.

Eve Ensler säger i pjäsen att män är rädda för klitoris. Hon säger att det är därför man könsstympar flickor (skadar deras könsorgan på ett traditionellt sätt) i delar av världen".


Ok, för det första avsvär jag mig å manlighetens vägnar allt ansvar för att man som kvinna inte har kollat upp vad det är för pryl som sitter där och tar plats mitt på kroppen, och som man rimligen borde komma i kontakt med relativt ofta.

Dessutom måste jag med övertygelse få hävda, att om någon ska klandras för att kvinnor inte tycker om sina vaginor, så torde det i majoriteten utav fallen inte röra sig om en man iaf! Varför? Jo, för när man väl exponeras för en vagina så aktar man sig nog för att förolämpa den, för annars blir man ju knappast bjuden fler gånger!


Jag menar, hur tror ni ett svältfött biafrabarn skulle reagera om man plötsligt bjöd det en tallrik seg Sjömansbiff på något mediokert långtradarställe längs med E4an? Inte fan skulle det säga; "Nämen vad fan har hänt med biffjäveln? Har kossan skrattat ihjäl sig? Och varför är mjölken pissljummen? Det här får ni ta tillbaka, det äter jag inte!".

Eller när amerikanerna befriade koncentrationslägerna efter kriget, och mjukstartade judarnas magar med buljong och vitt bröd! Inte kom någon jude fram till General Eisenhower och sa; "Hörru din snåle jävel, varför är det inga kycklingbitar i buljongen?".


Nej sanna mina ord, de flesta killar aktar sig nog för att kalla den för dumma saker. Och även om den nu skulle te sig märkligt skapt och skamlöst oansad, så kniper man i alla fall käft! Man förolämpar den inte. Eventuellt kanske någon dristar sig till att spotta ut de grova, snirkliga håren en smula mer demostrativt, men där drar nog de flesta gränsen.


Vad beträffar det där med att hitta klitorisen, så hade jag väl personligen väl kunnat tänka mig att promenera runt på stan, för att sticka upp handen under kjolarna på kvinnor och upplysa om var den sitter. "Hejsan (pet pet) där är den, lycka till".

Ehuru betvivlar jag detta förfaringsätts sociala acceptans. Nej, innan man överhuvudtaget kommer i närheten utav någon joddlarknapp, så har man tvingats bränna halva lönen på fika, mat, groggar, biobesök och vad som nu kan krävas för att komma innanför ett par trosor.


Återigen kan alltså problematiken härledas till kvinnan själv. Inget nytt där alltså. (Oj, skarp kvinnokritik där! förf. anm.)

Nej, jag säger som Jesus kunde ha sagt om han gillat fruntimmer: "Kom till mig med edra sköten exponerade, så ska jag i sanning lovsjunga deras skapelse!"


Själv har jag sedan länge hävdat att mufflan (för att använda Lena Philipssons benämning) är en av de främsta uppfinningarna någonsin! Fullt i klass med förbränningsmotorn, jäsningen, buffén och mysbyxorna.


Bäst just nu: Nya mystikfyllda serien "Carnivale" om en ambulerande nöjespark under depressionen i USA, där en av de protituerade genomförde en vaginalsköljning med en skakad Pepsi i senaste avsnittet.


Sämst just nu
: Avsaknaden utav tvättider.


Jag visste väl det!

Yes! I win!


Förresten...

Samma mamma?

 Annika Sundbaum och Tv-deckaren Frank Cannon?

Förresten så vill jag bara säga att Christian Luuks kopiering utav Conan O´Brien är ingenting annat än pinsam. Det har irriterat mig länge nu. Ni vet det där märkliga gestikulerandet, och blickarna. Men det blir liksom humorlöst när Luuk gör det.

Jag är trött på den fan nu. Nä, tacka vet jag Harald Treutiger, han var iaf inget jävla plagiat!

Slapp dag, slappa resår.

Jag kom nyss in efter en nattlig promenad, som trots eskaperande kalsonger avlöpte relativt väl. De som sällan går, tänker kanske inte på att en simpel promenad trots allt kräver en del planering. Den här gången visade sig alltså ett par resårslappa rövfodral vara planeringens svaga länk. Jag var ledig idag, varför mina allra mest slitna gamla boxershorts fick åka på.

Något mer ansträngande än att boka tvättid och högerklicka med musfingret, stod näppeligen på dagens agenda.

Ehuru bröts dock min kvalitetstid utav ett synnerligen förargande telefonsamtal.

Jag: Higge!
Polisen: Ja hej, det var från polisen, Johan här.
Jag: Hmm? SHIT! Nån har sett mig... nej... jag har ju inte gjort något? Droger? Nej, jag knarkar ju inte... Misshandel? Nej, jag har inte slagit eller hotat någon.

Polisen: Nej, du behöver inte vara orolig, jag ska bara ställa en fråga.
Jag: Jaaa? Läs inte tankarna genom luren, grisjävel!
Polisen: Äger du en Peugeot, eu-moped?
Jag: Nej nej nej nej, inte moppen också... *kikar ut genom fönstret, på platsen där mopeden egentligen skulle stått* Ja, men den är borta ser jag nu...
Polisen: Ja, just det. Den har hittats tillsammans med en annan stulen moped i morse.
Jag: Jaha... vilket skick är den i då?
Polisen: Nja, den är tyvärr inte i så bra skick... Alla plastkåpor är avslitna, men dom låg bredvid, så jag samlade ihop dom. Jag drog den till Spovgränd, tillsammans med den andra mopeden. Kan du komma dit, så kommer jag ut nu?
Jag: Japp, jag går dit nu.

Mopeden var grundligt vandaliserad. Alla kåporna var avbrutna med våld, sadellåset var uppbrutet, bakskärmen avbruten, strålkastaren borta, instrumenteringen hängde i en vajer, tändningslåset avslitet och styrlåset sönderbrutet. Det var gjort av amatörer, som inte förstått att mopederna hade elektroniska startspärrar. Tjuvkoppling är inte att tänka på, och därför hade man alltså inte fått igång mopederna. Det var förmodligen därför som de återfanns bara 200 meter från stöldplatserna.

Men då tjuvarna inte fått igång mopederna, hade dom istället slagit sönder dom. Eller rättare sagt; de slog sönder min. Den andre killens moppe var relativt hel.

Jag betraktade vraket i en blandning utav uppgivenhet och undertryck raseri. I fantasin kände jag knotiga vandalfingrar krossas mellan kindtänderna. Mordlustens kallsvett fuktade ymnigt huden, medan jag talade med polisen och den andre bestulne om sakers varande. En finne, som på finnars vis föreföll vara försupen, kom ut ur grannkåken och tyckte det var bättre förr, när alla hade respekt för prästen, läraren, doktorn och inte minst polisen.

Jag orkade inte lyssna på finska fyllefloskler, så jag tog mitt skit och gick hem.

Efter samtal med försäkringsbolaget blev jag dock på bättre humör. Moppen skulle återställas, och jag blev lovad att slippa förhöjd självrisk trots att jag bara låst med ett lås. Skönt med självrisk på bara ynka 2000, för nu slipper jag ju fundera på vad jag annars skulle tvingas spendera dom pengarna på.

Dagen kunde bara bli bättre, vilket den blev. Det kan jag dock spara tills imorrn.

Sämst just nu: Förhoppningsvis kvalitén på det liv mopedtjuvarna kommer att avsluta om 40 år, som missbrukande gamla vrak på en kall parkbänk, bespottade av allmänheten.

Bäst just nu: Annika Sundbaum-Melin, det sladdriga apskaftet till otäck människa, har redan fläbbat till sig efter det ansiktslyft hon köpte när hon blev tillsammans med nån svagsint 28-åring.  Haha, pengar i sjön!

Nu var hon aktuell i en artikel, där hon påstod sig ha fått diagnosen ADHD som 44-åring. Ja, det skulle kanske förklara ett och annat. Som te.x. det överdrivna vansinnesutbrott hon för ett par år sedan hade på Björn Rosenström i media, angående en fånig låttext där han sjunger att han klipper av ett par för långa tuttar?

Att diagnosen måste vara extra svår för henne, klargör hon också: "Jag tror skammen och självföraktet över att inte klara av sin vardag och tillvaro är större hos kvinnor"

Fy fan! Jag kan verkligen inte läsa en tidning, utan att slås utav hur mycket svårare det måste vara att vara kvinna än man. Jag lider verkligen med dom. Det måste vara ett under att dom inte bara klättrar upp och hänger sig i sina objektifierande behåar från takfläkten, allihop.

Om människor känner skam, känner kvinnor den mest! Om kvinnor är trötta och slöa, då kan det vara "dold kvinnosjukdom". Om man börjar sälja vin på box, då är det en "kvinnofälla". Aldrig kan man som kvinna slappna av, tycks det. Faran lurar överallt!

Kära penis, jag är så glad att jag har dig!


Äckliga Kishti är borta för evigt!

Med hösten kommer lyckligtvis en hel del godsaker, som för att lyfta oss ur depressionens kalla grepp. 

T.ex. så startar alla bra serier om. Själv ser jag mest fram emot "House", "Dexter", "Californication", "Supernatural", "Life", "Family Guy", "The Office", "South Park" och "It´s always sunny in Philadelphia". Tycker ni att jag glömde någon väsentlig serie? Vissa, som "Weeds" går ju redan, och "Heroes" spelar inte riktigt i samma division som de jag nämnde.

En helt ny advokatserie, "Raising the bar" sätter igång också. Jag har sett första avsnittet, och tycker den verkar riktigt bra. Mycket bättre än nya "Eli Stone" och "Shark" (förvisso hyfsade), och ljusår bättre än David E. Kelleys efterblivna dynga (Vem minns inte "Ally McBeal" med sin sinnesjuka titelrollsinnehavare, som sparkade fantasibebisar och råkade i luven på sina kollegor, samtliga lika magra, eländiga och oattrativa som hon själv). Värt att nämna är att gamle flickidolen Marc Paul Gosselaar ("Saved by the bell") har en framträdande roll som oputsad idealist, och den hemska morsan från "Malcolm in the middle" är riktigt fin i rollen som rabiat domare.

Dessvärre startar en massa skit om också, men även i eländet kan ljusglimtar skönjas.

"Idol" är ett exempel. Man slipper aldrig undan det. Hälsar man på hos folk, så ska de alltid se eländet. Men lyckligtvis är juryn bortbytt, så det gick faktiskt ganska bra att se eländet.

Kräkmedlet Kishti har försvunnit. Kanske har man hällt salt elller möjligen snus på henne, alt. ställt ut en stor skål öl i hennes väg, så hon drunknat. Tja, hon kanske t.o.m. blivit uppäten utav en Fransk Myskanka eller en Grävling. Ty så ändar många äckliga saker som lämnar breda glansiga slemspår efter sig, sina liv. Eller så kanske hon sitter på Kasinot i Sundsvall och anfräter heltäckningsmattan med korrosiva kesoflytningar, samtidigt som hon tigger tvålfagra gossar om tafatta samlag bland skuggorna. I vilket fall: Jag hoppas och tror att vi slipper se det bedrövliga fanskapet igen.

Skönt även att bli av med tråkige Swartling med sitt trista "bad boy"-komplex, och den intetsägande slemproppen Breitholtz.

Istället har man fått in en klassisk Puma i Laila Bagge  och en genuint kul och säker "Swartling" i henne ex-man Anders Bagge. Det var någon annan typ där också, och han verkade iaf bättre än trötte jävla Breitholtz. Tyvärr måste vi dock stå ut med ögontjänande skitstöveln Peter Jihde, för den fan blir man tydligen aldrig av med.

Kan ingen hitta något riktigt olagligt i hans dator, eller nåt? 

Hocke: Känns tryggt att du är med. Skönt att kunna glädja en gammal försupen Kalmarit också! Johnny kommer inte fram så ofta längre, men det går ju i perioder.

Ingvar: Gör dig inte dummare än du är, otäcke framstjärtsnarkoman! Ond och rödhårig...

Lintin: Jag håller absolut med. Magnifikt mys! Dina ord kanske når fram till den svagsinte gossen? Han är också från götet. "Änna, änna!"

Bäst just nu: Att bloggproduktiviteten faktiskt håller i sig.

Sämst just nu: Inte fransyskan i mitt kylskåp iaf! Alldelens rosa och saftig i mitten.
 

Konstig läggning

Det finns många avarter i vår herres hage, och en av de märkligare tycker jag är de s.k. "feeders", som göder sina flickvänner tills dessa varken kan gå eller stå.

Men detta känns som en ganska begränsad och amerikansk företeelse. Några individer som dock är mig lika främmande, och som förekommer ganska talrikt även i vår närhet, är de till synes normala kvinnor som attraheras utav lortgrisar. Jag har sett det på nära håll flera gånger, och nu senast i Aftonbladet!

 Tommy Körberg ska nämligen enligt uppgift ha satt personlig hygien som en ganska låg prioritet i tillvaron. Artikeln, som handlar om att Tommy ska bli pappa, kan läsas här. Fast det kan ni skita i, den är nämligen inte särskilt intressant. Där står bara att Tommy är 60, och att han är förtjust över hur graviditetsbrösten har växt till sig. Kvinnan, som heter Ann-Charlotte och är 38, är tydligen inte lika begeistrad.

Vad ser en kvinna i en lortig man? Jag kan faktiskt se det logiska i att kvinnor skickar friarbrev till dömda mördare på Hall, för i de fallen finns det komplicerade psykologiska faktorer som spelar in. Som normal, och ännu inte särskilt kriminell (genar på cykelstigar med moppen, och hittar på ett och annat fall utav förargelseväckande beteende), så kan jag konstatera att det inte är mig det är fel på. Det är de där kvinnorna som är förvirrade, och ingen kräver utav oss normala att vi ska bli kriminella för att lyckas fixa en kvinna.

Men när renliga killar blir bortvalda för lortgrisar då? Hur fan ska man tolka en sån sak? Hur vridna är inte dessa kvinnor? Jag kan köpa att det finns attraktionskraft i att Svartenbrandt brassade sönder en polispiket med en AK4. Men vad jag inte kan finna någon som helst attraktionskraft i, är en smutsig drule!

Vad är så stort med Tommy Körberg, att det ursäktar det faktum att han är lortig? Han gör ju ingenting! Han dyker upp någon gång, vanligen berusad, med sin jävla hatt och inpyrda linnekavaj, och terroriserar diverse underhållningsprogram med sin rekorduttjatade "Anthem".

Jag VET att det finns kvinnliga läsare därute som har saker att säga till hans försvar! Ni attraheras av hans utstrålning och han sjunger så bra, och vad det nu kan vara!

Men menar ni verkligen att ni kan ligga och mysa med någon som luktar illa? Kan ni verkligen känna er tillfreds i svettlukt och skrevröta? Har han SÅN jävla utstrålning?

Bäst just nu: Jag ska lappa mina gamla älskade dieseljeans med en smiley, som när man var liten.

Sämst just nu: Nederbörd.

Så minns vi Lennart Swahn!

Då jag var väldigt ung, minns jag att det fanns ett underhållningsprogram som hette "Razzel". Gubbarna som höll i det var inga mindre än Lennart Swahn  och Tommy Engstrand. Jag älskade Razzel, och att ibland få vara uppe tills "Snobbar som jobbar"  började. Roger Moores diarrégula Aston Martin DBS var det fetaste jag sett i bilväg, sånär som på en vit Lotus Esprit, som jag sett fara under vattnet i en James Bond-film ("Älskade Spion") som morsan lånat utav hårfrisörskan. Det var förresten Roger Moore som körde den också, varför han följdaktligen var universums mest dyrkansvärde hårding.

Dessa tidiga Roger Moore-influenser har gjort att jag än idag är ett hängivet fan. Tony Curtis kunde jag förresten inte tåla; en neurotisk flåbuse i total brist på det aristokratiska raffinemang, som Roger Moores rollfigur Lord Brett Sinclair fullständigt dröp utav. 

F.ö. ÄR Roger Moore den bäste Bond genom tiderna (Higge Erövraren frågar inte vad som anses, Higge Erövraren berättar hur det är!).

Eftersom nu Lennart Swahn var den som presenterade "Snobbar som jobbar", blev han på något naturligt sätt Roger Moores svenske "sidekick", och således så nära den äkta varan vi kunde komma. Jag hyste alltså en avsevärd respekt för denne sobre gentleman, också inte minst för den subtila pondus med vilken han modererade "Gäster med Gester". 

En annan sak som gjorde intryck på mig, var att han aldrig kritiserades i så skarpa ordalag av min föräldrar som flera utav hans kolleger. Standardfrasen då mina päron såg någon de avskydde på tv, exempelvis Lennart Hyland, Lasse Holmqvist, eller Bengt Grive var antingen: "Usch, där e den där rälie jävelen igen (morsan)" eller "Fy fan, ta väck den darr osympatiska jävelen forr helvete (farsan)".

En gång kom dock min faster på besök från Stockholm, och hon kunde minsann berätta att Lennart Swahn och Bosse Hansson på tevesporten  hade flyttat isär. Det betydde alltså att de bott ihop, vilket betydde att de var "fikusar".

För första gången i mitt liv började jag väl på allvar då fundera över vad två gubbar som gillar andra gubbar gör med varandra då ingen ser. Jag kom fram till att det spelade ju ingen större roll, för det var ju för fan Lennart Swahn det handlade om. Hur illa kunde det vara med bögar om Lennart var en?

Kanske är det alltså tack vare denne tv-mans förträfflighet som jag idag tillmäter människors sexuella läggning så ringa betydelse? Tack Lennart för att du gav mig den vägledning, som i kombination med god självinsikt och en tydlig sexualitet, har gjort att jag slipper dras med den stjärtängslighet och de homofobiska dubier som idag ansätter så många utav mina eljest så upplysta kamrater.

Nu vill jag slutligen ta mig friheten att skapa en fröjdens hyllning till Lennart Swahn, så att vi alla kan minnas honom med den glädje han förtjänar! 

 Vila i frid.

Bäst just nu: Vi fick minnas Lennart.

Sämst just nu: Träningsvärken håller i sig.

Diverse värk (inlägg på rutin).

Lägger upp ett inlägg trots migrän, som dock inte blev så allvarlig då jag fick i mig ett 78-kronorspiller relativt omgående.

Gårdagen var ganska tung, speciellt i början. Vi var nämligen ett gäng som skulle hjälpa Grevens farsa och hans sambo att flytta, och vi var i farten redan vid niotiden. Flyttgodset fyllde en Scania samt ett stort bilsläp. Det mesta skulle till övervåningen, och två frysar skulle ner i källaren. Jag kan faktiskt inte riktigt minnas när jag hade en sån här träningsverk senast.

I pausen dukades det fram älgköttsoppa, och till min belåtenhet var den klimpfri. Klimp är något ganska okänt i södra Sverige, men här uppe blir de flesta ganska buttra om de blir utsatta för köttsoppa utan klimp.

På kvällen var det fest hos Greven och Veronika. En blondin som närvarade, som jag aldrig tidigare sett, kom och satte sig med mig när jag blandade till en absint. Övriga sällskapet befann sig i köket, då tjejen dök upp.

Blondinen: Sitter du här helt själv?
Jag: Jepp, jag meckar dricka.
Blondinen: Jag tänkte komma och hålla dig sällskap.
Jag: Det var en bra idé.
Blondinen: Så det är alltså du som är Higge?
Jag: Jepp, så är det.
Blondinen: Dig har man ju hört en hel del om.
Jag: Åhå!?? Det lät spännande! Vaddå för något?
Blondinen: Nja, varje gång när det varit fest, så har det ju liksom varit "Higge gjorde det, och Higge gjorde detta"
Jag: Höhö, där ser man.

Det verkade inte som om jag hittat på något som väckt anstöt, för hon ville veta mer om mig. Senare kröp hon upp hos mig i soffan, och ökade på mysfaktorn åtskilligt.

Jag är alltså beryktad. Känns bra.

Festen var en lugn men trevlig tillställning, sånär som på kolsyrepistolskyttet på innergården. Detta höll jag mig dock undad, och puffade istället på en av grevens dominikanska cigarrer. Utgången styrdes sedan mot "Invit", ett dansfritt ställe med malplacerade pretentioner. Kvällen avslutades med att hela gänget käkade pizza på "Matstället".

Xrim: Ok, det ger strömmingen lite mer jästid i burkarna.

Allbin: Rakkniv ja, det är helt korrekt. Jag ska undvika de mer trafikerade artärerna.

Slaktarn.. iaf i krockett: Du glömde skriva... *formar ett "L" mot pannan med tummen och pekfingret*

Kristians dotter: Belgien ligger syd-väst om sodomitkollektivet Holland, och finns till bl.a. för att folk som inte kan sköta sin intimhygien också behöver någonstans att bo. Belgiens nationella valspråk är: "Enighet ger styrka". Förmodligen syftar man på folkets enighet om att det är okej att inte tvätta händerna efter toalettbesök, och att detta i förlängningen kan ge en viss motståndskraft mot en del bakterier.

Om man ska nämna något positivt om landet, så är det att bl.a. Lucky Luke, Marsipulami och Smurfarna är belgiska produktioner.

Sämst just nu: Pillerförrådet behöver fyllas på.

Bäst just nu: Svårt att säga.


"Cool like a fool in a swimming p-p-pool!"

Om jag inte redan är den coolaste snubben jag vet, så kommer jag att vara det när jag börjar putsa trynet med den här ultracoola skönheten!  
Jag gjordes uppmärksam på den då jag var inne på Guapo för att se om det fanns något att tämja skägget med, så man slipper sätta en snodd runt det. Nu finns det ingen återvändo! Aldrig mer ska jag stå och fåna med nån själlös plast-Gillette med neonfärger och gäjigt namn, och vars klumpiga blad kostar hutlösa summor.

Vidare!
 
Efter hemkomst valsade jag in på bloggen "Ett komplett eksem" och fick se att flickorna grundligt satt Eniros nya frågetjänst (man kan nu smsa 118 100 och fråga om vad som helst) på prov. Vad jag läste, kom att ge mig en viss lust att bajsa i en stekpanna.

Man smsade nämligen 118 100 och frågade bl.a. "Om man steker bajs: hårdnar det som ägg eller smälter det som smör?". Jag måste medge att jag själv funderat över samma sak ett par gånger.

Till skillnad från bloggerskorna på eksemet, så är jag dock inte riktigt nöjd med svaret som löd: "Det beror på vad din avföring innehåller. Äter du mycket av fet mat som såser, pommes frites och pizza så är nog din avföring rinnig nog så att det skulle bli ännu mer flytande om det värms. Äter du mycket fibrer och grönsaker så har du en lite hårdare avföring, och den smälter inte stekpannan som smör, den blir bara torr."

Fibrer ger ju som bekant en lösare avföring, medan proteiner och kolhydrater ger en hårdare. Men jag kan nog tro att en hårdare avföring bara blir torr vid upphettning. Jag misstänker vidare att även fiberrikare tollar (bajskorv på skånska) som besitter den där konsistensen som köttbullefärs, inte heller påverkas nämnvärt i form vid stekning.

På frågan om vad som kom först, hönan eller ägget, så svarade 118 100 i princip med vad jag förklarade för morsan en gång; Hönan har stora likheter med dinosaurierna, och har utvecklats från dessa. Under den utvecklingen har ägget hela tiden funnits, varför den krabat som först kravlade sig ut med mer höns-DNA än Dino-DNA i generna, alltså kom ur ett ägg, och således efter detta.

Jag slås nu utav två saker!

1. Jag kan också svara på allt!
2. Jag har också intressanta frågor att ställa till 118 100!

Så ställ vilka frågor ni vill, så ska ni få se!

Själv har jag skickat följande fråga till 118 100; "Förekommer det att anställda vid enirokontoret som mottar denna fråga, idkar sexuellt umgänge med varandra?"

Dryga minuten senare fick jag meddelandet; "118 100 är en SMS-tjänst som varken kan eller vill utföra sexuella handlingar med någon", vilket hade varit ett utmärkt svar om jag frågat; "Kan 118 100 suga av mig?", vilket jag dock inte gjorde.

En liten besvikelse, alltså.

Jag följde dock upp med följande fråga: "Hur snygg är killen som skriver 'Higge Erövraren' på en 10-gradig skala?" och mottog efter 7-8 minuter följande svar: "Vi på 118 100 tycker att killen som skriver Higge Erövraren är väldigt snygg och vi skulle säga att han är en 8-9 på en skala 1-10"

Ehuru ej helt korrekt, så är det väl trots allt ett svar jag får vara rätt nöjd med (förutsatt att man på Eniro har god etik, och alltid svarar ärligt på frågorna som ställs).

Kristians dotter: Ungefär så ja. Det femte benparet är dock inget benpar, utan pedipalper, evolutionärt anpassade för att tjäna som känselspröt. På klippet från Fear Factor rör det sig ganska tydligt om exemplar som förslöats med eter eller nedkylning. De där stackarna springer inga 16 km/h. Lite osportsligt, tycker jag nog.

Förresten ska Kamelspindlar vara ogiftiga, varför man ju kan undra vad hunden i artikeln dog utav?

Ingvar: Du är ju inte frisk på en fläck, jävla Duracellkaninonanist. Kent?

Allbin: Det har jag gjort, ett par gånger.

Bäst just nu: Skägget är under kontroll!

Sämst just nu: Svårt med prioriteringarna!

Kamelspindeln!

I den här expressenartikeln kan man läsa om en engelsk familjefar som kom hem från sin tjänstgöring i Afghanistan, med en otäck passagerare i bagaget. En stor knävla Kamelspindel!



Som ni ser har den ena jävla gaddar. Dessutom springer den i 16-17 km/h, och kan bli hela 15 cm. Den engelska familjen hade otur, ty den otäcka talibanspindeln bet nämligen bara deras gamla hund, som dock tyvärr fick avlivas. Det hade iofs kunnat vara värre, om spindeln haft en apterad sprängladdning kring midjan.

Dessbättre vet Higge Erövraren hur man handskas med dylika bestar. Jag tog omedelbart itu med problemet och löste det, om jag får säga det själv, ganska galant!

Eller vad tycker ni?

 "Heil myself!"

Helt ofarlig!

Men nu ser jag förresten att den bara har ett par ögon, men fem benpar? Märkliga käkar också... Detta kan inte röra sig om en äkta spindel! En slags Skorpion kanske? Higge Erövraren återkommer med mer fakta i fallet.

Bäst just nu: Inte Arn 2, som jag var med Fanjunkaren och Gullan och såg ikväll.

Sämst just nu: Att utgången från biografen, som f.ö. är en brandutgång, var låst då vi skulle ut! Fast vi tog det med ro.

Jag: Vad fan, är den låst? Det är ju en nödutgång?
Gullan: Lyckat!
Fanjunkaren: Jaha, där ser man.
Jag: Du får en hundring om du skriker "Det brinner"! Hähä!
Fanjunkaren: Hehe!
Jag: "Åh naj! Vi e fångade som RÅTTORR!"
Fanjunkaren: Hahahaha!

Jag måste följa Lovis exempel och lägga upp "Familjens" video på "Det snurrar i min skalle". Klockren (om uttrycket ursäktas) video, och klar klingande skånsk sång! Jag är sen, men den här har gått mig lite förbi. Visst har förresten predikanten helvetes snygga brillor?


Charlie Sheen gravid.

Det här irriterar skiten ur mig. När man säger att par är gravida!



Charlie Sheen är inte på något sätt gravid. Det där är bara en riktigt korkad fluga som nåt fruntimmer kommit på, och börjat använda med förevändningen att det är för att mannen ska känna sig mer delaktig. I själva verket är det en slags passiv-aggressiv manipulationsteknik för att tofflifiera mannen under graviditeten.

När det sedan tar slut, för det gör det, så kommer mannen återigen att vara reducerad till ett bihang, som minsann slapp släpa runt på bebismagen och lida av hemorrojder och instabilt underlivs-ph, och ska således betala underhåll och träffa ungen någon helg då och då.

Vad tror ni hon säger om Charlie kommer då och säger: "Men jag var ju också gravid!"

Nej Charlie, du var aldrig gravid. Och ingen annan man heller.

Om det där irriterar mig, så skrämmer det här mig! Otäcka jävla familj! Det där påklistrade norska psykopatflinet, och de där obehagliga ungarna med sina "my little pony"-hårsvall! Det kryper i kroppen på mig!

 

Samma pappa?




Bäst just nu: Hitlermustaschen. Den hjälper mig att handskas med trauman och avobehaglifiera vedervärdigheter, som ex. Runar.

Sämst just nu: Jag måste ta mig i kragen och börja producera!

Big Bang = Big Svammel

När jag läste biologi, så fick jag Big Bang-teorin förklarad för mig. Uppenbarligen utav någon som inte kunde förklara den, eftersom Wikipedia säger något helt annat (jaja, "wö-höhö, wikipedia, det är ju jävligt pålitligt", men nu är det något vi får leva med).

Det var när någon utav oss undrade hur grundämnena blev till, som fåntratten påstod att de uppstod i den explosion som var Big Bang. Jag anade en chans till att få ansätta en människa med högre akademisk utbildning, varför jag genast ställde följdfrågor. Efter en stund började vår lärare att vrida på sig och visa starka tecken på irritation.

Jag: Uppstod ur vadå?
Läraren: Ja, ur Big Bang!
Jag: Men det var ju en händelse. Fanns det liksom något superurämne som small till och delade upp sig i våra grundämnen?
Läraren: Nej, de skapades ju i Big Bang.
Jag: Hur menar du? Vad var det som exploderade då? Ingenting? Ingenting kan ju inte explodera, eller hur? 
Läraren: Nej, men...
Jag: Då fanns det något innan, alltså kan ju inte Universum börjat med Big Bang, eftersom något redan fanns!
Läraren: Men det fanns ingenting innan!
Jag: Vad är det för sludder, vem har tagit reda på det? Var någon där? Tror vetenskapen på fullt allvar att en explosion skapades ur intet, och ut ploppade alla femtielva grundämnena? Jo tjena, det är ju lika korkat som att gud skulle pladdrat ihop universum på 6 dagar.
Läraren: Nej, du förstår ju inte!
Jag: Vad ska förstås? Det är ju helt ologiskt! Ska det på fullt allvar vara meningen att jag ska behöva acceptera en sån korkad teori, bara för att dagens vetenskapsmän tror sig veta? De begriper ju ingenting. Jag vill ha ryggen fri när framtidens människor sitter och garvar åt våra idiotiska teorier om 500 år, precis som vi sitter och fnissar åt idioterna på medeltiden som trodde att en kula som väger 10 kg faller 10 ggr fortare till marken än en som bara väger 1 kg. Ingen ska kunna säga att jag köpte det här svamlet nu! 

Nej, en sak är jävligt säker; ingenting som inte är absolut bevisat bör accepteras som sanningen.

Vi är bara 200 år från åderlåtningen, och kan endast i tursamma fall bota cancer. Vi använder cellgifter som är riktigt otrevliga mot hela kroppen, inte bara människan. Och så tycker man att de var tröga på 1700-talet, när de behandlade syfilis med kvicksilver och arsenik!!?

Men vad fan tror ni? Man råkar spänna på en fransyska, och ett halvår senare sitter man hemma med ett stort hål där näsan en gång satt! Klart man testar kvicksilver, om det är vad läkaren ordinerar!

Om 200 år kommer de att sitta och skaka på huvudet åt cellgifterna, och inte begripa varför vi inte byggde nanobotar som sköt sönder tumörerna istället. Jag menar att man gör väl vad man kan, men man ska inte tro att ens nutid har det definitiva svaret förrän man kan ta på det.

Är det bara jag som har sån här insikt? Ni andra, vad tänker ni på egentligen?

Bäst just nu: Att jag äntligen fick ihop ett inlägg.

Sämst just nu: Att jag inte riktigt kommer igång med uppföljaren till det storslagna hjältekvädet "Röf-Ulv Viking plundrar Amsterdam" från November 2007. Men den är på gång.

Sämst förr i tiden: Migränpillrena jag hade som ung, som skulle upp i arslet. De hade ungefär samma storlek som tanken på en Puch Dakota, hjälpte inte ett skit och gav mig värk i benen så jag knappt kunde gå dagen efter.

Tyskan!

Den där jäkla tyskan, nu har man äntligen fått se henne osuddad! Men det fattas något?

Fan... jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det kan vara... Hon ser ju åtminstone jävligt tysk ut. Exakt sådär beskrev jag Österrikare en gång för längesen, och de är ju samma skrot och korn. "Blut und boden" ni vet.

AH! Nu vet jag vad som fattas bilden!

TA-DAA! ----->  Natürlich! Das klassische deutsche mustaschen!

Helt seriöst, fan ta Adolf för att han förstörde den där mustaschen för efterkommande generationer. Alla klär ju för fan i den.


The Crow, nut! (Higge blandar fakta och trams)

Idag såg jag en Nötkråka , vilket jag tidigare aldrig gjort. Den skuttade runt i en trädgård, och fyllde sin hakpåse med ätbara grejer. Den verkade en smula dummare än sina övriga kusiner bland kråkfåglarna (vilket förmodligen beror på att den i högre utsträckning än dessa är vegetarian, liksom Råkan och Kajan), varför jag utslungade en serie skällsord mot den lille gynnaren.

Jag: Satan, vilken steroidtrast... nää, det är ju en Nötkråka... i Lule? ÖH! ÖH!
Nötkråkan: *skutt skutt*
Jag: RÖV!
Nötkråkan: *skutt skutt - tvekan - skutt skutt*
Jag: RÖVKRÅKA! HÖR DU!!?
Nötkråkan: *kikar runt*
Jag: Dumma djur. Du är ju vilse! ÖH!

Djuret föreföll asocialt, och verkade inte begripa vad jag sa till den. Jag har således dragit slutsatsen att det rör sig om ett semestrande exemplar från Finland.
 
Kråkfåglar är i övrigt ganska intressanta krabater. Korpen är min favorit, eftersom den är störst i sin familj och faktiskt smartast av alla fåglar. Vissa forskare tillskriver den t.o.m. djurvärldens högsta intelligens, till förtret för apor  
och feldiner* .

Korpen var även högt aktad utav vikingarna, så förmodligen har jag även ärvt lite av mitt korptycke av min gamle förfader Higgulf Guttdräpare*

Denne är mest känd för att ha härjat längs den norska kusten med sitt drakskepp "Korven Styve" i mitten av 800-talet. Han sades på en enda dag i Steinkjaer ha dräpt hela 129 norrmän, varefter han på egen hand åt upp två mjölkstinna dvärggetter, och därpå gjorde inte mindre än 98 norska kvinnor dräktiga. Historiker idag menar att detta är en bidragande orsak till att människorna i Steinkjaer är intelligentare än i övriga Norge! (källa behövs) 


Legenden säger att havets gud Njord vredgades över Higgulfs vaginalt kolossala frosseri, och därför lät en tjock dimma sänka sig runt "Korven Styve". På så sätt skulle Higgulf aldrig hitta hem, utan dö på havet. Emellertid kom en gammal korp till undsättning. Den hade haft en veritabel ögonbuffé att njuta av i spåren efter Higgulf, varför den av tacksamhet lotsade honom och hans bärsärkar hela vägen hem till Vulveby (strax söder om dagens Torekov).

Elin: Du har ju träffat Johnny Skan åtskilliga gånger. Han är dock mer hyvens nu än då. :p  <--- Första "gubben" i bloggens historia.

Bäst just nu: Renskav imorrn!

Sämst just nu: Ingefäran från "Blue Dragon" är inte alls så söt som jag föredrar att ha ingefäran som inmundigas till Sushi.

*(1) Jag menade förstås Delfiner! Torbjörn Fälldin har ju ingenting med det här att göra.
*(2) Jag har ritat bilden alldelens själv!

"Snäll", Epilog (Higge moraliserar)

Igår satt jag och slösurfade runt lite, kollade bloggtoppen och botaniserade bland bloggutbudet. Eftersom jag aldrig brukar bry mig om andra bloggar, så har jag heller inte så bra pejl på vad som finns där ute. Vad jag såg gjorde mig arg och en smula modfälld.

Jag tvingades inse att jag är en snäll människa. Ja, jämfört med monstren vars bloggar jag läste igår, skulle jag t.o.m. drista mig till att kalla mig "hyvens", på gränsen till "helylle". 

Jag läste om killar som lagt ut bilder på tjejer dom legat med på nätet, och jag läste om en tjej som skildrade sin notoriska otrogenhet, samtidigt som hon glatt berättade hur hon svarat ja på sin killes frieri; "Jag har knullat idag, och det var inte med min kille! Hihi!"

Det är ett beteende som är mig helt främmande. Visst, jag vet väl att det alltid har funnits och alltid kommer att finnas, men det är ändå jävligt irriterande när man konfronteras med konkreta exempel.

Jag menar, den här människan skulle faktiskt förtjäna någon form utav officiellt straff. För att beskriva situationen; hon är ihop med någon som älskar henne, och har dennes tillit. De har ett barn ihop, han har friat och de ska gifta sig. Nu arbetar dom dessutom på barn nr. två. Samtidigt är hon ständigt otrogen, och frågar sig om hon egentligen ens ska vara ihop med den där killen framöver.

Varför är inte ett sådant beteende straffbart? Fängelsestraff, eller varför inte stening som i Saudiarabien? Helt seriöst, så kanske jag måste revidera min syn på delar utav det religionsbaserade rättsystem som råder i delar av den muslimska världen.

Med detta i bakfickan så är jag rätt nöjd över att vara "snäll". Jag skulle inte vilja finna mig själv i samma karaktärskategori som den typen utav mänskligt avskräde.

Jag ska rent utav bli lite snällare, mot de som förtjänar det.

Lindblom: Nä, fullt så svullet är mitt ego inte, att jag beter mig på det viset.  

Damien: Nej, att dom väger något kan man nog räkna med i de flesta fall. Det handlar väl om någon slags grundpresentation. Om du presenteras för ett sällskap, så kan man förmodligen stå åtskilliga timmar och berätta om dig. Detta eftersom du genom livet samlat på dig erfarenheter, vanor och egenheter. Du har ju något mer än vikt, kön och längd; du har ju dryckesvanor, sjukdomshistorik, bostad, musikintresse, ex-flickvänner o.s.v.

Men en alldeles ny människa har ju inte det där. Den har ju inte ens ett namn, varför man snabbt kan summera dess person med tre enkla, men väldigt grundläggande fakta; Längd, vikt och kön. 

Sämst just nu: Förra "sämst just nu blev konstig". Det ett dåligt skämt, jag brukar faktiskt inte snaska stekt gröt strax innan löning. Dels brukar lönen inte ta slut, och dels verkar det äckligt med stekt gröt. Jag minns dock att de åt det i "Den vita stenen", en genuint usel serie för barn som gick för längesen. Dessutom så är ju löning en positiv sak, inte "sämst just nu".

Bäst just nu: Etta på "on the go"-spellistan i min iPod. Schlager var bättre förr, och tyskar är ena sjuka jävlar. Kolla sångaren! Dansar han, eller simulerar han sodomi?

 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0